Sida 2 av 8

Postat: tor 20 nov 2008, 23:41
av masterchief
Jag kör med hans kedjor dagligen :D
Jag återkommer i fallet kring virkesmätning mm
Haft fullt upp den här veckan med maskinkörning på dagarna och kontoret på kvällstid 8)

Postat: tor 20 nov 2008, 23:57
av per-erik
masterchief skrev:Jag kör med hans kedjor dagligen :D
Jag återkommer i fallet kring virkesmätning mm
Haft fullt upp den här veckan med maskinkörning på dagarna och kontoret på kvällstid 8)



Då slog jag visst huvet på spiken, som de säger! Är Rolf dyrare, eller varför väljer entreprenörer i mitt område som fungerar sämre? Har kollat detta idag och mitt intryck av kvaliten på slipningen verkar stämma! Och det kostar major med med pengar att inte slipningen inte är bra!

Hör av dig!

Postat: fre 21 nov 2008, 06:30
av Jasi
Skulle inte tråden splittas?

Postat: fre 21 nov 2008, 08:41
av Fredrik Reuter
Jasi skrev:Skulle inte tråden splittas?


Sagt och gjort, den delade tråden återfinns numera här: http://www.skogsforum.se/viewtopic.php?t=3802

Postat: fre 21 nov 2008, 17:37
av masterchief
per-erik skrev:
masterchief skrev:Jag kör med hans kedjor dagligen :D
Jag återkommer i fallet kring virkesmätning mm
Haft fullt upp den här veckan med maskinkörning på dagarna och kontoret på kvällstid 8)



Då slog jag visst huvet på spiken, som de säger! Är Rolf dyrare, eller varför väljer entreprenörer i mitt område som fungerar sämre? Har kollat detta idag och mitt intryck av kvaliten på slipningen verkar stämma! Och det kostar major med med pengar att inte slipningen inte är bra!

Hör av dig!

Rolf är defenetivt inte billigast, men jag anser resultatet uppväger merkostnaden.
De andra jag varit i kontakt med har tagit ca 5kr mindre per kedja.
De har dock inte haft lika avancerad sliputrustning.
Att jag valde Rolf beror mycket på att jag blev rekommenderad det av en entrepenör jag känner.
Tycker annars han ligger lite lågt med marknadsföring, men misstänker han har slipen full :)

Postat: mån 24 nov 2008, 11:49
av masterchief
per-erik skrev:
masterchief skrev:Jag har med fått böckerna.
Läst dem flyktigast, hoppade egen som man är direkt in på den praktiska delen :lol:
Tycker de är vettiga, står en hel del matnyttigt, för nybörjaren kan jag tänka mig de är ett bra läromedel, för den vana föraren så är det en bra repetition.
Inte hittat allför många detaljer som man opponerar sig emot :D


Har du funnit något i böckerna så att du tycker de är värt priset? Vad tycker du t.ex. om kap 13: Mätningsbestämmelser och pedagogiken där? Går det att förstå? Jag har bränt minst två månader på att försöka redovisa detta regelverk så att det blir gripbart även för "nybörjaren". Bara att beskriva den nya (en av två) definitionen för klass 2 gränsen på tall, hat tagit en del enerigi!

Jag förstår att du kunde det mesta av dessa regler tidigare. Men tycker du ändå att kapitlet kan vara ett stöd i det dagliga arbetet? Och du: ge negativ kritik om du har sådan, jag är tålig!

Hur tror du att böckerna påverkar kvaliteten på undervisningen ute på gymnasierna?


Nu har jag arbetat mig igenom mätningsbestämmelserna 8)
Kan konstatera att de har med det mesta :)
Nu är jag ingen mästare i pedagogik.
Om man ska gå från mitt synsätt som man får anse av en erfaren virkestillredare, så upplevde jag det lite rörigt.
Nu är det ett väldigt tungt kapitel att behandla, bland det mest omfattande vad gäller avverkningsarbete.
Kanske skulle strukturera om det lite, tex ta med allt som innefattar mätningsbestämmelser, kvisttyper, krökar rotben, avverkningsskador, förklaring av klykor mm tex på ett ställe innan man går in på tex tall och gran.
Sedan gå in på respektive trädslag och bena ut. och till sist ta massaveden.
Sedan är det inte fel att klämma in en ordlista tex i början alternativt slutet.
För nybörjaren är det mycket nya termer.
Du verkar ha dock fått med det mesta :D
För at summera så hade jag gärna sett tydligare gränser i kapitlet, så det blir lättare att gå in o hämta den specifika information man söker.
Får ta mina åsikter med en nypa salt då jag som tidigare nämt är ingen pedagog.
Hade defenitivt inte lyckats knåpa ihop det bättre än vad du gjort :lol:

Postat: tis 25 nov 2008, 01:12
av per-erik
masterchief skrev:
per-erik skrev:
masterchief skrev:Jag har med fått böckerna.
Läst dem flyktigast, hoppade egen som man är direkt in på den praktiska delen :lol:
Tycker de är vettiga, står en hel del matnyttigt, för nybörjaren kan jag tänka mig de är ett bra läromedel, för den vana föraren så är det en bra repetition.
Inte hittat allför många detaljer som man opponerar sig emot :D


Har du funnit något i böckerna så att du tycker de är värt priset? Vad tycker du t.ex. om kap 13: Mätningsbestämmelser och pedagogiken där? Går det att förstå? Jag har bränt minst två månader på att försöka redovisa detta regelverk så att det blir gripbart även för "nybörjaren". Bara att beskriva den nya (en av två) definitionen för klass 2 gränsen på tall, hat tagit en del enerigi!

Jag förstår att du kunde det mesta av dessa regler tidigare. Men tycker du ändå att kapitlet kan vara ett stöd i det dagliga arbetet? Och du: ge negativ kritik om du har sådan, jag är tålig!

Hur tror du att böckerna påverkar kvaliteten på undervisningen ute på gymnasierna?


Nu har jag arbetat mig igenom mätningsbestämmelserna 8)
Kan konstatera att de har med det mesta :)
Nu är jag ingen mästare i pedagogik.
Om man ska gå från mitt synsätt som man får anse av en erfaren virkestillredare, så upplevde jag det lite rörigt.
Nu är det ett väldigt tungt kapitel att behandla, bland det mest omfattande vad gäller avverkningsarbete.
Kanske skulle strukturera om det lite, tex ta med allt som innefattar mätningsbestämmelser, kvisttyper, krökar rotben, avverkningsskador, förklaring av klykor mm tex på ett ställe innan man går in på tex tall och gran.
Sedan gå in på respektive trädslag och bena ut. och till sist ta massaveden.
Sedan är det inte fel att klämma in en ordlista tex i början alternativt slutet.
För nybörjaren är det mycket nya termer.
Du verkar ha dock fått med det mesta :D
För at summera så hade jag gärna sett tydligare gränser i kapitlet, så det blir lättare att gå in o hämta den specifika information man söker.
Får ta mina åsikter med en nypa salt då jag som tidigare nämt är ingen pedagog.
Hade defenitivt inte lyckats knåpa ihop det bättre än vad du gjort :lol:


Du har möjligen helt fel på en punkt: Det är fullt möjligt att du kunnat göra kapitlet bättre, om du bara gett dig sjutton på detta!

Tack för att du lagt ned energi på detta, och för att du kommit med så tuff kritik! Det är mer än vad flera arbetsledare ute på de stora företagen presterat! Och du har helt rätt på två punkter.

På det övriga tänker jag försöka försvara mig. Så gott jag kan. När jag har lite mer energi. Jag har 85 mil på mätaren idag. Har varit till Brandbu i Norge. Och valde tyvärr ”den kortaste” vägen mellan Minnesund och Brandbu. Vill inte påstå att vägen var dålig. Men över något berg hade jag nog en snittfart på 25 km i timmen. ”Glashalt”. Eller också är ett mil längre i Norge. Rekommenderar numer varmt vägen över Gardemoen förstås.

Mera Mätningsbestämmelser i morgon alltså… Och du har värt hört talas om kaparattTM?

/Per-Erik

Postat: tis 25 nov 2008, 06:24
av masterchief
Jodå, läste att kapa rätt ska vara ett verktyg som ska underlätta 8)
Sedan så får du inte ta kritiken som stentuff utan konstruktiv som jag tror du gör :)
Låg och läste skotning igår.
Där tycker jag du fått till det kanon, om jag hade vetat allt det där när jag köpte min Rapid en gång i tiden :lol:
Tänkte tillbaka på blandlassen man körde i början innan man kom på hur man skulle lägga upp det bäst, man fiskade med skänglingarna på gripen mellan timmerstockar efter klena massabitar bla :oops:

Re:

Postat: lör 29 nov 2008, 18:50
av per-erik
masterchief skrev:Jodå, läste att kapa rätt ska vara ett verktyg som ska underlätta 8)
Sedan så får du inte ta kritiken som stentuff utan konstruktiv som jag tror du gör :)
Låg och läste skotning igår.
Där tycker jag du fått till det kanon, om jag hade vetat allt det där när jag köpte min Rapid en gång i tiden :lol:
Tänkte tillbaka på blandlassen man körde i början innan man kom på hur man skulle lägga upp det bäst, man fiskade med skänglingarna på gripen mellan timmerstockar efter klena massabitar bla :oops:

masterchief skrev:Jodå, läste att kapa rätt ska vara ett verktyg som ska underlätta 8)
Sedan så får du inte ta kritiken som stentuff utan konstruktiv som jag tror du gör :)
Låg och läste skotning igår.
Där tycker jag du fått till det kanon, om jag hade vetat allt det där när jag köpte min Rapid en gång i tiden :lol:
Tänkte tillbaka på blandlassen man körde i början innan man kom på hur man skulle lägga upp det bäst, man fiskade med skänglingarna på gripen mellan timmerstockar efter klena massabitar bla :oops:


Det är lugnt, en nypa salt och en pilsner. Tackar dig för att du tagit dig tid till detta, det kräver sin tid och energi.

Som sagt: Du har rätt på två punkter. När det gäller ordlista är drömmen att jag ska arbeta fram en sådan som omfattar all text i böckerna. Sen är förstås knepet att pejla in rätt nivå på denna. Jag och du t.ex. behärskar du det mesta av den nomenklatur som används i branschen. Men det är ju ingen självklarhet att läsaren borde kunna vad som menas med t.ex. basväg. Jag har tänkt att denna ”ordlista” i första hand ska finnas som fotnoter längs ned på respektive sida, så blir det snabbare för läsaren att ta till sig informationen.

Du har rätt även när det gäller struktur. Tycker du kapitlet känns något rörigt, så är det ju faktiskt så att det hade gått att göra strukturen tydligare!

Strukturen är enligt följande: Samtliga nödvändiga definitioner: 165-189. Bestämmelser som är lika för tall och gran har grupperats till 190-201. Regler som endast gäller tall: 202-209. Regler som endast omfattar gran: 210-211. Och massaveden ligger sist, före ”avrundningen”.

Jag brukar, något överdrivet, påstå att dessa regler är en ”hel professur”. Innan jag skapade detta koncentrat hade jag tankat ned och skrivit ut så mycket papper att det fyllde en pärm till ¾. Från detta har sorterat bort allt överflödsmaterial, grupperat och försökt göra det förståeligt.

Och det jädriga är, att när man väl behärskar mätningsbestämmelserna hyfsat, då ska man lära sig tillreda virket också! Självfallet så bra att detta kan ske i en rasande fart! Så visst finns det en god del kompetens hos de som verkar i detta yrke! Personligen hävdar jag att virkestillredningen aldrig varit svårare än det är idag.

Verktyget kaparattTM är tänkt att bli lösningen för en metod att på ett mycket lättfattligt och enkelt sätt kunna lära sig virkestillredning, men allt vad det innefattar. Vi har börjat bygga på den nu och den ligger faktiskt ute på nätet!

Kul att du tycker att det jag skrivit om skotningsarbetet är vettigt. Snackade med ett par oldboys vid Stora E häromdagen. De menade båda att nya skotarförare blir ifrånåkta av de äldre, men inte för att de är sämre att köra kran, utan just för att de är sämre att planera arbetet. Och det är ju mycket av detta skotningsdelen handlar om.

/Per-Erik

Re: Arbete i avverkningslag

Postat: lör 29 nov 2008, 22:04
av masterchief
Det är nog de bestämmelserna som gäller både för tall och gran som gjorde att det upplevdes rörigt i mitt fall.
Är väldigt mycket viktig information i kapitel 13.
Jag tror min hjärna har lättare att plugga in saker som defineras till ett visst trädslag. Satt och funderade lite på varför, kom fram till att när man läser om saker som innefattar bägge trädslagen så sjabblar min hjärna bort fokus och börjar grubbla ett steg längre på tall och gran och blir därmed distraherad :lol:
För mig fungerar det bättre att plugga in dem var för sig, hela köret, då fokuserar man på tex gran, sedan tar man tall.
Haken är att det blir en del dubbellinlärning då de delar bestämmelser.
Ikväll har jag haft nytta av kapitlet förresten.
Ska iväg imorron och hugga lite frötall om läget här hemma tillåter.
Pluggade på defenitionerna på klass 1 mm på tall.
Vi ska särlägga rotstock bla.
Kände jag behövde en uppfriskning då jag kört gallring 4 månader :grin:

Re: Arbete i avverkningslag

Postat: sön 30 nov 2008, 01:14
av per-erik
masterchief skrev:Det är nog de bestämmelserna som gäller både för tall och gran som gjorde att det upplevdes rörigt i mitt fall.
Är väldigt mycket viktig information i kapitel 13.
Jag tror min hjärna har lättare att plugga in saker som defineras till ett visst trädslag. Satt och funderade lite på varför, kom fram till att när man läser om saker som innefattar bägge trädslagen så sjabblar min hjärna bort fokus och börjar grubbla ett steg längre på tall och gran och blir därmed distraherad :lol:
För mig fungerar det bättre att plugga in dem var för sig, hela köret, då fokuserar man på tex gran, sedan tar man tall.
Haken är att det blir en del dubbellinlärning då de delar bestämmelser.
Ikväll har jag haft nytta av kapitlet förresten.
Ska iväg imorron och hugga lite frötall om läget här hemma tillåter.
Pluggade på defenitionerna på klass 1 mm på tall.
Vi ska särlägga rotstock bla.
Kände jag behövde en uppfriskning då jag kört gallring 4 månader :grin:


Tja, du vet väl att kvistmärken i barken i princip inte har någon betydelse för stocken kvalitet. Men väl bulorna (kvistansvällningarna) som kan finnas under dem! Att rotveck, lyra och märgspricka oftast inte har någon betydelse för stocken kvalitet, medan växtspricka är ”katastrof” och jag antar att du kan årsringkraven som också är viktiga att känna till.

Du har väl kil med dig när du fäller träden? Jag brukade ha 3 bra kilar i bältet. Och något tungt att slå med, yxa funkar bra. Arbetade i lag med norrmän på Vestlandet. Under linbanan fällde de all gran [url]uppåt[/url], det var 30 m lång gran, ibland i motvind, som de med hjälp av kil och slägga fällde uppåt. Tufft när marken, täckt med isbark, lutar ungefär 45 grader och fällskäret är i höjd med halsen när man står på nedsidan.

Och du det viktigaste -var försiktig därute.

Tycker
/Per-Erik

Re: Arbete i avverkningslag

Postat: sön 30 nov 2008, 07:01
av masterchief
Alltid bra att få lite extratips på vägen 8)
Nu kommer jag att köra maskinell avverkning, men det gäller att vara noga när man faller för det så man inte spjälkar etc.
Lätt att man tar i lite för mycket om de lutar lite lurigt.
Är rätt bra förhållanden, 1 meter plantor samt rätt tätt medtall, ca 400m3fub ska det bli på första hygget.

Re: Arbete i avverkningslag

Postat: sön 30 nov 2008, 14:26
av michaels
Jag blir alldeles stum av beundran.

Har inte kommit mig för att beställa böckerna ännu, men inser att de är en guldgruva för alla som behöver råd och dåd för sin skogliga gärning.

För mig framstår skogen alltmer som ett mycket avancerat samspel mellan träden, maskinförarna, logistik och träindustri.
Med gott samspel och rätt fattade beslut stor intjäning.
Med fel beslut och dålig samverkan fullständig katastrof.

För mig börjar det bli alltmer obegripligt med den lite njugga inställningen som många har till dagens skördarförare och i viss mån till skotarförarna.

Jag har arbetat en hel del mot finansbranschen under 90-talet och början av 2000-talet, utifrån IT, och där var det självklart att handlarna skulle ha all uppbackning för att det kunde få katastrofala följder annars.

För mig är det faktiskt ganska stora likheter med den som kör en skördare, med dålig kunskap och dålig uppbackning blir det många kubik som förlorar stora värden i onödan.
Nu gäller det inte all skog, men speciellt i "fin" slutavverkning med värde på rotstock på ca 1000:-/m3fub (norrbotten tall) så säger det sig självt att det behövs en förändring.

Jag håller själv på och försöker dels skaffa mig större egen kompetens dels skaffa egna maskiner, främst för att jag vill förstå från det praktiska.
Många har talat om för mig att det är fel, att det inte är lönsamt osv, men ibland är det också viktigt att förstå verkligheten, och det är svårt att simulera verkligheten.

Jag pratade med en säljare av skogs och lantbruksmaskiner i veckan, han är verksam i allra nordligaste Sverige. Det är legio att tala om att det inte lönar sig att göra något själv, både från Norra och från bolagen.

Jag tror att det är viktigt att vi som är större privata skogsägare får upp ögonen för både möjligheter och problem, inte främst för att konkurrera utan för att verkligen lära oss mer själva och bli bättre både skogsägare och kunder/säljare.

I min värld är det delvis en gåta att skogsmaskinförare har låg status och att det är rekryteringsproblem.
Det som behövs är en gemensam insats för att höja statusen och lönerna, det är det enda sättet för både skogsägare och skogsentreprenörer att överleva på sikt.

Skogens värde ökar i ganska rask takt, vilket gör att behandlingen av skogen blir viktigare.
Rätt utnyttjat är det grunden för en utveckling som strävar mot pressade priser på maskintjänster utan istället fokuserar på att värdet ökar ytterligare.
5:- billigare per m3fub eller 100:- mer i intäkt per m3fub, vilket är viktigast?

Förutom att vara skogsägare håller jag på och skriver c-uppsats i kulturgeografi, min uppsats ska handla om nya möjligheter för gles- och landsbygd i och med förbättrad infrastruktur och ökat värde av skogen.
Jag är övertygad om att vi måste delvis vända avfolkningen av gles- och landsbygden, och det gör vi lättast genom att gemensamt vara stolta över det vi har i Sverige men också förstå dess betydelse inte minst ekonomiskt.

Vi håller själva på att ta ett avgörande steg i vårt liv, att flytta från Stockholm till Boden, till största del tack vare skog men också på grund av skog. Att sköta ett antal hundra hektar på distans, det är enligt mig med 10 års erfarenhet helt vansinnigt.
Men samtidigt krävs det realism och kunskap för att möjliggöra en flytt, eftersom anställning inte är ett tänkbart scenario, främst pga få möjliga jobb, då måste man själv skapa överlevnadsmöjligheterna, både på kort och lång sikt.

Som någon annan redan påpekat, forumet är fantastiskt!

Skogen är Sverige verkliga gröna guld, när fler och fler inser det är mycket vunnet.

Re: Arbete i avverkningslag

Postat: mån 01 dec 2008, 03:12
av per-erik
michaels skrev:Jag blir alldeles stum av beundran.

Har inte kommit mig för att beställa böckerna ännu, men inser att de är en guldgruva för alla som behöver råd och dåd för sin skogliga gärning.

För mig framstår skogen alltmer som ett mycket avancerat samspel mellan träden, maskinförarna, logistik och träindustri.
Med gott samspel och rätt fattade beslut stor intjäning.
Med fel beslut och dålig samverkan fullständig katastrof.

För mig börjar det bli alltmer obegripligt med den lite njugga inställningen som många har till dagens skördarförare och i viss mån till skotarförarna.

Jag har arbetat en hel del mot finansbranschen under 90-talet och början av 2000-talet, utifrån IT, och där var det självklart att handlarna skulle ha all uppbackning för att det kunde få katastrofala följder annars.

För mig är det faktiskt ganska stora likheter med den som kör en skördare, med dålig kunskap och dålig uppbackning blir det många kubik som förlorar stora värden i onödan.
Nu gäller det inte all skog, men speciellt i "fin" slutavverkning med värde på rotstock på ca 1000:-/m3fub (norrbotten tall) så säger det sig självt att det behövs en förändring.

Jag håller själv på och försöker dels skaffa mig större egen kompetens dels skaffa egna maskiner, främst för att jag vill förstå från det praktiska.
Många har talat om för mig att det är fel, att det inte är lönsamt osv, men ibland är det också viktigt att förstå verkligheten, och det är svårt att simulera verkligheten.

Jag pratade med en säljare av skogs och lantbruksmaskiner i veckan, han är verksam i allra nordligaste Sverige. Det är legio att tala om att det inte lönar sig att göra något själv, både från Norra och från bolagen.

Jag tror att det är viktigt att vi som är större privata skogsägare får upp ögonen för både möjligheter och problem, inte främst för att konkurrera utan för att verkligen lära oss mer själva och bli bättre både skogsägare och kunder/säljare.

I min värld är det delvis en gåta att skogsmaskinförare har låg status och att det är rekryteringsproblem.
Det som behövs är en gemensam insats för att höja statusen och lönerna, det är det enda sättet för både skogsägare och skogsentreprenörer att överleva på sikt.

Skogens värde ökar i ganska rask takt, vilket gör att behandlingen av skogen blir viktigare.
Rätt utnyttjat är det grunden för en utveckling som strävar mot pressade priser på maskintjänster utan istället fokuserar på att värdet ökar ytterligare.
5:- billigare per m3fub eller 100:- mer i intäkt per m3fub, vilket är viktigast?

Förutom att vara skogsägare håller jag på och skriver c-uppsats i kulturgeografi, min uppsats ska handla om nya möjligheter för gles- och landsbygd i och med förbättrad infrastruktur och ökat värde av skogen.
Jag är övertygad om att vi måste delvis vända avfolkningen av gles- och landsbygden, och det gör vi lättast genom att gemensamt vara stolta över det vi har i Sverige men också förstå dess betydelse inte minst ekonomiskt.

Vi håller själva på att ta ett avgörande steg i vårt liv, att flytta från Stockholm till Boden, till största del tack vare skog men också på grund av skog. Att sköta ett antal hundra hektar på distans, det är enligt mig med 10 års erfarenhet helt vansinnigt.
Men samtidigt krävs det realism och kunskap för att möjliggöra en flytt, eftersom anställning inte är ett tänkbart scenario, främst pga få möjliga jobb, då måste man själv skapa överlevnadsmöjligheterna, både på kort och lång sikt.

Som någon annan redan påpekat, forumet är fantastiskt!

Skogen är Sverige verkliga gröna guld, när fler och fler inser det är mycket vunnet.


Tänkte först: Det var det finaste och smartaste jag hört sen jag komfirmerade mig! Kom sen på att det är typiskt att dessa kloka ord sägs av någon som kommer utifrån, utanför den sfär som vi är vana att arbeta mot, med ett synsätt som är präglat av ett annat tankesätt än det typiska i skogsbruket. Vinn-vinn funkar. Men inte vad det verkar i skogsbruket. Ännu.
/Per-Erik

Re: Arbete i avverkningslag

Postat: tis 02 dec 2008, 10:16
av michaels
Tack.

Men jag hoppas att det inte är så svart, någonstans finns det ändå en förändrad situation, Ryssland är gungigt, råvaran blir fler och fler olika produkter och sakta bryts en negativ trend.
En av de viktigaste sakerna som hänt inom skogen, och som håller på att hända är energisortimenten.

Jag har följt detta utifrån av nyfikenhet, och redan för 5-6 år sedan när buntarna började dyka upp trodde jag att nu hade man hittat en vettig lösning för att förenkla och förbilliga hanteringen. Finland gick den vägen och anpassade hela kedjan efter 1 (ett) koncept.
Sverige har istället ångest och ska forska, forska och utreda, och framförallt ska helst alla ha sin lösning.

Jag tror att det är så enkelt att Finland är vana vid att leva nära en totalitär stormakt, och har lärt sig att hålla ihop trots att man verkar på en öppen marknad. Kanske är det en förenkling, men vad är annars förklaringen?

Är det rädslan att de privata skogsägarna helt plötsligt inte skulle vara lika livegna längre?
Nu har Finland en liknande oligopol struktur som Sverige, men jag inbillar mig att den stora skillnaden är att hela Finland är mycket mer självverksamt och har kvar mycket småsågar mm över hela landet. I Sverige inbillar jag mig att det är en stor koncentration till småland.

Buntningen av GROT är bara ett enkelt och konkret exempel på hur något kan göras på ett enkelt sätt och gynna alla. Hur vore det om alla timmerbilar var anpassade efter mer eller minde unika timmerlängder?

Kanske detta är fel forum, men hoppas på en fortsättning i diskussionen.