Avverkning (slutavverkning)

Årlig avverkningsvolym överskattas enligt rapport

2 inlägg 1714 visningar 1 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Årlig avverkningsvolym överskattas enligt rapport

Torbjörn Johnsen  
#663094 Vi har tidigare skrivit om att det skiljer mellan hur bruttoavverkningsnivån redovisas av Skogsstyrelsen (som står för den offentliga statistiken) och av Riksskogstaxeringen/SLU. Du kan hitta den sammanställningen i tråden Olika avverkningssiffror från Skogsstyrelsen och SLU från mars 2018. Samma reflektioner har gjorts av Bo Hektor som skrev ett debattinlägg i ämnet i tidningen SKOGEN vilket du kan läsa om i tråden Felaktig avverkningsredovisning ger falsk virkesbrist

Nu har Skogsstyrelsen och Riksskogstaxeringen gemensamt gått igenom orsaker, felkällor, statistiska avvikelser och förbättringsmöjligheter och de presenteras i en helt färsk Rapport som kom i dagarna. Den heter "Skattning av avverkningsvolymer, en kvalitetsstudie. Rapport 2020/7, Skogsstyrelsen" och är intressant att läsa. Du kan ladda ner den via den här länken.

Fel i omräkningstal från m3fub till m3sk
Det finns olika orsaker till skillnaderna. Dels direkta och systematiska fel som t ex att man i Skogsstyreksens sammanställningar borde använda ett annat omräkningstal mellan m3sk och m3fub. Dagens omräkningstal på 1,2 (från m3fub till m3sk) ger för hög m3sk-volym. Istället borde enligt rapporten ett 0,97% lägre omräkningstal på 1,188 användas.

Skogsstyrelsens beräkningar baseras på många olika datakällor varav industrins virkesförbrukning kommer från enkätundersökningar gjorda och sammanställda av Biometria men levererade av branschorganisationen Skogsindustrierna.

På eller under bark?
Uppgifter om virkesimport (och export) kommer från SCB som i sin tur baserar den på uppgifter från Tullverket. Där finns en stor osäkerhet om vilket måttslag som används. Troligtvis använder SCB enligt rapporten m3f på bark och det styrks i rapporten av att Biometrias uppgifter för t ex massavedsimport anges lägre än SCBs.

Uppgifterna om industrins lagerförändringar kommer från Skogsindustrierna när det gäller massabruk och större sågverk. Data från de mindre sågverksföretagen samlar Skogsstyrelsen in m h av egna enkäter. Även här finns fel då Skogsindustrierna enligt rapporten endast redovisar lager vid industri. Ja, så här håller det på med den ena felkällan efter den andra.

Riksskogstaxeringen
Riksskogstaxeringen å andra sidan har enligt rapporten underskattat avverkningssiffrorna något men deras största problem är att de har stora medelfel för enstaka år vilket gör att deras siffror knappt kan användas som offentlig statistik. Däremot anses taxens siffror vara säkrare om man använder sig av glidande medelvärden för t ex femårsperioder. Det finns några få men kända fel i uppgifterna från Riksskogstaxeringen som t ex att viss avverkning på mark som inte klassas som skogsmark kommer med. Styrkan i Riksskogstaxeringens uppgifter är enligt rapporten att de baseras på en datakälla (egna inventeringar).

Sammanfattning
Så här skriver rapportförfattarna i sin sammanfattning över analysens resultat:

Som tidigare nämnts ser vi inga skäl till att det skulle finnas några systematiska fel i Riksskogstaxeringens skattningar, medan de många och svårkontrollerade indatakällorna i Skogsstyrelsen bruttoavverkningsmodell gör att det finns en risk för systematiska fel. Det sanna värdet för bruttoavverkningens storlek är naturligtvis inte känt men av den här genomgången drar vi ändå slutsatsen att det är sannolikt att Skogsstyrelsens bruttoavverkningsmodell de senaste 10 åren
innehållit en viss överskattning, i storleksordning 2–3 miljoner m3sk per år


Kalibrering?
Här finns även ett förslag till hur man skulle kunna använda data från Riksskogstaxeringen för att "kalibrera" Skogsstyrelsens siffror. Att helt enkelt använda fem eller 10-årsmedelvärdet för kvoten av SKS:s siffror och Riksskogstaxeringens siffror:

Att kalibrera bruttoavverkningsuppgifter från Riksskogstaxeringen och Skogsstyrelsen kan utföras på följande sätt:

Skogsstyrelsens årsvisa uppgifter kalibreras med kvoten mellan 5-årsmedeltal från Riksskogstaxeringen och 5-årsmedeltal från Skogsstyrelsen. För de sista åren i en tidserie, då glidande 5-årsmedeltal inte kan beräknas för Riksskogstaxeringen,
nyttjas den senaste 5-årsperioden med data från såväl Riksskogstaxeringen som Skogsstyrelsen.


Elefanten i rummet?
I rapporten undviker man att prata om "Elefanten i rummet". D v s att det finns bra data i det svenska skogsbruket som skulle kunna användas för att snabbare och bättre kunna redovisa svenska avverkningsvolymer. Som vi skrivit om i artikeln Aktuell marknadsdata obefintlig i svensk virkesmarknad så har vi en eftersläpning med flera år för att redovisa avverkningssiffror i Sverige. I Norge och Finland sker detta på månadsbasis med en månads eftersläpning.

Trots att i stort sett allt virke i Sverige mäts in och redovisas av en aktör, Biometria, så kan man ändå inte få ut bra och aktuell data härifrån för att kunna redovisa en transparent statistik! I stort sett varenda skördare och de flesta skotare är uppkopplade mot Biometrias databas och levererar in realtidsdata över avverkad skog. Sverige har ett av Världens mest digitaliserade skogsbruk men ändå håller Skogsstyrelsen och Skogsindustrierna på att samla in data med hjälp av utskickade pappersenkäter. För att kunna presentera två år gamla siffror!

När det gäller Skogsindustriernas insamling av virkesförbrukningsdata blir det närmast farsartat: Biometria får Skogsindustriernas uppdrag att samla in data. De skickar ut pappersenkät till skogsindustrier och sågverk (se exempel i bilden här nedan) som sedan använder inmätningsuppgifter från just Biometria för att fylla i enkäten. Den data företagen lägger personaltid för att skriva in finns alltså redan i Biometrias databaser och skulle enkelt kunna sammanställas där. Jag kan inte tolka det som annat än ren ovilja från Biometria och dess styrelse/ägare att smidigt tillhandahålla aktuell och transparent marknadsdata.

Här kan ni läsa hela rapporten:
https://www.skogsstyrelsen.se/globalass ... studie.pdf

Och här hittar ni några tidigare trådar som tagit upp ämnet:

Olika avverkningssiffror från Skogsstyrelsen och SLU

Aktuell marknadsdata obefintlig i svensk virkesmarknad

Felaktig avverkningsredovisning ger falsk virkesbrist



   TS
Iggesund Forest BlueLine skördarsvärd, Norrländsk urkraft
Användarvisningsbild

Re: Årlig avverkningsvolym överskattas enligt rapport

Älgfoderodlare  
#665005 Som jag läser rapporten rätt o lägger ihop med ett antal övriga trådar på forumet, kan det finnas en risk att man från myndigheternas sida försöker ( egen tolkning ) mörka den verklighet som faktiskt finns i den svenska avverkningsstatistiken ? D.v.s. att ex. inom Götaland, att det redan nu avverkas mer än tillväxten, o via dessa nya siffror vill man utmåla att det inte är en sådan allvarlig sit. som det faktiskt är. Att tillrättalägga statistiken nedåt, gör att man ger sken av det inte kommer att finnas en virkesbrist inom låt säga en 10-20 årsperiod. För det skulle ju kunna innebära, att de som har råd o möjlighet av vänta med att avverka, skulle också kunna förvänta sig ett högre pris i en nära framtid om det blir en råvarubrist ? Frågan är ju också om EU kommer att köpa denna omräkning. För Sverige står ju just nu inte högt i kurs vad gäller skoglig utveckling i ett internationellt perspektiv. Sen är ju frågan VARFÖR man vill visa på en minskad avverkningsnivå ? Massalagren är fortsatt höga via gallringarna medan de minskar på sågtimmersidan. Är det idag läge att vänta med att gallra / avverka just av den anledningen. Tiden arbetar ju till skogsbrukarens fördel ! Feltolkat eller ?

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).