Avverkning (slutavverkning)

[Fredrik Reuter]

tis 15 jan 2019, 13:52#544544 När en skog slutavverkas eller föryngringsavverkas så har den en viss ålder. Det är denna ålder som är omloppstiden mellan avverkningarna. 70 år kan vara exempel på en omloppstid eller en genomsnittlig slutavverkningsålder i Sverige.

På senare tid har det förts lobbyverksamhet att generellt sänka omloppstiden. Det varma klimatet gör att det växer fortare, skogsplantor med bättre gener och att skogen tappar i tillväxten och står och ruttnar bort har använts relativt flitigt.

Något som jag personligen inte sett förrän nu är hur det sågade virkets (från timret) hållfasthet påverkas av slutavverkningsåldern. Jag håller på med en annan tråd och dök i researchen på diagrammet nedan. Det visar på vart det sågade konstruktionsvirket hamnar i C-klassen beroende på åldern på trädet när det avverkades.

Jag tycker det är ganska intressant och noterar att vid en slutavverkningsålder på 40 år så vrakas 10% av konstruktionsvirket, helt enkelt för att det inte håller ens C14 klass.
Går man upp på 70 år så stiger hållfastheten dramatiskt och majoriteten av det sågade virket hamnar i C40 klass. Det är med andra ord för limträ av allra högsta kvalitet, fanérkvalitet och stolp.

För oss i Norden finns ett problem med diagrammet; det avser Douglasgran från Frankrike. Men efter lite sökningar så visar det sig att virket från douglas är relativt lika sågad gran, det borde alltså gå att dra paralleller.

Vad är dina tankar om detta?

• Läs mer om Avverkning (slutavverkning)
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Seqouia]

tis 15 jan 2019, 14:24#544554 Ganska självklart, dom första ca. 20 årsringarna närmast märgen består av ungdomsved. Ungdomsveden eller juvenilved som den också heter har mycket dåliga vedegenskaper. Den är i det närmaste värdelös vad gäller hållfasthet och formbeständighet. Ett 40 årigt träd, speciellt om det är frodvuxet i tidig ålder har en relativt hög andel ungdomsved. Goggla gärna juvenilved

[rokon]

tis 15 jan 2019, 15:41#544565 Instämmer med Seqouia när det gäller juvenilved.
I övrigt och baserat på mina kunskaper som tidigare träbåtbyggare så gäller detta Ekvirke är hållbarare och av bättre kvalite då det är frodvuxet det beror då på att stocken består av större procent sommarved, vinterveden det mörkare bandet i årsringen är lösare och med fler porer.

När det gäller Furu, erfarenheter från båtbyggeri när det gäller arbetet med bordfyllning och basning på besvärligare ställen där bordbrädan både böjs och vrids för att passa mot stävarna så är fetved (hartsrik) som ej är altför senvuxen den som är smidigast att
jobba med samt där risken att den spricker/knäcks är minst.

Urtaget av virket med hänsyn till årsringarna kvartersågat eller flaskträ spelar också in vad gäller styvheten, det är något man tar hänsyn till när man basar in spant eller sågar lameller för lamellimning av kraftigt böjda spant.

Bra att veta, ett ärende kan bordläggas men en träbåt bordfylles, annars blir den aldrig klar.

Zetor 4340, Ferguson TEA 20 och MB Trac 680

[p till p]

sön 10 feb 2019, 14:46#550786 Ett träd som blivit sågtimmer på 40 år har säkert dålig hållfasthet.
Jag har läst att juvenilved bildas i närheten av gröna växtliga kvistar den gör att fibrerna går i spiral runt stammen
Det slutar när grenarna dött = ett fritt stående träd har endast juvenilved oavsett ålder .
Planterar man med 1 meters avstånd tar snart juvenilveden slut .
Det fins inga regler utan undantag .
Om det blädas fram ett träd som vuxit dåligt med raka fibrer kann plötsligt få sneda fibrer när riset får fart och får mer grönmassa.
De snedfibriga virket vrider sig när det torkas och kan spricka diagonalt= massaved
I praktiken verkar det stämma delar man en planka i 3 delar blir den mittersta ofta skev.
Det borde därför bli sämre virke i en blädning men vet någon det?