tor 27 jan 2022, 14:22#745606Har ingen koll als på vad som gäller med rågångar samt snitsslingen vid avverkning vem gör vad?
Gjorde en delning av marken med lantmäteriet +den nya markägaren till delningen märket upp träden där mitten var sen skulle vi märka upp rågången tillsammans.Sen kommer dit på vintern åker upp upptäcker att han fällt hela sitt skifte.Fanns inte ett enda träd som jag märkt upp med färg kvar.Vad gäller med rågångarna? Vem märker upp gränsen markägaren eller skördakillen? Tror han tullat en del från min skog...
Avverkning (slutavverkning)
Nybliven skogsägare : Undrar vad som gäller med rågångar
✍️ Sammanfattning av tråd
Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.
Skapa gratiskontoLogga in
TS
Re: Nybliven skogsägare : Undrar vad som gäller med rågångar
tor 27 jan 2022, 15:17#745615Norra Skog höll i december en kurs för sina medlemmar om Gränser & rågångar - juridik för skogsägare
Här kan man spela upp kursen i efterhand.
https://www.norraskog.se/kunskap/kurser/skogen-samhallet/juridik-granser-och-ragangar
Här kan man spela upp kursen i efterhand.
https://www.norraskog.se/kunskap/kurser/skogen-samhallet/juridik-granser-och-ragangar
Usus magister est optimus
tor 27 jan 2022, 16:29#745636Pssa på att märk upp gränsen mycket noga nu när alla träd är borta. Betydligt lättare!
Räkna sedan om det finns stubbar helt på din sida, och fundera på om det är värt en diskussion.
Jag råkade märka lite snett senaste hygget, och fem träd som var grannens kom fel. Vi kom överens om ett (litet) lass grus till den delade vägen var lagom ersättning.
Räkna sedan om det finns stubbar helt på din sida, och fundera på om det är värt en diskussion.
Jag råkade märka lite snett senaste hygget, och fem träd som var grannens kom fel. Vi kom överens om ett (litet) lass grus till den delade vägen var lagom ersättning.
Senast redigerad av Mangan tor 27 jan 2022, 22:01, redigerad totalt 1 gång.
Självvald väg i egen skog
tor 27 jan 2022, 16:55#745639Köpande bolag snitslar och det är det som skördarföraren följer. Sen är de digitala kartorna inte exakta, har varit med om felmarginal på 40 m mot verklig rågång. Men vanligt mellan 5-10 m fel. Kända märken i terräng gäller före digital karta. Men konstigt om det var uppmärkt på rågångsträd som ni tillsammans hade gjort att de huggit över den. Sen är det väl en diskussion vems träd man gjort märkena på? Står de mitt på eller varannan på den ena och andra markägaren? Bläckade träd ska man ju försöka lämna, sen kan det vara svårt se alla om det är en gammal rågång, vilket inte är fallet här. Men har ni rör i båda ändar är det ju enkelt nu när det är tomt på ena sidan.
tor 27 jan 2022, 17:49#745644God sed för rågångsvård:
Bleckor, (blecka en yxbarkad vertikal remsa på en trädstam ca halvmeter långt i brösthöjd och lämpligt på nån sämre tall som håller några hundra år. Synliga så länge trädet står), ska enligt praxis bara göras på egna träd på den sida som vetter mot rågångslinjen.
En blecka visar bara åt vilket håll rågången ligger från ett träd man anser stå på sin egen mark.
I det fall ett större träd växt tämligen uppenbart "exakt mitt i" rågångslinjen kan man blecka på de sidor som syns när man går i rågången. Växande mindre träd hugger man undan och sen kan man kvista så det blir sikt hur mycket man orkar. Gran som står på grannens hör till god ton att inte kvista alldeles intill stammen för granen tar ju skada. Egen gran lika med fritt val.
Vill man markera upp rågångslinjen exakt mitt i gatan sätter man lämpligen brösthöjdsspön av margran (eller möjligen ene) i mina trakter.
Ett beständigt märkband syns bra på spön. I stället för att permanent bleckning kan man vid osäkerhet, eller innan man tvekat färdigt, markera rågången med band. Knuten sätter man precis som med bleckan på sidan inemot rågångslinjen. Färg följer lämpligen samma princip som blecka. Detta med att måla runt hela stammen blir otydlighet om man vill vara exakt eller har en grinig rågranne.
Stolpar sätter man bara vid röse eller uppenbara hörn/ vägövergångar.
Ska man återskapa en igenväxt rågång kan det vara hyggligt upplysa grannen och kanske hänga band initialt så man ger grannen en chans att komma med synpunkter.
Jag har en vasaloppsvinnare som granne som ringde och bad mej vara samstämmig på detta sätt en gång. Jag ringde senare och sa att min södra rågång är mot dig men du har bandat min norra, så nu har jag inget skifte... Vi hade båda likåldrig R2.
Bleckor, (blecka en yxbarkad vertikal remsa på en trädstam ca halvmeter långt i brösthöjd och lämpligt på nån sämre tall som håller några hundra år. Synliga så länge trädet står), ska enligt praxis bara göras på egna träd på den sida som vetter mot rågångslinjen.
En blecka visar bara åt vilket håll rågången ligger från ett träd man anser stå på sin egen mark.
I det fall ett större träd växt tämligen uppenbart "exakt mitt i" rågångslinjen kan man blecka på de sidor som syns när man går i rågången. Växande mindre träd hugger man undan och sen kan man kvista så det blir sikt hur mycket man orkar. Gran som står på grannens hör till god ton att inte kvista alldeles intill stammen för granen tar ju skada. Egen gran lika med fritt val.
Vill man markera upp rågångslinjen exakt mitt i gatan sätter man lämpligen brösthöjdsspön av margran (eller möjligen ene) i mina trakter.
Ett beständigt märkband syns bra på spön. I stället för att permanent bleckning kan man vid osäkerhet, eller innan man tvekat färdigt, markera rågången med band. Knuten sätter man precis som med bleckan på sidan inemot rågångslinjen. Färg följer lämpligen samma princip som blecka. Detta med att måla runt hela stammen blir otydlighet om man vill vara exakt eller har en grinig rågranne.
Stolpar sätter man bara vid röse eller uppenbara hörn/ vägövergångar.
Ska man återskapa en igenväxt rågång kan det vara hyggligt upplysa grannen och kanske hänga band initialt så man ger grannen en chans att komma med synpunkter.
Jag har en vasaloppsvinnare som granne som ringde och bad mej vara samstämmig på detta sätt en gång. Jag ringde senare och sa att min södra rågång är mot dig men du har bandat min norra, så nu har jag inget skifte... Vi hade båda likåldrig R2.
Re: Nybliven skogsägare : Undrar vad som gäller med rågångar
tor 27 jan 2022, 18:15#745646Att blicka är en styggelse men man kan med fördel måla. När man avverkar gör man högstubbar av (sina) målade träd.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
tor 27 jan 2022, 21:39#745677
Härikring mina trakter brukar det bläckas på 3 sidor. På båda sidor längs med rågången och sen sidan in mot rågången. Då syns det tydligt. Sen är det inte så dumt att en gång varje generation gå förbi och förstärka med en yxa. Ibland kan det vara svårt se om det är gammalt och nästan vallat över. Går så mycket fortare och blir mycket säkrare vid tex avverkningar om man har rågångarna i ordning. Helst nu kanske i och med att många fastigheter byter ägare och de nya inte kanske har riktig koll på var de går
Orsa skrev:God sed för rågångsvård:
Bleckor, (blecka en yxbarkad vertikal remsa på en trädstam ca halvmeter långt i brösthöjd och lämpligt på nån sämre tall som håller några hundra år. Synliga så länge trädet står), ska enligt praxis bara göras på egna träd på den sida som vetter mot rågångslinjen.
En blecka visar bara åt vilket håll rågången ligger från ett träd man anser stå på sin egen mark.
I det fall ett större träd växt tämligen uppenbart "exakt mitt i" rågångslinjen kan man blecka på de sidor som syns när man går i rågången. Växande mindre träd hugger man undan och sen kan man kvista så det blir sikt hur mycket man orkar. Gran som står på grannens hör till god ton att inte kvista alldeles intill stammen för granen tar ju skada. Egen gran lika med fritt val.
Vill man markera upp rågångslinjen exakt mitt i gatan sätter man lämpligen brösthöjdsspön av margran (eller möjligen ene) i mina trakter.
Ett beständigt märkband syns bra på spön. I stället för att permanent bleckning kan man vid osäkerhet, eller innan man tvekat färdigt, markera rågången med band. Knuten sätter man precis som med bleckan på sidan inemot rågångslinjen. Färg följer lämpligen samma princip som blecka. Detta med att måla runt hela stammen blir otydlighet om man vill vara exakt eller har en grinig rågranne.
Stolpar sätter man bara vid röse eller uppenbara hörn/ vägövergångar.
Ska man återskapa en igenväxt rågång kan det vara hyggligt upplysa grannen och kanske hänga band initialt så man ger grannen en chans att komma med synpunkter.
Jag har en vasaloppsvinnare som granne som ringde och bad mej vara samstämmig på detta sätt en gång. Jag ringde senare och sa att min södra rågång är mot dig men du har bandat min norra, så nu har jag inget skifte... Vi hade båda likåldrig R2.
Härikring mina trakter brukar det bläckas på 3 sidor. På båda sidor längs med rågången och sen sidan in mot rågången. Då syns det tydligt. Sen är det inte så dumt att en gång varje generation gå förbi och förstärka med en yxa. Ibland kan det vara svårt se om det är gammalt och nästan vallat över. Går så mycket fortare och blir mycket säkrare vid tex avverkningar om man har rågångarna i ordning. Helst nu kanske i och med att många fastigheter byter ägare och de nya inte kanske har riktig koll på var de går
lör 29 jan 2022, 10:20#745872Snitslade eller på annat sätt gränsmarkerande träd lämnas alltid kvar.
Det är ju kvar som ett kvitto på att man hållt sig inom rätt område.
Har du markerat rågången tillsammans med grannen är det ju som att ni upprättat ett avtal om var gränsen går, om han sen tar bort dessa träd är det ju som att riva avtalet.
Jag tycker att din markgranne har gjort fel.
Vem som sen är ansvarig för att snitsla en avverkningsgräns beror väl på vad man kommit överens om.
Jag skulle säga att det är virkesköparens ansvar att tydligt markera gränserna så att skördarföraren ser vart dom går.
Jag skulle göra det tillsammans med virkesköparen, och att rågångarna är uppröjda och ordentligt markerade är markägarens ansvar.
Jag skulle inte lämna över ansvaret till skördarföraren.
Det är inte roligt att komma till en post som är helt omärkt, det är mörk och kallt och en meter snö med ordentlig upplega.
Markägaren har sagt att gränserna syns bra men i verkligheten kan det vara hopplöst att se var rågången finns, klockan kanske är 04:00 och det är söndag morgon, maskinen måste börja producera, vem ska jag ringa och väcka...?
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Det är ju kvar som ett kvitto på att man hållt sig inom rätt område.
Har du markerat rågången tillsammans med grannen är det ju som att ni upprättat ett avtal om var gränsen går, om han sen tar bort dessa träd är det ju som att riva avtalet.
Jag tycker att din markgranne har gjort fel.
Vem som sen är ansvarig för att snitsla en avverkningsgräns beror väl på vad man kommit överens om.
Jag skulle säga att det är virkesköparens ansvar att tydligt markera gränserna så att skördarföraren ser vart dom går.
Jag skulle göra det tillsammans med virkesköparen, och att rågångarna är uppröjda och ordentligt markerade är markägarens ansvar.
Jag skulle inte lämna över ansvaret till skördarföraren.
Det är inte roligt att komma till en post som är helt omärkt, det är mörk och kallt och en meter snö med ordentlig upplega.
Markägaren har sagt att gränserna syns bra men i verkligheten kan det vara hopplöst att se var rågången finns, klockan kanske är 04:00 och det är söndag morgon, maskinen måste börja producera, vem ska jag ringa och väcka...?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
tor 17 mar 2022, 17:10#752738Träd i rågången är en styggelse, håll öppet så du kan se mellan de fasta gränsmarkeringarna. Sätt gärna extra stolpar.
Självvald väg i egen skog
tor 15 sep 2022, 06:33#771027Leta efter gränsmärken.
Så här ser en visarsten ut
respektive hörnsten ut,
Stenar är sen gammalt
Så här ser ett modernare LM-gränsrör ut
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Så här ser en visarsten ut
respektive hörnsten ut,
Stenar är sen gammalt
Så här ser ett modernare LM-gränsrör ut
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).