Avverkning (slutavverkning)

[DagL]

lör 10 nov 2018, 19:07#532863

satsas det ofta stora resurser på att skydda sådana arter, som förvisso kan vara sällsynta i just Sverige, men som inte på något sätt skulle vara utrotningshotade totalt sett.

Inte en endaste art som av den svenska rödlistan kategoriseras som utdöd i Sverige är kategoriserad som globalt utdöd.

Dvs skulle en art förloras i Sverige kan den ofta återkomma. Som skett med varg (en del tycker alltför framgångsrikt) och är på god väg för vitrygg.

[Mellberg]

lör 10 nov 2018, 19:30#532866 Äntligen lite klartext, finns inga globalt utrotningshotade arter i Sverige. Skulle så vara fallet kan de återetableras.

Vem behöver längre påtvingas FCS regler vad avser "nyckelbiotoper". Skogsstyrelsen skulle då kunna börja göra nytta för den kommande bioekonomin och sluta stjäla mark/skog av hederligt folk.

Senast redigerad av Mellberg sön 11 nov 2018, 04:18, redigerad totalt 1 gång.

[p till p]

lör 10 nov 2018, 20:40#532878 Det blir tydligen vindfällor av dessa nyckelbiotoper . Är det någon som vågar tänka på hur stora mängder barkborrar dessa ytor skapar . Och hur stora områden med äldre fina skogar dessa förstör efter några års förökning. Sedan tas resten av dessa sönderätna skogar ner som annars skulle fått stå några år till .

[Sillero]

sön 11 nov 2018, 09:07#532927

Sällsynta arter har den egenskapen att de är sällsynta, ovanliga.

Att störningskänsliga arter bara hittas i skogar som sluppit kraftiga störningar under lång tid är ingen nyhet. Jag tror inte någon opponerar sig mot det. Men det är samtidigt så att det största antalet hotade skogsarter är knutna till ädellövskog, inte till boreal barrskog. Och hänsyn av den typ som du fotograferade har betydelse, det visar de studier som gjorts.

Brukad skog skiljer sig från obrukad skog, oavsett hur brukandet ser ut, men genom att göra riktade åtgärder som man gör på dagens hyggen så underlättar man för en del arter att finnas kvar i det brukade skogslandskapet. Men den brukade skogen kan aldrig bli som en obrukad skog. Det gör att en del arter ökar och andra minskar.

Min kritik mot majoriteten av de som förespråkar "hyggesfritt" skogsbruk är att man dels bortser från den forskning som finns och dels tänker väldigt kortsiktigt, några få decennier. Hur vi sköter skogen idag har återverkningar på hela skogslandskapet i ett sekel framåt, inte bara när det gäller ekologi och artbevarande utan även på möjligheterna att bruka skogen för virkesproduktion. Det skogsbruk som bedrevs i större delen av norrland från mitten av 1800-talet fram till mitten av 1900-talet gjorde att den äldre skogen idag har betydligt mindre virke än vad den hade haft med en bättre skötsel. Detbär på samma sätt i delar av exv Småland. Successiv utglesning av skogen leder bara till att skogen blir just glesare, mindre produktiv. Och problemet är störst för tallskogen.

Har du nåt förslag på hur detta skulle kunna lösas?

Det låter konstigt det du säger här. Jag vet inte hur många rapporter jag läst som säger det rakt motsatta. Vem har rätt och vem ha fel? Jag har i alla fall min uppfattning klar för mig efter ett ganska långt liv i skogarna, och det är att dessa artmässigt har utarmats mer och mer. Att detta enbart beror på skogsbruksmetoderna kan jag ju inte skriva under på. Det kan vara fler faktorer.
Jag har i mina trådar mött ett kompakt motstånd mot alla tänkbara förändringar av nuvarande skogshantering, tillika bortförklaringar av fakta om tillståndet i våra skogar. Förändringar, som skulle kunna leda till en mildare hantering av skogarna. För jag vidhåller fortfarande att det i dag pågår ett utbrett ”våldförande” i vårt skogslandskap. Resultatet blir en utarmad boreal taiga. En ännu värre skogshantering bedrivs nämligen i Baltikum och i Sibirien. Några få undantag, där skötseln sker på annat vis, finns naturligtvis.
Slutligen; vi lever i två världar. Jag tror inte att vi någonsin kommer att mötas. Skulle någon, händelsevis, vilja ta del av min värld, kan denne någon gå in på länken:

http://www.dalafloran.se/trollindex.htm

Ni hittar mig, Lars Efraimsson, i artikellistan till vänster.
Med detta slutar jag på forumet.

[Sillero]

sön 11 nov 2018, 09:45#532930

Sällsynta arter har den egenskapen att de är sällsynta, ovanliga.

Att störningskänsliga arter bara hittas i skogar som sluppit kraftiga störningar under lång tid är ingen nyhet. Jag tror inte någon opponerar sig mot det. Men det är samtidigt så att det största antalet hotade skogsarter är knutna till ädellövskog, inte till boreal barrskog. Och hänsyn av den typ som du fotograferade har betydelse, det visar de studier som gjorts.

Brukad skog skiljer sig från obrukad skog, oavsett hur brukandet ser ut, men genom att göra riktade åtgärder som man gör på dagens hyggen så underlättar man för en del arter att finnas kvar i det brukade skogslandskapet. Men den brukade skogen kan aldrig bli som en obrukad skog. Det gör att en del arter ökar och andra minskar.

Min kritik mot majoriteten av de som förespråkar "hyggesfritt" skogsbruk är att man dels bortser från den forskning som finns och dels tänker väldigt kortsiktigt, några få decennier. Hur vi sköter skogen idag har återverkningar på hela skogslandskapet i ett sekel framåt, inte bara när det gäller ekologi och artbevarande utan även på möjligheterna att bruka skogen för virkesproduktion. Det skogsbruk som bedrevs i större delen av norrland från mitten av 1800-talet fram till mitten av 1900-talet gjorde att den äldre skogen idag har betydligt mindre virke än vad den hade haft med en bättre skötsel. Detbär på samma sätt i delar av exv Småland. Successiv utglesning av skogen leder bara till att skogen blir just glesare, mindre produktiv. Och problemet är störst för tallskogen.

Har du nåt förslag på hur detta skulle kunna lösas?

Det låter konstigt det du säger här. Jag vet inte hur många rapporter jag läst som säger det rakt motsatta. Vem har rätt och vem ha fel? Jag har i alla fall min uppfattning klar för mig efter ett ganska långt liv i skogarna, och det är att dessa artmässigt har utarmats mer och mer. Att detta enbart beror på skogsbruksmetoderna kan jag ju inte skriva under på. Det kan vara fler faktorer.
Jag har i mina trådar mött ett kompakt motstånd mot alla tänkbara förändringar av nuvarande skogshantering, tillika bortförklaringar av fakta om tillståndet i våra skogar. Förändringar, som skulle kunna leda till en mildare hantering av skogarna. För jag vidhåller fortfarande att det i dag pågår ett utbrett ”våldförande” i vårt skogslandskap. Resultatet blir en utarmad boreal taiga. En ännu värre skogshantering bedrivs nämligen i Baltikum och i Sibirien. Några få undantag, där skötseln sker på annat vis, finns naturligtvis.
Slutligen; vi lever i två världar. Jag tror inte att vi någonsin kommer att mötas. Skulle någon, händelsevis, vilja ta del av min värld, kan denne någon gå in på länken:
http://www.dalafloran.se/trollindex.htm

Ni hittar mig, Lars Efraimsson, i artikellistan till vänster.
Med detta slutar jag på forumet, då jag inser att jag inte har den kunskap och erfarenhet, som mina kombattanter på tråden har. Jag skriver från hjärtat, och det duger inte.

[plax]

sön 11 nov 2018, 10:16#532937 Det är inget fel att skriva från hjärtat men kopplingen till hjärnan behöver alltid finnas. (Fungerar som katalysator när man skriver)

[Uvskogen]

sön 11 nov 2018, 10:30#532939 Med ett annat val av språkbruk och lite större insikt i vad som faktiskt skrivits i detta forum så hade du dels fått ett annat bemötande dels insett att det inte finns ETT rådande skogsbruk. Har kan du både läsa om, och se, mängder med olika varianter. Det är alla dessa olika sätt att sköta den egna skogen som gör att du och dina botanikervänner har så mycket att se på.
Den respekten för allt som görs fanns inte alls i det jag kunde se i dina inlägg. Mest samma vulgära uttryck som annars naturskyddsföreningen och världsnaturfonden exellerar i.

[Davvi]

sön 11 nov 2018, 10:41#532943 Visst kan det vara kännbart att få mothugg i frågor som intresserar en men det får man också ta när personer med lång och bred kunskap ifrågasätts och angrips.
Vi är många här som brinner för skog men som även inser att en ökad efterfrågan inte går ihop med minskad produktion. Tråkigt men så är det..

[Mellberg]

sön 11 nov 2018, 10:58#532947 Bilden på den stormfällda nyckelbiotopen, visar tydligt hur tokigt det blir när certifieringsreglerna ser ut som de gör. Tillkommer Skogsstyrelsens obegripliga och subjektiva sätt att registrera och beskriva så kallade "nyckelbiotoper".

Ni kan själva gå ut på Skogsstyrelsens sida och klicka fram ytterst torftiga beskrivningar.

[Lars Lundqvist SLU]

sön 11 nov 2018, 11:03#532949

Jag har i mina trådar mött ett kompakt motstånd mot alla tänkbara förändringar av nuvarande skogshantering, tillika bortförklaringar av fakta om tillståndet i våra skogar.
- - - -
Med detta slutar jag på forumet, då jag inser att jag inte har den kunskap och erfarenhet, som mina kombattanter på tråden har. Jag skriver från hjärtat, och det duger inte.

Att skriva från hjärtat duger en bit, men sen måste det kompletteras med fakta, kunskap. Det gäller alla områden i samhället. Att olika verksamheter i samhället ser ut som de gör beror på att de som sysslar med verksamheten genom årens lopp har lärt sig vad som fungerar och inte. Oavsett om det handlar om vägbyggnad, transporter, sjukvård, barnomsorg, åldringsvård, skogsbruk, djurhållning, snöröjning, elförsörjning, etc, så finns det inom varje område en stor kunskapsbyggnad som byggts upp genom åren. När en verksamhet ska förändras så kan man inte bortse från all den kunskapsmassan.

Hur ska man göra då om man tycker att det är nåt som skaver, nåt som inte är bra inom något område? Det finns bara en lösning: Läs på!

Den som vill förändra en verksamhet måste lära sig lika mycket som de som är aktiva inom området. Det finns ingen annan väg. I annat fall kommer kritikern bara uppfattas som en okunnig gnällspik. Detta gäller inom alla samhällsområden.

Så läs på om skogsbruk! Lär dig varför man gör på olika sätt och varför man inte gör på andra sätt. Kritiker tror ofta att det bara är pengar som styr, att skogsägare gör som dom gör bara för att tjäna maximalt med pengar för minimal insats, men sanningen är oftast en helt annan. De allra flesta som är verksamma inom skogsbruk drivs av en vilja att göra rätt för sig, att göra nånting som är bra även för kommande generationer. Man markbereder, planterar och röjer därför att man vill lämna efter sig en bättre, mer produktiv skog för framtiden, trots att man själv inte kommer att vara med när det är dags att skörda det man anlagt.

[Sillero]

sön 11 nov 2018, 11:54#532955 Jag tycker att det är fint det du skriver. Jag upprepar än en gång att jag inte äger tillräcklig kunskap i ämnet. Jag får läsa på.
Jag äger en oerhört stor kärlek till den "riktiga" skogen. Den vederkvickar mig, den ger mig ro i själen, den ger mig influenser att skriva om dess innevånare; växter och djur, och den utgör en källa till kontemplation - ett andningshål helt enkelt i en orolig värld. Där ligger orsaken till att jag reagerar när någon rör vid den. Överreagerar kan man tycka. Jag får väl gilla läget.

[plax]

sön 11 nov 2018, 12:07#532957 Vi som själverksamma skogsägare känner på samma sätt som du @sillero när vi åker ut till vårt andningsrum och hjälper skogen att växa på bästa sätt med våra redskap.

[halvproffs]

sön 11 nov 2018, 12:42#532963 Skillnaden mellan många av oss skogsägare och "muppar" eller vad jag ska kalla er för är att vi älskar att sköta om skogen från 1:a gallring och framåt och beundra den mogna skogen medans icke skogsägare och "muppar" bara beundrar den mogna skogen och dess markflora.
Ursäkta ordet mupp men kom inte på något annat ord om det känns fel.
Så fortsätt gärna att skriva om dina tankar här sillero.

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[Niking]

sön 11 nov 2018, 12:51#532968

Jag tycker att det är fint det du skriver. Jag upprepar än en gång att jag inte äger tillräcklig kunskap i ämnet. Jag får läsa på.

Du kan ej bära bättre börda än kunskap mycken!

Jag äger en oerhört stor kärlek till den "riktiga" skogen. Den vederkvickar mig, den ger mig ro i själen, den ger mig influenser att skriva om dess innevånare; växter och djur, och den utgör en källa till kontemplation - ett andningshål helt enkelt i en orolig värld. Där ligger orsaken till att jag reagerar när någon rör vid den. Överreagerar kan man tycka. Jag får väl gilla läget.

Det är ju en typisk avigsida med allemansrätten: nämligen att besökare, som inte behöver betala markägaren ett öre i inträdesavgift, ändå ofta ser den "vackra" skogen som sin egen skog. Detta trots att skogen ofta ägs av en privat skogsägare eller bolag, som inte sällan behöver få inkomster från sin skog.

Nå, det finns stora arealer skog som just är avsatta för allmänhetens friluftsliv. Där passar uttryck som "vår allas gemensamma" skog bättre in än i den privata bondeskogen eller i bolagsskogen.
/Niklas

/Niklas

[Lars Lundqvist SLU]

sön 11 nov 2018, 13:24#532977 @sillero
Mer kunskap gör oftast att man ser nya saker, förstår samband, uppskattar sånt som man tidigare inte alls gillade.

Ju fler växter du känner igen och kan namnet på, desto fler ser du ute i skogen. Och ju mer man förstår dynamiken i skogen, desto mer uppskattar man dess olika faser.

Den gamla skogen har sin skönhet, och när det plötsligt är ett hygge så förändras hela landskapet. Men hygget gör samtidigt att du ser landskapet på ett nytt sätt, du ser längre, vidare, och ser sånt du inte såg innan. Sen växer ungskogen upp och stänger igen utsikten men det är en kort fas och vips är det dags för första gallring och skogen blir återigen en skog. Och växterna byter av varandra från den gamla skogen, till hygget, ungskogen och in i gallringsskogen. Och så småningom är man tillbaka i den gamla skogen igen.

Du hinner inte uppleva hela cykeln i din livstid, men du hinner uppleva delar av de olika faserna på olika ställen i skogen, i den mosaik som trakthyggebruket skapar.