Avverkning (slutavverkning)

[Skogsola]

mån 01 nov 2021, 19:04#733739Spelar ingen roll om vi sätter något maxtak. De milsvida jättehyggena som de predikar om existerar inte men det kan de heller inte ta in.

Detta är en delad tråd som ursprungligen kommer från tråden Ångrat en avverkning?. I denna tråd diskuteras huruvida ett maxtak på hyggesstorlek vore bra eller ej i skogsbruket i Sverige.

Andra trådar i samma ämne är ex. Nu finns en definition av hyggesfritt skogsbruk, När blir ett hygge ett hygge? och Sveriges största kalhyggen - Topp 20.

• Läs mer om Avverkning (slutavverkning)
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Lars Lundqvist SLU]

mån 01 nov 2021, 19:38#733746Små hyggen ger tyvärr bara fler hyggen och ett mer fragmenterat skogslandskap.

[Skogsola]

mån 01 nov 2021, 20:23#733754Skogens mognad bör ju avgöra avverkningstidpunkt och inte något annat. Å andra sidan så hanskas bolagen lite lättvindigt med LSÅ när det gäller att få ihop rationella ytor. Å tredje sidan så var föryngringsytorna säkert kolossala när bränderna skötte om det och ingen släckte.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Ove Lindberg]

mån 01 nov 2021, 21:06#733759

Små hyggen ger tyvärr bara fler hyggen och ett mer fragmenterat skogslandskap.

Det är det som ger mångfald i skogarna.

[Ove Lindberg]

mån 01 nov 2021, 21:13#733760Vad är fragmenterat skogsbruk Lars Lundkvist?

[Lars Lundqvist SLU]

mån 01 nov 2021, 21:44#733767Nej, faktiskt inte. Det som ger mångfald är fler trädslag, förekomst av riktigt gamla träd och grov död ved. Ett sönderplottrat skogslandskap med små fläckar ensartad barrplantering ger inte ökad biologisk mångfald, bara problem för arter som kräver större områden.

[Erre]

mån 01 nov 2021, 21:48#733769

Nej, faktiskt inte. Det som ger mångfald är fler trädslag, förekomst av riktigt gamla träd och grov död ved. Ett sönderplottrat skogslandskap med små fläckar ensartad barrplantering ger inte ökad biologisk mångfald, bara problem för arter som kräver större områden.

Men ju mindre hyggen ju större chans att folk gör olika.
Ett enda på 20-30 ha lär ju bli likadant.

Förr var det nu å jävligare blev ännu värre.

[isteskog]

mån 01 nov 2021, 22:53#733774På många ställen i Sverige så gör det sig själv! Privatskogsbruket innehåller ju många smala och små skiften i regel. 😎

[Sjögården]

tis 02 nov 2021, 06:37#733786Det brukar geografin och fastighetsgränserna se till att begränsa.
Men med lite evighetsträd och fröträd brukar hyggena inte upplevas så stora och störande i landskapet.
Problemet finns där det bara är gammal gran på flera fastigheter i ett område.
Då är det knepigt att göra på annat sätt än ett kalt kalhygge.
Men inte känns Gudrunhyggena så dramatiska idag när skogen kommit upp.
Naturen läker.. 😉

[syre]

tis 02 nov 2021, 06:48#733787Ett varierat och fragmenterat skogsbruk tror jag de allra flesta tycker är trevligt, vad det växer på våra 2 ha:s hyggen skiljer sig åt, men rent krasst tror jag inte att de som vandrar i våra skogar bryr sig om det finns någon ovanlig mossa som växer där, och skulle de det får de väl titta i den certifierade delen av fastigheten.

[Sjögården]

tis 02 nov 2021, 06:57#733789

Små hyggen ger tyvärr bara fler hyggen och ett mer fragmenterat skogslandskap.

Problemet med för små hyggen är att det är knepigt att föryngra tall.
Viltet ställer till mycket bekymmer på för små hyggen.
Det blir mest gran till slut.. 😉

[bengt.a]

tis 02 nov 2021, 08:47#733797

Jag har idag varit i kontakt med Lisa på telefon. Det är svårt att förklara för någon redan övertygad om att det är skillnad på våra barrdominerade Taigaskogar och skogarna i andra delar av världen. Att många forskare från de skogsområdena förordar kontuinitetskogsbruk är kanske helt rätt ur effektiv skötselsynpunkt där, men vi i Sverige testade det storskaligt för 100 år sen med lågproducerande bestånd som resultat. Globalt sett är avskogning det största problemet till skillnad från oss här i Nord som både avverkar mer och ökar biomassan i skogen. Sen hade hon svårt att ta till sig att en stor majoritet av de svenska forskarna anser att det viktigaste insatsen för miljön ger skogen genom att ersätta betong och andra oljekrävande produkter. Till sist undrar jag om inte skogsbruket i Sverige skulle tjäna på att frivilligt sätta ett maxtak på hyggenas storlek, jag tror vi skulle vinna mycket i den allmänna opinionen på det.

En ren tunnelseende aktivist alltså. Visste hon även om statens del i dagens enhanda granskogar, att sly skulle besprutas och röjas bort före 80-talet.

[Lars Lundqvist SLU]

tis 02 nov 2021, 09:27#733802

Men ju mindre hyggen ju större chans att folk gör olika.
Ett enda på 20-30 ha lär ju bli likadant.

Om du gör ett hygge på 10 ha eller fem hyggen på 2 ha vardera, på vilket vis skulle det göra att något blir olika?

Det som har störst inverkan på beståndsutvecklingen framåt och därmed den biologiska mångfalden på sikt är inte kalhuggningen som sådan utan vad som händer sen, exempelvis hur bestånden markbereds, röjs och gallras. Det spelar ju ingen roll om det lämnas stora lövträd, evighetsträd av barr och grov död ved om markberedaren kör sönder alla lågor, om allt löv röjs bort och om kvarlämnade större träd ryker i första gallringen.

Fokuseringen på själva kalhuggningen gör att allt det som följer sen glöms bort i debatten.

[Sjögården]

tis 02 nov 2021, 10:59#733810Visst har du rätt ,Lars, men debatten idag styrs inte av forskning och fakta utan av känsla och värderingar.
Vi klarar tyvärr inte opinionen idag utan att hitta nya spår att argumentera efter.
För egen del tycker jag inte om stora hyggen och inte heller kala hyggen men tycker mycket om hyggen som ligger bra i landskapet och med hänsynsträd placerade förnuftigt.
Sen har ju vi med mycket tallmark en stor fördel i den möjligheten att lämna fröträd… 😉

[Lars Lundqvist SLU]

tis 02 nov 2021, 11:14#733812Ulf Lundells mest omtyckta låt börjar "jag trivs bäst i öppna landskap..." och människor klagar sällan på öppna jordbrukslandskap med åker och äng, men man hatar kalhyggen. Nog är det lite märkligt.

Ta den här vackra bilden som exempel. Varför är åkern i förgrunden vacker, där skogen kalhöggs för några hundra år sen, men det nyare kalhygget bortom åkern är fult?

1635848012_åker_o_hygge_kant_i_kant.jpg

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto