Avverkning (slutavverkning)

Sverige har dubblat virkesförrådet på 100 år, eller?

10 inlägg 5413 visningar 4 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Sverige har dubblat virkesförrådet på 100 år, eller?

Fredrik Reuter  
#675159 Sverige har idag dubbelt så mycket skog som för 100 år sedan tack vare utvecklingen av ett hållbart skogsbruk och vi planterar minst två träd för varje träd vi skövlar. Detta är numera kända fraser och imponerande men frågan är, stämmer det?

Anledningen till denna tråd är att det diskuterats ganska mycket om just denna fråga i tråden Åsiktskorridor i skogen? och man kan skönja två läger. Dels de som hävdar att det stämmer och dels det läger som hävdar att det inte stämmer.

Jag själv hade inte koll på detta område och eftersom jag triggas att läsa på själv när konsensus inte råder i debatten så kommer här en blandning av gammal och ny skogsdata blandat med några syftningar från höften, kalla det killgissningar.

Syftet med tråden är inte på något sätt politisk utan en möjlighet att diskutera kring den data som finns, vad som är fel och vad som är rätt. Målet är att vi tillsammans kommer ett steg närmare sanningen (om den finns).

Vad jämför vi då? @lars lundqvist lade upp en bild på ett omslag till “Uppskattning av Sveriges skogstillgångar 1923 - 1929” i tråden ovan och jag hittade denna i PDF-format. Det är intressant läsning och i tabellerna nedan jämförs data från främst 1929 med data från senaste Riksskogstaxeringen. Det blir alltså inte 100 år utan någonstans kring 90 år.

Som jag tolkar PDF:en ovan så jämförs olika taxeringar så långt tillbaka som 1911 men främst Tor Jonssons sammanställande taxering från 1923. Det visar sig att denna sammanställning enligt Riksskogstaxeringsnämnden inte riktigt håller måttet och underskattar virkesförrådet. Tor Jonsson påpekar detta själv och bli citerad om detta på sidan 96 i PDF:en.

Denna stora provyta skulle ju kunna antagas giva en god bild av det genomsnittliga skogstillståndet, om den nämligen vore väl spridd på olika förekommande skogstyper. Så är emellertid tyvärr ingalunda fallet, i det att endast allmänna samt bolag och större gods tillhörande skogar gjorts till föremål för dylika skogstaxeringar. I provytan ingå nämligen icke mindre än 26 procent av de allmänna skogarna, men endast omkring 16 procent av privatskogarna, vilken senare siffra för Götaland sjunker så lågt som till 2,2 procent, över- huvud kan påstås, att nästan hela arealen skogar i bondehand är utan representation utan- för det totaluppskattade Värmland samt utanför lappmarken, där hushållningsplaner och uthålligt skogsbruk äro föreskrivna för all enskild skog.


Vi antar genom detta likt Riksskogstaxeringen att deras taxering från 1929 är bättre och det är således dessa uppgifter vi hämtat data från.

Något som blir något av en röd tråd i detta är att vi jämför två ögonblicksbilder, en från runt 1929 och en från 2019. Hur skogen brukats innan dessa båda ögonblicksbilder speglar givetvis den data som kommer ut. Utan att ha egentligen belägg för det så tror jag att man år efter år avverkade över tillväxten i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Siffror från 1901 visar att avverkningsvolymen då låg på 50 miljoner m3sk per år. Skulle det vara så att detta är en siffra över tillväxten så blir detta förfarande under några decennier katastrofalt för virkesförrådet och tillväxten.

Skillnader i produktiv skogsmarksareal
Det är en utmaning att få jämförande data mellan arealen produktiv skogsmark 1929 och 2019. Här är dock ett försök där vi kom fram till att den produktiva skogsmarksarealen har ökat med drygt 6% under perioden. Detta då den produktiva skogsmarksarealen beräknas till 20,73 miljoner hektar 1929 och 22,068 miljoner hektar 2019. I siffran för 1929 har vi gjort avdrag för ljunghedar och hagmark som tas med 1929 och för siffran 2019 har vi gjort avdrag för produktiv mark i fjällskog. Detta eftersom den avräknats i 1929 års taxering.

Skillnader i virkesförråd på 90 år
Lars har i tråden ovan angett att virkesförrådet i den Svenska skogen 1929 var 1,76 miljarder m3sk. Jag gav mig på en egen räkning och kom fram till 1,79 miljarder m3sk. Känner mig därför ganska komfortabel med denna siffra och mot dagens 3,54 miljarder m3sk så blir det nära 100% (96% efter avdrag för tillkommen areal produktiv skogsmark).

Här kan man diskutera i vilken omfattning som den Svenska skogen var sönderhuggen 1929. I dokumentet tar Riksskogstaxeringen bland annat upp att:

Vad nu först Norrland beträffar, torde bland de i instruktionen uppräknade anledningarna till en låg värdesättning av skogsskötseln, framför allt den bristande slutenheten — oftast förorsakad genom äldre, felaktigt bedrivna avverkningar, vid vilka den mest produktionskraftiga delen av beståndet avverkats och endast skräpskog kvarlämnats — i hög grad ha inverkat på graderingen av skogstillståndet.


Skulle man kunna kalla detta “felaktig blädning”?

Skillnader i årlig tillväxt
Årlig tillväxt är ett viktigt mått och kanske det man ska lägga mest vikt vid när man gör en genomgång som denna. Här finns också enligt mig den största förvåningen. Den årliga tillväxten har enligt denna uträkning ökat 62% när man jämför 1929 med 2019. År 1929 var tillväxten 58,6 miljoner m3sk och då har vi räknat med 2 miljoner m3sk björk under 10 cm som taxeringen inte har tagit med. För 2019 var denna siffra 94,8 miljoner m3sk och då har vi använt “Nettotillväxt” som är avsatt tillväxt minus naturlig avgång. Läser man taxeringen så verkar det vara på detta sätt de räknade årlig tillväxt på.

Vad beror den ökande tillväxten på?
Jag pratade med Rolf Björheden på Skogforsk om vad hans eller Skogforsk syn på vad som är anledningen till att virkesförrådet ökat. Här kan vi spetsa till det och säga att det finns ett miljöförhållande och en påverkan från vårt skogsbruk.

Ett varmare klimat de senaste decennierna bidrar till en längre växtsäsong. Det gör att skogen växer bättre. Torbjörn har skrivit om detta i tråden Längre växtsäsong – mer klimatkubik redan idag och detta är definitivt något vi får ha med som tillväxthöjande anledning. En annan anledning som vi fått “gratis” är ett ökat kvävenedfall (utsläpp av kvävedioxid) som fungerat som ren gödsling för våra skogar. Frågan är om inte denna anledning har bidragit mest till ökad tillväxt. Det blir också något av en paradox att användningen av fossila bränslen ökat virkesförrådet i våra skogar.

Naturligtvis har vi också en bättre skogsskötsel som en relativt stor anledning. Som du kan läsa om ovan så verkar det onekligen som att skogen sköttes illa i början av 1900-talet. Oaktat skogsbruksmetod så får vi ändå säga att vi har lärt oss mycket om skogsbruk det senaste århundradet.

Skogsdikning har också ökat produktionen i våra skogar. Här har vi också vad jag tror kommer bli en het potatis i närtid i det faktum att dikade våtmarker läcker koldioxid. Detta är ett ämne vi tagit upp flera gånger bland annat i tråden 775 Mkr ur statsbudgeten ska återväta dikade torvmarker. 1,2 miljoner hektar torvmarker har dikats enligt Skogsstyrelsen.

En förbättrad föryngring och bättre skogsplantor har troligtvis också bidragit men frågan är hur mycket skogsbruket kan ta åt sig äran till att virkesförrådet fördubblats på 100 år?

Som diskussionsunderlag så gjordes följande uträkning. Kvävenedfall från användning av fossila bränslen kan ge en tillväxt på 10 miljoner m3sk per år. En förlängd växtsäsong kan ge 6,2 miljoner m3sk per år (se tråd från Torbjörn ovan). En ökad produktiv skogsmarksareal kan ge 5 miljoner m3sk. 10 + 6,2 + 5 = 21,1 miljoner m3sk som genereras mer eller mindre utan att vi behövt göra något. Kvar ner till 1929 års siffror återstår 15 miljoner m3sk där vi med vårt skogsbruk har höjt tillväxten.

Återigen, som diskussionsunderlag så delade vi upp dessa 15 miljoner m3sk i delar. Förslaget blev som följer:

ÅtgärdTillväxtökning (Mm3sk)
Skogsdikning7
Förädlade plantor2
Bättre föryngring2
Felaktig blädning4


Felaktig blädning kan här också översättas till bättre skogsbruk än förr. Namnet finns där för att du ska reflektera över faktumet.

Så, vad får vi ut av detta? En övergripande tanke kan vara att vi lärt oss av misstagen med överhuggningen för 100 år sedan och med hjälp av klimat och utsläpp har vi fått en bonus som gjort att vi kan “både äta kakan och ha den kvar”?

Tyskland kanske har gjort en liknande resa men valt en annan strategi, vilken är då att föredra? Du kan läsa mer om detta i tråden Skogsnationen Tyskland nu ikapp Sverige?.

Som sagt, det finns antaganden i texten ovan och det är inte säkert att det är rätt. Men det är intressant att diskutera och förhoppningen är att vi tillsammans går framåt i vårt skogskunnande.



   TS
Iggesund Forest BlueLine skördarsvärd, Norrländsk urkraft
Användarvisningsbild

Re: Sverige har dubblat virkesförrådet på 100 år, eller?

Mellberg  
#675178 Tycker att bruttotillväxt är mycket mer relevant, det är trots allt tillväxtpotentialen. Den var 2017 ca 111 miljoner m3sk om jag minns rätt. 1970 var den bara 70 milj. m3sk, alltså inte mycket mer än 1929.

Trakthyggesbruket börjar tillämpas så smått ca 1950 och dominerar fullt ut från 1970 och fram till idag. Den dominerande föryngringsmetoden är nu plantering och man hyggesrensar. Föryngringsfasen är nu NOLL år och du får en tät och växtlig ungskog. Tidigare byggde man på kvarlämnad underväxt/restskog och självföryngring. Du fick ofta nöja dig med glesa och luckiga bestånd, med låg tillväxt. Där har vi nog den största skillnaden mot förr 😎

Samtidigt är det från 1970 och fram till idag som virkesförrådet ökat rejält, eller hur :D

Användarvisningsbild

Re: Sverige har dubblat virkesförrådet på 100 år, eller?

Älgfoderodlare  
#675186 Det jag kan tycka är ju inte huruvida vi har mer skog / areal idag, jämfört med för 100 år sedan. Utan hur når vi att producera den behövda / förväntade volymen inom låt säga 30-50 år, jämfört med den vi har idag. Går det ? Historien kan vi ju inte göra så mycket åt. Utan det är framtiden som skall vara i fokus anser jag ! Var går gränsen för hur mycket skog resp. markavsnitt kan producera ? Är dagens skötselråd markägar eller industri orienterade ? Vem blir vinnare mellan alternativen volym / tid i förhållande till volym / areal ? Tid o ekonomi blir här 2 mycket viktiga styr o reglerfaktorer. En allt större del av de privata skogsmarkägarna är utbor o INTE beroende av skogen för sitt uppehälle. Kanske bara genom att minska uttagen i främst gallringarna, kan vi få ytterligare en högre stående volym / areal inom en mycket snar framtid, som gör att jämförelsen med historien blir än mer tydlig. Men till vilken nytta då ? Det bör o måste väl ändå vara av mest intresse vad vi VERKLIGEN kan producera i framtiden ? För även om skogsbruk är långsiktigt, verkar fokus bara ligga ett kvartal bort i de flesta sammanhang när det rör skogen o tillhörande industri ( som till viss del styr det privat ekonomiska perspektivet när det gäller skogsbruk ). Men är det det som skall vara privatskogsägarens horisont eller ? Vi har nog en tendens att skjuta " fel i längd, fel i sida " ( menande; för tidiga o för hårda uttag via gallringar ). Historien visar mycket på vad den tidens förväntningar gjorde med skogen. Kunskapsutvecklingen gör att vi nog inte kommer tillbaka till detta stadium en gång till. Men hur möter vi en förändrad / mer råvarukrävande framtid o dess förväntningar om vi gör som vi gör idag ? Det som varit framgången mellan nu o för 100 år sedan, är inget mot vad vi KOMMER att behöva skapa som skillnad från nu o inför framtiden. Kanske behövs det så lite som att se varje träd som en tillgång ?

Avatar Fallback

Re: Sverige har dubblat virkesförrådet på 100 år, eller?

jönsson84  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#675240 Arealen som varit bete och åkermark för 100 år sen som nu är planterad borde vara betydande? Tycker jag sett mkt som vuxit igen/planterats under de år jag levt (36år) . Upplever nog att av det jag gallrar kan nog10-20% varit åker och betesmark för 100år sen🤔

Användarvisningsbild

Re: Sverige har dubblat virkesförrådet på 100 år, eller?

Torbjörn Johnsen  
#675292 Jag hade gissat att tillförseln av ny skogsareal från omställd/igenväxt åker skulle vara större. Men det är nog en del exploatering av skogsmark (vägar, industriområden, urbanisering...) som gör att nettotillväxten av ny skogsmark inte blir lika stor som arealen igenväxta åkrar och beten.

Användarvisningsbild

Re: Sverige har dubblat virkesförrådet på 100 år, eller?

Fredrik Reuter  
#675297 Jag undrar om det inte kan ligga lite i att mest areal också finns i Norrland (60%). I Norrland har kanske inte liknande skiften mellan mark skett...?

   TS
Avatar Fallback

Re: Sverige har dubblat virkesförrådet på 100 år, eller?

isteskog  
#675300 Tittar man på kartsök (Lantmäteriet) och på historiska kartor så har nog det skiftats stora arealer jordbruksmark till skog i Norrland från 40-talet och framåt. Kan bara gå till min egen fastighet. Farsan planterade igen drygt 5 ha i slutet av 50-talet. Nuvarande åkerareal är 14 ha.

Användarvisningsbild

Re: Sverige har dubblat virkesförrådet på 100 år, eller?

halvproffs  
#713560 Visst har kubiken ökat men hur och med vilken kvalitet?
stamskador av skördare och skotare.
Barkgnag och brytskador av älg. Betning och fejning på gran med röta som följd.
Hårda maskingallringar som gör att slutavverkningsvolymen minskar och får massor av gräs, buskar mm istf träd.
Är det bara volym som gäller?

Avatar Fallback

Re: Sverige har dubblat virkesförrådet på 100 år, eller?

jannee  
#713572 Är väl ganska självklart vad som skett och sker.
För 100 år sedan beboddes landsbygden och folk levde av vad den gav, industrialisering var i sin början.
Man försökte odla överallt där det fanns möjlighet.
Boskapen gick på skogen, man avverkade (dimensionsblädade) det man behövde och lät naturen själv sköta föryngringen.
Även skövlingen av skog upphörde efter 2:a världskrigets slut
Staten har numera inga krav på tillgång av ved (bränsle), befolkning har i stor grad andra värmekällor än just ved.
Vad som skett och sker är att naturen återtagit nedlagda odlingslotter, manuell återbeskogning (plantering) sker löpande.
För 100 år sedan men även längre tillbaka värderades inte skogen speciellt högt, helt annorlunda idag och av den orsaken sköts idag skogen på ett helt annat sätt.
Högförädlat material + effektiv röjning har drastiskt ökat tillväxten av sågbar råvara.

Avatar Fallback

Re: Sverige har dubblat virkesförrådet på 100 år, eller?

r93  
#713573
halvproffs skrev:Visst har kubiken ökat men hur och med vilken kvalitet?
stamskador av skördare och skotare.
Barkgnag och brytskador av älg. Betning och fejning på gran med röta som följd.
Hårda maskingallringar som gör att slutavverkningsvolymen minskar och får massor av gräs, buskar mm istf träd.
Är det bara volym som gäller?


Fast det där gäller ju det mesta idag, tror du traktorn som rullar ut från bandet idag snurrar år 2090?

Inte mycket byggs för att hålla, länge

 Besvara  
  • Sida 1 av 1
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).