Avverkning (slutavverkning)

[r93]

mån 30 nov 2020, 11:20#683021

Sveriges CO2-utsläpp från fossila bränslen ligger för närvarande strax under 40 Mt per år, vilket motsvarar ca 10-11 Mt kol. Ett ton kol motsvarar ungefär 4 m3 stamved. Så utsläppen från fossila bränslen motsvarar alltså kolmängden i ca 40 miljoner m3 stamved, dvs ungefär halva årsavverkningen.

Om vi ska minska mängden kol i omlopp så skulle vi alltså årligen behöva påla ner mer än 40 miljoner m3 stamved i norrländska myrar.

Det låter som en enklare lösning att sluta släppa ut fossilt kol, dvs sluta plocka upp olja och stenkol.

Och tillväxten av skog är väl rejält mycket högre?
Då borde det innebära att Sverige redan nu tar upp mer koldioxid än vad vi släpper ut?

...

[Lars Lundqvist SLU]

mån 30 nov 2020, 12:10#683030 Ja, eftersom skogsbruket tidigare har minskat virkesförråden i hela landet från ca 1600-1700-tal fram till ett all-time low i början av 1900-talet.

[skogshare]

mån 30 nov 2020, 12:17#683032

Just nu pålar vi på jobbet ett erosionsskydd utanför Värnamo med granpålar. Kolbindningen är väl en sak men tänk på att de ersätter fossilt stål eller betong.

Just att  trä ersätter energislukande stål, betong, plast och aluminium, är ju tillsammans med fortsatt kolinlagring och förmodligen en bättre byggnadsekonomi, de stora fördelarna med avancerad träbyggnation. Med anledning av det stora intresset i denna tråd för pålning med gran, vore det intressant med en sakkunnig  jämförelse mellan fördelarna med att använda granen för träbyggnation alternativt pålning, 

[r93]

mån 30 nov 2020, 12:30#683036

Ja, eftersom skogsbruket tidigare har minskat virkesförråden i hela landet från ca 1600-1700-tal fram till ett all-time low i början av 1900-talet.

Då är vi ju redan nu koldioxidneutrala!

https://www.naturvardsverket.se/Om-Natu ... 20-8608-4/

Detta måste ju innebära att vi inte får tillgodoräkna oss skogen, när det gäller co2?

...

[Stenrik]

mån 30 nov 2020, 12:40#683039 En finsk studie gjort av finska Metsäntutkimuslaitos (skogsforskverket) visar att växande skog binder kol i den takt skogen växer.
60 % av kolet finns i marken, 40% ovan mark. (Mindre i Lappland).
I marken fanns ca 10kg kol. 100 ton kol per hektar, motsvarande 400 ton koldioxid.
Google translate är inget vidare med finska.
Med sökorden BioSoil Ilvesniemi hittade jag tex.:
https://ec.europa.eu/environment/forest ... sniemi.pdf

Det verkar som om argument mot kalavverkning pga. klimatet inte håller.

[skogshare]

mån 30 nov 2020, 13:12#683044

Jo men det är ju just detta som blir problemet med att få betalt för kolbindning. Så fort man gör ett uttag så lär man få betala.

Många tycks tro att man bara skulle kunna få nytta av det goda i ett sådant här system men ett bonus-malus för klimatkompensering lär landa i något som likar en momsredovisning där både intäkter och utgifter ska redovisas.

Så länge det sker en uppbyggnad av det genomsnittliga virkesförrådet / ha på en fastighet måste det givetvis innebära en nettointäkt vid en fungerande kompensationsmodell.

[busholle]

mån 30 nov 2020, 17:19#683093

Jo men det är ju just detta som blir problemet med att få betalt för kolbindning. Så fort man gör ett uttag så lär man få betala.

Många tycks tro att man bara skulle kunna få nytta av det goda i ett sådant här system men ett bonus-malus för klimatkompensering lär landa i något som likar en momsredovisning där både intäkter och utgifter ska redovisas.

Så länge det sker en uppbyggnad av det genomsnittliga virkesförrådet / ha på en fastighet måste det givetvis innebära en nettointäkt vid en fungerande kompensationsmodell.

Fram tills skogen brinner eller en större storm kommer. Den fakturan familjen skulle fått efter Gudrun hade jag inte velat sitta med någon gång under en livstid.

Nej krångla inte till något som redan fungerar helt ok, lägg i så fall mer krut på rådgivning och forskning om utsläppssnåla brukningsmetoder eller metoder som ger större kolbindning.

2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor

[skogshare]

mån 30 nov 2020, 17:51#683100

Jo men det är ju just detta som blir problemet med att få betalt för kolbindning. Så fort man gör ett uttag så lär man få betala.

Många tycks tro att man bara skulle kunna få nytta av det goda i ett sådant här system men ett bonus-malus för klimatkompensering lär landa i något som likar en momsredovisning där både intäkter och utgifter ska redovisas.

Så länge det sker en uppbyggnad av det genomsnittliga virkesförrådet / ha på en fastighet måste det givetvis innebära en nettointäkt vid en fungerande kompensationsmodell.

Fram tills skogen brinner eller en större storm kommer. Den fakturan familjen skulle fått efter Gudrun hade jag inte velat sitta med någon gång under en livstid.

Nej krångla inte till något som redan fungerar helt ok, lägg i så fall mer krut på rådgivning och forskning om utsläppssnåla brukningsmetoder eller metoder som ger större kolbindning.

@busholle, givetvis vore det orimligt att belasta ofrivilliga virkesuttag som vid brand eller storm oavsett kompensationsmodell.

[busholle]

mån 30 nov 2020, 18:33#683112

@busholle, givetvis vore det orimligt att belasta ofrivilliga virkesuttag som vid brand eller storm oavsett kompensationsmodell.

Vad ska vi då med modellen till om den inte klarar något som vi erfarenhetsmässigt vet drabbar skogen sällan men regelbundet?

2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor

[r93]

mån 30 nov 2020, 18:36#683115 Eftersom koldioxiden som skogen tar upp inte räknas, så är det ju helt meningslöst att diskutera detta.

...

[Älgfoderodlare]

mån 30 nov 2020, 18:40#683117 - " rådgivning o forskning om utsläppssnåla brukningsmetoder eller metoder som ger större kolbindning " !

- Ja, det behöver ju inte sägas tydligare än att läsa tråden " Gallringskatastrofen " ! Om det i vår mest välväxande region, tas ut 114 % mer i första gallring än vad gallringsmallen anger. Så kan man ju bara räkna upp volymförlusten via överuttaget med x antal år för att se vad förlusten vad gäller kolbindning skulle bli. Om man dessutom i trädslagsrena bestånd ( monokulturer ) inte röjer förrän; Tallen vuxit ur betesbegärlig höjd, att Granen för att öka kvaliteten på sågvirket ska stå tätare i ungskogstiden, att Björk tål att växa under klart längre tid i tätare ungbestånd innan gallring för att gynna stamform o kvalitetsutveckling, att unga blandskogsbestånd kan ha klart högre stamantal under längre tid än vad som anges som råd är ju bara ytterligare några ex.på hur man kan utöka kolinlagring utan att som skogsbrukare behöva göra några förluster. För förmodligen görs dessa överuttag för att i möjligaste mån kunna få ett netto eller sämst inte bli skyldig för förstagallringen. I en värld med handel med utsläppsrätter, skulle ju som sagt den ev. maskinkostnaden kunna betalas av köparen = lägre uttag / större andel stående volym kvar med högre tillväxt / areal. Det är ju inte rymdforskning eller nåt liknande att sköta skog. Att de flesta har köpt konceptet; " Röj hårt o tidigt, Gallra hårt o tidigt för bästa tillväxt / träd " går ju lite på tvärs med vad som tråden efterfrågar ! För det som skogsägaren vinner på mest är ju trots allt volym / areal ! O det får man INTE via dessa råd ! Inte maximal kolinlagring heller ! Det viktigaste arbetsverktyget i skogen för allt som gynnar inte bara skogsägaren, utan även tillväxt, kolinlagring, biodiversitet, kvalitet är tid ! Tålamod ger tiden det verkningsutrymme den behöver ! Försök till genvägar blir nog att bara lura sig själv.
Skog för mig för mig är de träd som bildar den, inte utrymmet mellan dom !

[Lars Lundqvist SLU]

mån 30 nov 2020, 19:09#683128 Skog för mig är träden och allt det som lever i utrymmet mellan träden. Skog är mer än träden, och ju mer träd, desto mindre utrymme för annat. Alla som sett en tät granåker vet vad jag menar.

[Älgfoderodlare]

mån 30 nov 2020, 19:43#683143

Skog för mig är träden och allt det som lever i utrymmet mellan träden. Skog är mer än träden, och ju mer träd, desto mindre utrymme för annat. Alla som sett en tät granåker vet vad jag menar.

Men eftersom jag stamkvistar ALLA träd, som finns det ljus till det som kan komma upp, även i en tät Granskog ! Nu har ju jag ännu så länga bara täta Tall eller blandskogar. Men att gräs, örter, fåglar o småvilt trivs, är ju ett bra bevis för att det går att ha både och ! Vid senaste inventeringsrundan gav det i spårväg; Älg, Rådjur, Räv, Mård, Hare, Ekorre o förmodligen Vessla. Mycket OT ang. trådinnehållet " Lars L ". Kanske tur att det finns de som ser utanför ramarna vad gäller även skogens liv vid sidan om träden ! För även om jag har täta skogsbestånd med hög CO2 inlagring. Så gynnar det även skogens övriga invånare ! Det beror nog lite på vad man gör o hur !

[Älgfoderodlare]

tis 01 dec 2020, 03:51#683239

Skog för mig är träden och allt det som lever i utrymmet mellan träden. Skog är mer än träden, och ju mer träd, desto mindre utrymme för annat. Alla som sett en tät granåker vet vad jag menar.

I vanlig ordning så blir det tyvärr att man svarar lite oeftertänksamt, igen ! När jag ser ditt inlägg " Lars L", kan jag ju inte bli annat än lite konfunderad. I en tråd, som handlar om ev. mänsklighetens villkor o beslutsbehov inför framtiden. Så väljer du att endast kommentera min epilog ? ! - Hmmmm. . . ? ? ? Varför undrar man då ? Jag har för ros skull under de senaste timmarna, haft det delikata nöjet att gå igenom de inlägg du gjort på SFo sen du blev medlem på forumet. Det är inte alltid en förnöjsam läsning. Ur mitt perspektiv på skogsskötsel, tillför du o din forskning något som kan skapa förändring / vara utvecklande ? -Nej ! Sammanställningen ger ju bara " fåren " mer bete ! Intressant ? - Nej ! Lärande ? - Nej ! De ofta så verbalt utvecklade o i forskningsspåren så kunskapsrika svaren i olika trådar, ger en känsla av att man ska tro att du värnar om det privata skogsbruket ( som den f.d. produktionsforskare du är). Men är det verkligen din avsikt ? Du ger råd o bevisar för oss alla vad som fungerar o inte, med en trovärdighet som inte känner några gränser ( hos de flesta ) ! Har svar o förtydligar i trådar som INTE handlar om skogsbruk, allt för att inge ett förtroende om att; - " Här har vi någon vi kan lita på " ! Tyvärr, mellan raderna läser jag; - Är han verkligen privatskogsbrukets vän ? Värnar han det som vi sätter högst på agendan ? Kan han vägleda rätt i alternativen ? Varför är han här ? Är han en skogsindustrins " mullvad " en av skogsindustrins " välvilliga infiltratörer ", eller ? Du skogsägare; - Tänk, läs o läs igen o sen tänk ett varv till, innan du köper allt det som forskningen har som svar på hur skog ska skötas, kanske det inte alltid är det bästa för just dig ! Inte många som är din " vän " på den andra sidan inte !
Och " Lars L ", ytterligare en . . .

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Sid Fernwilter]

tis 01 dec 2020, 09:21#683249 [/quote]

@busholle, givetvis vore det orimligt att belasta ofrivilliga virkesuttag som vid brand eller storm oavsett kompensationsmodell.[/quote]

Det som blir svårast att lösa är nog hur frivilliga uttag skall belastas. Jag har en granne som sparar skogen till sina barn, han ligger nog på minst 250 m3sk/ha i genomsnitt. De barnen lär nog inte uppskatta att betala koldioxidavgifter för att komma ner till normalt virkesförråd när de tar över gården och inte kan de tjäna mycket på att låta skogen stå längre heller. Stormar och barkborrar lär hindra att virkesförrådet kan öka mycket från den nivån.

Nej, skulle något sådant här bli verklighet så gäller det att hugga så mycket i förväg så att man får så låg ingångsvolym som möjligt och därmed stora möjligheter att lätt öka virkesförrådet mycket.

Rättvisast vore att ge dem som redan har lagrat mycket kol i sina skogar det ekonomiska värdet av kolbindningen där men det värdet lär nog samhället ha svårt att erkänna att det tillhör skogsägarna.