tis 07 jan 2020, 17:47#605332
Skogsola skrev:Snackar vi allmän väg så finns det i allmänhet två körfält. På rena skogsvägar kan det bli stopp däremot men det var inte det frågan gällde. Intill allmänna vägar finns det i allmänhet hus, åkrar ladugårdar och en massa annat. Inte bara att börja bygga instick hur som helst.
Kommer man upp i vägstorlek så att det finns två körfält som är skilda med mittlinje emellan börjar det troligtvis bli så mycket trafik att en normal människa inte vill stå på vägen för att lasta/lossa.
Här har vi vägar som går både genom byar och skog. Det finns både belagda vägar och grusvägar. Gemensamt är att det är genomfartsvägar, även om storleken är mycket skiftande. Har exempel på smala vägar (3-3,5 m bred beläggning) där två personbilar nästan måste stanna för att kunna mötas på sommaren. Vid snövallar kanske backa till en korsning (riktiga mötesplatser har man inte lagt pengar på). Inga av vägarna som jag har i åtanke har ens sidolinjer utmålade även om de är belagda. Det är nästan bara ortsbor som kör på vägarna då det finns bättre vägar i närheten för genomfart till riksväg.
Det finns mätdata på hur mycket fordon som kör på nästan varje väg. Trots detta sätter man tillståndsplikt generellt. 3 m från kanten är generell säkerhetszon vid 70 km/h (vilket gäller på i princip alla småvägar då det är bashastighet). Ska man nöja sig med att inte få lägga vid vägen om entreprenören inte vet var vägområdet slutar och därför går efter 3 m?
isteskog skrev:Kollade med K.S på Rundvirke som kan vägar och han sa (om jag minns rätt) att allmänna vägar som är lite mindre så tar bolagen och söker rätt att lägga virke efter väg på stora områden (regioner) då kostar det inget. På större vägar är det avgiften 2900 kr som gäller och då är det per avverkning. Likaså tjällossningsvirke efter större vägar är det avgift på. Vilka vägnummer som gäller för större vägar finns på Transportstyrelsen vad jag förstod. 
Det står inte så tydligt, men förmodligen är det bara en avgift att betala för att söka för ett helt län på vägnummer över 500 och max 2000 fordon per dygn. Dock måste man anmäla varje upplag också. Blir förstås en liten summa för ett stort skogsbolag om det är en avgift. Här har dock tidigare informerats om att det är man själv som ska söka tillstånd, bolagen står inte för det (osäker på om de får stå för det).
En annan sak jag funderar över är hur nära en allmän väg man får bygga en parallell skogsväg. Då skulle man nämligen kunna ha ett gemensamt dike. Vägbanan på skogsvägen skulle kanske också delvis kunna hamna inom dagens röjningszon. Man skulle slippa att röja ett dike då Trafikverket ändå röjer det gemensamma diket.
Kort information om skogsforum.se