tor 07 okt 2021, 20:08#730754
Älgfoderodlare skrev:"Sen gör jag tvärsemot Skogsstyrelsen säger. Jag bedriver kontinuitetsskogsbruk i tallskog det går utmärkt men de säger att det inte går."
Utifrån ditt tidigare inlägg ang. kontinuitetsskogsbruk med Tall ( vilket även andra uppgett att det går ), o att de mesta av mina marker är Talldominerade, så blir man ju intresserad.. Hur sker uttagen ? Är de jämnt över hela yta eller sker det som mindre hyggen / större luckor lite cirkulärt inom bestånden, om du förstår hur jag menar ? Behöver man även där gå ända ner mot GY 10 ? Hur är åldersfördelning / stamantal i bestånden efter åtg. eller sker de mer efter diam. - val ( då Tall kan höjd o åldersmässigt vara ganska gamla men ändå smala ) o uttagen ger mer diam. tillväxt på kvarvarande än inväxning av nya träd ( om man redan har ett högt stamantal under utgångsskärmen ) ? Hur tätt kan uttagen göras ? Hur blir skadeeffekterna på kvarvarande bestånd upplever du vid åtg. ?
I denna kat. i tråden " Utkast till ny Skogsstartegi . . ", sid. 79. Har jag lagt in några bilder på vad jag tror från början är en timmerskärm som lämnats utan ytterligare åtg. Utifrån dessa bilder, går det med frågorna ovan att beskriva en åtgärdsgång i det du gör eller vad annars de avgörande skillnaderna är ( om utgångsläget är som bilderna ) ?
Många frågor, gör ett försök till svar hur jag jobbar.
Alla beslut tas i den punkt jag står och gör valet. Vilket eller vilka träd skall gynnas/har en god värdetillväxt. Ingen äldre blädningsprincip som jag tror utgick från val på avdelningsnivå.
Ålder ingår i princip inte i urvalet utan kvalité och diameter. Antar att även smalare träd av hög kvalité kan ha god tillväxt om de gynnas av att några närliggande sämre tas bort. Tänker inte i stamantal utan grundyta vid stämpling. Även frisk gran gynnas och kommer gynnas något mer efter rapporten om försöksområdet på Främlingshem.
Stamantal kan vara intressant för att jämföra med andra som bara tänker stamantal.
Finns bara grova träd så uppstår en lucka givet att naturhänsyn beaktats. Saknas återväxt i luckan får beslut om återväxtåtgärd tas. Finns återväxt i äldre luckor så är ett val naturlig föryngring men kan tänka mej att någon avdelning går mot en skärm av fröträd av tall så stor att markberedning kan vara möjlig. Då skulle jag förutom fröträden så tall och plantera glest med gran.
Som andra tidigare påpekat så finns alltid kravet på återväxtåtgärder, 0,5 ha är då anmälan måste göras innan.
För att återkoppla till tråden, kan ett tänk vara att ett hygge är minst 0,5 ha men krav på återväxtåtgärder gäller alltid.
En åtgärd om man är osäker om "gallringen" hamnar under §5 på ytor större än 0,5 ha är att gardera sig med en avverkningsanmälan innan.
Hur tätt uttagen kan göras beror väl på många faktorer. Bonitet, hur mycket barrmassa har träden kvar som ger tillväxt. Kring 10 år mellan uttag har det blivit för mej. I en gallringsuppföljning i Skogspodden ansåg nestor Bosse att 15 år var lämpligt men skogsköparen Jonas Kling? ansåg 10 år så att tallarna utvecklade tillräcklig grönmassa. Då utgår jag från att man pratade om några av de första gallringarna.
Skadeeffekter.
Efter min första "gallring" på 80 talet kom en eller flera stormar som glesade ut mindre partier i talldominerat och större partier som bestått av mer gran. Efter det tror jag inte jag fått några vindfällen. En del gran klarade inte av ökat ljus så nästa gång har jag tagit gran där det rinner kåda även om orsaken även kan vara rotröta trots vinteravverkningar.
Kort information om skogsforum.se