Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverkning?

Angående sveaskog så avverkar dom tall på tok för tidigt.
Dom har massvis me tall runt mina marker å avverkar bestånd som kunde stå minst 20 år till å ändå mer. Tror det kallas högt kassaflöde.
Ja tror det kassa flödet tar stopp rätt vadeä.

Jag kallar det för "pinkaibrallansyndromet"

Men frågan är . varför gör dom på detta viset? det måste väl finnas duktiga skogsmänniskor inom Sveaskog?

Man måste visa en bra avkastningsränta på bundet kapital. Som jag skrivit så blir den högre med lägre virkesförråd. Men sen är det nog för att åldersfördelningen är väldigt skev också. Det tvingar dom att gå ner en period i åldrar.

Det finns garanterat duktiga skogsmänniskor inom Sveaskog.
Kruxet ä som i alla andra verksamheter att kassaflödet måste hållas uppe. Annars får storgubbarna skäll.
Snart får dom skäll iallafall.

Jo så är det nog.

En liten teori. Kan det vara så att skogsodlingen på allvar tog fart först på 50 och 60-talet? De skogar som etablerades därinnan var gamla betesmarker som fick växa igen med lite stödplantering av gran och tall. 20 och 30-talen var väl något av en lågkonjunktur i skogen och skogsvården fick stryka på foten. Inom en tioårsperiod borde volymerna i avverkningsskogarna stiga något med denna teori.

Hur ser man på effektiviteten och arbete i röjning med utvecklad utrustning, har det ändrats strategi?
Jag vet inget, men det känns ju som 2 röjningar med den andra väldigt sent och sedan en gallring i lite mitt emellan vad man hade gallrat 2 gånger ger en annan utgång än röjning 2 gallring?
Stamantalet ska ju bli samma i slutändan, men borde man inte kunna få ur användbart i en sådan gallring? Dvs inte massa.

Men jag har hållt på med skog i 2,5 år (dock med i min 5:e skogstidningsartikel idag) så här som sagt dålig koll.

Hemmapulade man mer med ved före 93 så man gjorde små uttag oftare?

En anledning torde vara att innan indelningpaketet kom och avregleringen av skogsvårdlagen i början på 90 talet. Var skogsbruket väldigt fokuserat på att hugga den sämsta skogen i första hand och låta den bättre bestockade stå kvar och växa på sig. Men också den virkesrika skogen ska ju avverkas någon gång. Lägger man på det för lite röjning, för hårda och för sena gallringar. Samt tidigare slutavverkning då borde volymsutvecklingen stanna av.

Då blev det mildare vintrar men det bör inte ha någon betydelse.

För att de inte har samma ekonomiska mål, kanske? Eller annan syn på framtiden?

Vi hart tagit fasta på det här och grävt vidare i om det är självklart att volymen borde ha ökat. Vi tog ett annat angreppssätt och tittade på hur mycket det borde vara i bestånden enligt vedertagna gallringsmallar. Det visar sig då att det absolut borde vara mer och att De linjära progonserna som Fredrik dragit ut i grafen snarare är i underkant. Det finns mer om detta i tråden: Alldeles för låga slutavverkningsvolymer[/quote]

Jag stödjer nog den uppfattningen, att vi ej uppnår maximal produktionsvolym / ha som skogsbruket generellt bedrivs idag. De täta bestånd som jag har idag, undergallrar jag ju endast mycket lite med veduttag. Tätheten har ju medgett att jag inte haft några vindfällen eller snöskador att tala om vilket ger få avgångar av huvudstammar. Men de huvudstammar jag valt ut som ska stå vid slutavverkning, bör ju rimligen ha en exponentiell utveckling under de sista 30-40 åren som klart överstigen de få o små uttag jag gör fortlöpande. Inga intäkter av gallringar ? -Nä, men inga utgifter heller eller att jag skänker industrin något som kan sänka en möjlig framtida prisutveckling på det som då ska avverkas. Samt att VAD som ska gallras bort, det verkar skogen sköta väldigt bra själv. Kvar bli endast växtlig skog med grövre o grövre diam. Och med mycket små utgifter under tiden, bör ju rotnettot bli det högsta tänkbara i pengar mätt vid avverknings tillfället.
Skog för mig är de träd som bildar den, inte utrymmet mellan dom !

Sen är det väl bra om det är glest o välstädat innan slutavverkning.
Kanske inte blir nåt netto alls annars

Tätt ska det vara innan slutavverkning! Tätt med timmerträd cirka 30-35 cm i brösthöjd. Inte grövre och inte så många mindre heller. Har det gjorts någon skillnad mellan privat och bolagsskogar i undersökningen? Intrycket är att när bolagen slutavverkar så gör bonden (en kanske felaktig) sista gallring.

Protest! All gallring och röjning sänker volymtillväxten. Är det bara volym vi vill ha så ska vi inte röra något alls. Men nu är det värde vi vill ha. Den orörda skogen innehåller mängder av klenvirke med lågt värde. Hur vi ska optimera värdet med röjning och gallring är den eviga frågan.