Blandskogseffekt - vad är det och finns den?

Frågan om blandskog producerar mer eller mindre än trädslagsrena bestånd har diskuterats sen skogsforskningens gryning. Då och då kommer det nya studier som hävdar att man hittat en effekt, men den dominerande inställningen bland forskare som studerar virkesproduktion är att det inte går att påvisa någon blandskogseffekt om man ser till produktionen av stamved. Vad grundar man då det på och varför kommer det trots det nya studier som hävdar motsatsen? För att svara på det måste jag först gå igenom vad man egentligen menar med blandskogseffekt.

Det finns två olika typer av blandskogseffekt: vi kan kalla det trädslagsnivå och beståndsnivå.

Antag att vi har två trädslag A och B, där trädslag A producerar bäst, 100%, medan trädslag B bara producerar 80% av A.

Om vi börjar med trädslagsnivån så är tanken att i en blandning av trädslag A och B så växer A som om det vore ett trädslagsrent bestånd medan B växer bättre än normalt. En blandning 50/50 av A och B borde ge 100/2 + 80/2, dvs 90% av ett rent A-bestånd. Men om B växer mer än sin andel, dvs mer än 40%, så att totalen blir exv 95% så har man ett slags blandskogseffekt på trädslagsnivå. Fast blandskogen A+B producerar fortfarande mindre än om man har bara trädslag A.

När det gäller beståndsnivån så tänker man sig i fallet ovan att 50/50-blandningen ska ge mer än 100% därför att båda trädslagen plötsligt ger mer än om de växer ensamma.

Täthetseffekten
Det som krånglar till alla studier är att man måste ta hänsyn till effekten av beståndstäthet. Tillväxten ökar ju även om man ökar stamantalet. Många studier är gjorda som så att man har exv 2000 st/ha av trädslag A, 2000 av trädslag B, och sen har man blandskogen där man inte har 1000 A och 1000 B utan man i värsta fall har 2000 A och 2000 B, alltså totalt 4000 st/ha. Självklart ger då blandskogen högre produktion.

I realiteten är det ju dessutom så att om man har trädslag A och B tillsammans så kan det bli så att A växer som vanligt men konkurrerar med B så att B växer mindre än normalt, så totalen blir inte 50+40 utan kanske bara 50+35. Jag har själv publicerat en studie av gran under björkskärm och i det fallet konkurrerade granarna så att de överskärmande björkarna växte sämre (!) än om de fick växa utan mindre granar under. Granarnas tillväxt var däremot i princip opåverkad av björkskärmen. Fast om man hade fått igång ett granbestånd från början (och inte en björkskärm) så hade det givit allra högst produktion.

Slutsats
Skillnader i beståndstäthet är den ena saken som krånglar till analyser av blandskogseffekt. Den andra är skillnader i produktionsnivå mellan trädslag. På en del marker producerar A bättre än B och. på en del marker är det tvärtom. Sammantaget gör det här att det är svårt att konstruera invändningsfria studier. MEN, om det verkligen fanns en stor och tydlig blandskogseffekt så skulle den naturligtvis gå att hitta. Att det är så svårt talar för att den inte finns.

- - -
@PlockhuggarFrasse hänvisade till en studie av Pretzsch & Schütze (2009) där de tyckte sig ha hittat att blandbestånd gran+bok växte nästan 60% mer än rena bestånd av gran eller bok. Fast om man tittar noga i materialet (Tabell 3) så ser man tydligt att dom missat just detta med skillnad i täthet. De trädslagsrena jämförelseytorna är i samtliga fall mycket glesare än blandskogsytorna och därför är det helt naturligt att produktionen är lägre där. Om man tar hänsyn till det så finns det ingen blandskogseffekt.

Den metastudie av Cardinale et al. (2013) som PlockhuggarFrasse hänvisar till handlar om "grasslands" och alger i laboratorieförsök och går inte att överföra till produktion av stamved i skog. Det är ungefär lika relevant som att säga att eftersom en omloppstid på 80-100 år är normalt i våra skogar så bör man kunna köra med samma för gräs.

Kanske en fråga som inte hör till tråden, men ändå.... Kan kvaliteten bli bättre med blandskogar än trädslagsrena skogar och på det viset öka framtida intäkter? Tänker främst på blandskogar av tall/gran på normalbonitet.

Virkeskvalité är ett väldigt krångligt ämne att forska på eftersom det dels inte finns en enda tidsbeständig definition av vad som är bra och dålig kvalité och dels handlar om hur flera olika åtgärder under flera decennier påverkar virkesegenskaper på trädnivå väldigt långt fram i tiden. Det är nog en del av förklaringen till att det inte finns så mycket gjort. Svaret blir nästan alltid "Det beror på vad du menar".

Syftar du på möjligheten att skapa svarvfanér på ett fåtal grova tallar, eller är det hur centrumutbytet ser ut i genomsnitt, och pratar du om tall eller gran, osv?

Frågan går inte att besvara om man inte definierar mycket tydligare exakt vilka virkesegenskaper det är man syftar på, vilken del av stockarna man syftar på (centrum eller manteln), om man bara syftar på sågtimmer eller även på kvalitén hos massaveden och vilken del av träden man syftar på (1:a, 2:a, 3:e stock, osv).

Tall klass1 eller knivfura (gamla stamblockssortimentet), fast det kallas väl svarvfanér. 1:a stocken med andra ord och centrumutbytet.
Är det bäst att köra rena tallbestånd då, eller danar granen tallen bättre om det är blandbestånd?

Kan det bli mindre med röta o andra defekter i blandbestånd ,barkborrar tex ?

Detta har jag också funderat på. Här har vi på vissa marker väldiga problem med "Gaddtallar", alltså dom blir smittade av svamp eller vad det nu är och blir svarta på mitten och torkar ut med början i topp. Detta verkar sprida sig värst i rena tallplantage och gärna där det ursprungligen varit stor del gran tidigare.

Kanske nått att tänka på .
Det måste ju vara rätt och bra jordmån som passar blandbestånd också.

Åsa Tham redovisade försök med björkskärm över gran nån gång i början på 90-talet. Försöksytor med röjd gran utan björkskärm producerade mest virke t o m tiden för skärmens avveckling (25-30 år?) men när skärmen avvecklades växte granen som stått under skärm så småningom ikapp den trädslagsrena (och röjda) granen. Så björkvirket blev en ren ”bonus”.

Jag har för mig att det var så hon presenterade resultatet från försöken i alla fall. Har du tittat på dessa resultat Lars?

Har gallrat flera bestånd och försök med just björk/löv skärm över gran, både planterad och självsådd. Det svåra är att denna typ av föryngring är att det kräver fler röjningar, tidigare och fler gallringar (klen medelstam av gran = dyr avverkning). Att i planterings stadiet inte plantera gran i framtida stickvägar är enligt mig ett riktigt dåligt alternativ, blir bara långa gröna grenar från rot till topp med riktigt dålig sikt, spelar ingen roll om det är motorsåg och huggarvagn eller gallringsskördare. Dessutom blir kvaliteten på dessa träd sämre, igen vet vilken typ av gallrings utförande som används om 15 år.
Missas någon åtgärd, blir försenad eller för hårt/svagt uttag kan granarna få allt för dåligt rotsystem (går att knuffa omkull för hand), piskade toppar, sprötkvist/dubbeltopp samt för liten grönmassa = klena stammar. Björken kan stå för tätt eller för glest och få antingen för lite grönmassa och klen stam, eller för yvig krona och knäcker toppar skaver av bark av granen som skall stå kvar efter avverkning.

Tycks som mycket negativt men lyckas det någorlunda kan det bli ett riktigt fint bestånd med hög tillväxt. Många alternativ om björken är rak, kvist och rötfri, då kan den sparas längre för att bli sågbar.
Detta gäller även andra trädslag än björk, al och asp fungerar på samma vis. Flera sorters gran fungerar men inte tall under löv.
Blandskog med tall och gran är mycket enklare att sköta och med rätt fördelning beroende på markegenskaper och fuktighet producerar bättre än trädslagsrena bestånd.

Stammantalet påverkar både volym och kostnader. Allt för många stammar ger många klena med dyrare avverkning/röjningskostnad och mindre andel sågbart men kan ge en högre volym/ha, döda träd bör räknas bort ur totalvolymen då dessa i den certifierade skogen skall lämnas och därmed ej är inkomstbringande. Tvärt om vid för få stam.

Ett enklare sätt att få en mer varierad skog är att i varierande storlek och utformning ha trädgrupper med löv i barrskog, tex utmed grusvägar, fuktiga partier mm. Detta gör att grusvägen får mer ljus och torkar upp så håller vägen bättre samt att det ljusare gläntor med mer varierad underväxt som blir till glädje för våra ögon och den biologiska mångfalden. Mångfald blir det även om hyggen inte är större än några hektar och med hänsyn till marken blir allt från trädslagsrent till blandskog. Länge leve den privata markägaren då den ene gör lite si den andra lite så.

Ojdå! ett långt inlägg men för mig är detta ett intressant ämne. Mina kunskaper rätta eller felaktiga gäller mitt i södra Sverige och då riket är lååångt kan det finnas andra sätt som fungerar bättre mina.

[Länge leve den privata markägaren då den ene gör lite si den andra lite så. 👍 👍 👍 ][/quote]

Kan ha fel men har ett svagt minne av att det var någon forskning som visade på att en viss inblandning av al i granskogen ökade den totala produktionen av gran. Detta eftersom alen släpper sina löv fulla av kväve och därmed gödslar granskogen. Inblandningen fick inte vara för stor för då fick det minskade antalet granar en större påverkan på utfallet an vad gödslingen hade. -kan ha drömt men måste varit en detaljerad dröm i så fall .

Med forskning åt sidan så är det logiskt att tänka sig att olika träd har direkt eller indirekt påverkan på varandra. Den monotona skogen är nog inte speciellt bra i slutändan av flera anledningar. Granen som skapar lågt pH värde som gör att mask inte kan vistas där och därmed skapa ny mull etc. Någon form av blandning är nog bäst. Frågan är bara hur och i vilken form. Ska man köra upp varannan generation björkbestånd och varannan gran likt en bonde som växlar grödor på åker? Ska man ha blandbestånd eller grupper av olika bestånd?

Svåra frågor men ack så intressant!

Jag tror att det finns en blandskogseffekt, för det är ju det skogsskötsel delvis handlar om . Vi väljer vid röjning och gallring vilket trädslag/träd vi gynnar vid respektive ingrepp. Ju fler träd/trädslag vi har att välja på desstå bättre borde det bli om vi väljer någorlunda rätt.

Redan vid planteringen gör vi ett val. Gran på rätt mark blir det nog bara gran till slut, kanske ett lövinslag i det tidiga skedet. Viss självsådd av tall kanske förekommer.

Tall betydligt knepigare, i alla fall på bättre mark. Kan drabbas av stor avgång de första 20 åren. Självsått löv ger mycket viltfoder Ofta inväxtning av gran över tid. På tallmarker är det tall eller ev. contorta som gäller.

Egentligen är det nog bara på frisk mark med blåbär/lingon som det går att få till en riktig blandskog. Sådana sådda skogar med inslag av lärk och självsådd björk, fanns på1960-talet i Bergslagen. Lärkarna var alltid de största träden

Tror som Senox att någon form av växelbruk är bra om man vill undvika svampsjukdomar/röta och/eller utarmning av marken på samma sätt som om man envist sätter potatis på samma fläck så får den till slut sjukdomar.
Gör man ingenting så brukar naturen ju börja med lövet och sedan kommer barret efter och det kanske är den Darwinistiska överlevnadsprincipen för skog på lång sikt.

Om bioenergi/energived blir mer efterfrågat tack vare EU:s planer på större andel förnybart i energimixen så kan ju lövet få sitt rätta värde och den naturliga(om man räknar människan och mänsklig verksamhet som en solitär fristående från naturen) återväxtcykeln får en renässans i skogsbruket.

I eukalyptysplantager har man sett att ju homogenare ett bestånd är (i höjd, krona och diameter) desto bättre producerar det. Ett stort träd har svårt att kompensera tillväxten hos ett litet träd. Ett homogent bestånd ger lika förutsättningar för alla träd och minimalt med konkurrens mellan träd. Troligtvis gäller samma princip även på våra breddgrader. Av praktiska skäl är det svårt att forska på blandskogar, varför det inte har bevisats här ännu. Sen finns det andra fördelar med blandskog än de rent tillväxtmässiga.