Avverkning (slutavverkning)

[Sillero]

lör 10 nov 2018, 10:30#532751

1541842165_nyckelbiotop_006.jpg

Skogstappen i bildens mitt är/var en nyckelbiotop, med ett flertal ovanliga skogsarter, som var angeläget att skydda. Det stora skogsbolaget undantog en liten skogsholme från avverkning, en skogsholme där alla träd nu ligger som ett plockepinn huller om buller på marken. Bäcken i nyckelbiotopen har nu torkat ut och omgivande flora är väck. Men skogsbolaget har ju ökat sitt hänsyntagande i skogsbruket med några procentenheter.

• Läs mer om Avverkning (slutavverkning)
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Niking]

lör 10 nov 2018, 11:18#532765 Hade det varit bättre att helt hugga ner denna påstådda nyckelbiotop?

Sedan kan man ju undra om markägaren ens fått ersättning för att skydda denna påstådda nyckelbiotop. Om inte, så ska samhället/miljöorganisationerna enbart vara tacksamma för varenda sparade evighetsträd, tycker jag.

Slutligen, vem är markägare och vem var virkesköpare?
/Niklas

/Niklas

[Skogsola]

lör 10 nov 2018, 11:21#532767 Hade det varit på 70-talet så hade garanterat inte en pinne fått sticka upp. Att träden ligger huller om buller ger död ved som anses eftersträvansvärt. Beträffande bäcken så är året torka knappast avverkarens fel. Bäckar har torkat även där ingen satt varken sin fot eller sina hjul.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Niking]

lör 10 nov 2018, 11:47#532780 Sillero! Jag kan ju också tillägga att årsavrinningen är ju betydligt större från en kalmark/hygge, än från en äldre skog, givet allt annat är lika.
/Niklas

/Niklas

[Sillero]

lör 10 nov 2018, 12:03#532786 Avrinningen från ett kalhygge går mycket snabbt och förorsakar inte sällan erosionsskador, samtidigt som flödet inte hinner bevattna omgivande växtlighet i tillräcklig utsträckning. Jag håller med dig om att markägaren borde ersättas, men innan myndigheterna får "tummen ur" om detta har en lång rad sällsynta skogsarter för alltid försvunnit från vår flora. Skall vi inte unna våra efterkommande generationer den fantastiska upplevelen av en "riktig" skog, som den en gång såg ut, med varierande trädskikt och unik skogsflora? Bäcken, jag talar om, var torr långt före årets torksommar.

[Niking]

lör 10 nov 2018, 12:39#532794 Efter som vattnet i ett vattendrag bara kan rinna neråt, så blir det ju per automatik ingen "bevattningseffekt" av ett vattendrag, med mindre att marken nedanför översvämmas/översilas https://www.skogen.se/glossary/oversilning

Då skogarna hela tiden förändras, så är det dödfött att försöka bevara skogen i ett visst tillstånd. Men det kommer nya skogar, som är minst lika "riktiga" som dagens John Bauer-skogar. http://www.faktoider.nu/bauerskog.html

Å vad gäller för staten att "få tummen ur" och ersätta drabbade markägare, så tvivlar jag starkt på att det skulle gå snabbare om skogsägarna tvingades spara ditt och datt utan någon som helst ersättning. Snarare tvärt om, skulle jag säga.
/Niklas

/Niklas

[Sillero]

lör 10 nov 2018, 12:51#532799 Jag menar att myndigheterna borde få "tummen ur---" och ordna så att skogsägarna får ersättning för deras miljö- och arthänsyn. Har jag uttryckt mig så luddigt så att du tror att skogsägarna skulle påtvingas arthänsyn utan att få ersättning? Jag fattar inte innebörden i din sista mening.

[bengt.a]

lör 10 nov 2018, 12:54#532800 Arter kommer och går i skogen, blir nu ny skog som tillför sina arter som sedan under skogens omloppstid växlar, vad gnäller du om.

[Lars Lundqvist SLU]

lör 10 nov 2018, 13:09#532803

Avrinningen från ett kalhygge går mycket snabbt och förorsakar inte sällan erosionsskador, samtidigt som flödet inte hinner bevattna omgivande växtlighet i tillräcklig utsträckning. Jag håller med dig om att markägaren borde ersättas, men innan myndigheterna får "tummen ur" om detta har en lång rad sällsynta skogsarter för alltid försvunnit från vår flora.

Avrinning från hyggen orsakar nästan aldrig erosionsskador på svenska moränmarker.

Hittills har inga skogsarter försvunnit för alltid från vår flora pga skogsbruk. Eller har du exempel på motsatsen?

[Niking]

lör 10 nov 2018, 13:39#532810

Jag menar att myndigheterna borde få "tummen ur---" och ordna så att skogsägarna får ersättning för deras miljö- och arthänsyn. Har jag uttryckt mig så luddigt så att du tror att skogsägarna skulle påtvingas arthänsyn utan att få ersättning? Jag fattar inte innebörden i din sista mening.

Innebörden i min sista mening är ju att sedan länge så förbjuds drabbade markägare att, utan ersättning från staten, avverka sin mogna skog, p.g.a. av hänsyn till bl.a. påstått hotade arter. Det finns mängder med skräckhistorier om detta i bl.a. lantbrukspressen.

Jag ser inte att någon fortsatt hänsyn från skogsägarna sida på något sätt skulle skynda på införandet av någon snabb och fullgod statlig ersättning till drabbade skogsägare. Snarare tvärt om, då det blir närmast gratis för staten att fortsätta stjäla mark från närmast värnlösa skogsägare.
/Niklas

/Niklas

[Sillero]

lör 10 nov 2018, 13:57#532813 Många skogsarter har blivit ytterst sällsynta. Skogsfrun har utplånats från stora delar av vårt land. Påträffas nu nästan enbart i skyddade skogar. Knäroten, en vanlig art i mina barndoms skogar, är numera rödlistad. Du, Lars, om någon måste väl känna till att en mängd växt- och djurarter har decimerats kraftigt under senare decennier. Fortsätter skogshanteringen i dagens riktning förvinner många arter helt, det kan vi vara övertygade om. Det jag säger här framgår säkert av SLU:s egna rapporter i ämnet.

[Lars Lundqvist SLU]

lör 10 nov 2018, 14:24#532819 Sällsynta arter har den egenskapen att de är sällsynta, ovanliga.

Att störningskänsliga arter bara hittas i skogar som sluppit kraftiga störningar under lång tid är ingen nyhet. Jag tror inte någon opponerar sig mot det. Men det är samtidigt så att det största antalet hotade skogsarter är knutna till ädellövskog, inte till boreal barrskog. Och hänsyn av den typ som du fotograferade har betydelse, det visar de studier som gjorts.

Brukad skog skiljer sig från obrukad skog, oavsett hur brukandet ser ut, men genom att göra riktade åtgärder som man gör på dagens hyggen så underlättar man för en del arter att finnas kvar i det brukade skogslandskapet. Men den brukade skogen kan aldrig bli som en obrukad skog. Det gör att en del arter ökar och andra minskar.

Min kritik mot majoriteten av de som förespråkar "hyggesfritt" skogsbruk är att man dels bortser från den forskning som finns och dels tänker väldigt kortsiktigt, några få decennier. Hur vi sköter skogen idag har återverkningar på hela skogslandskapet i ett sekel framåt, inte bara när det gäller ekologi och artbevarande utan även på möjligheterna att bruka skogen för virkesproduktion. Det skogsbruk som bedrevs i större delen av norrland från mitten av 1800-talet fram till mitten av 1900-talet gjorde att den äldre skogen idag har betydligt mindre virke än vad den hade haft med en bättre skötsel. Detbär på samma sätt i delar av exv Småland. Successiv utglesning av skogen leder bara till att skogen blir just glesare, mindre produktiv. Och problemet är störst för tallskogen.

Har du nåt förslag på hur detta skulle kunna lösas?

[Bosse1]

lör 10 nov 2018, 14:55#532824 Det blir stora problem för skyddsivrarna när "skyddsvärda" arter poppar upp i gallringsskogen.
Då faller vänsteragendan, allt åt staten.
Staten som har mycket stora arealer förut där man kan promenera,titta och tycka.

[DagL]

lör 10 nov 2018, 17:35#532848

Hittills har inga skogsarter försvunnit för alltid från vår flora pga skogsbruk. Eller har du exempel på motsatsen?

Jag har listat de skogarter som försvunnit sedan 1950 på http://downto.dagli.se/?p=184 För fem av dessa är enligt Anders Dahlberg (skogsexpert Artdatabanken) den direkta orsaken skogsbruk. Huvuddelen av de skogsarter som försvunnit beror inte direkt på skogsbruk, men det kan vara faktorer som följer av skogsbruket såsom minskning av död ved, löv och ädellöv.
Man får komma ihåg att en del av de "utdöda" arterna återuppstår (antingen förbisågs någon lokal eller så återinvandrade de). Sedan berikas artrikedomen inklusive skogen av immigration av nya arter som är långt fler än de som försvinner.
Trots att det finns flera tusen rödlistade arter i Skogen så har mycket färre än en procent av dessa försvunnit sedan 1970. Risken för utdöende av skogsarter torde långsamt minska sedan 1960 eftersom vi nu gör mycket för att motverka. Det är grovt missvisande att miljöorganisationerna inte talar om de få utdöda sedan 1970 utan bara om ett orealiserat hot.
Många skogsarter går det ganska bra för, men strålkastarljuset riktas mot de ganska få som verkar ha problem.

[Niking]

lör 10 nov 2018, 18:08#532854 Dessutom satsas det ofta stora resurser på att skydda sådana arter, som förvisso kan vara sällsynta i just Sverige, men som inte på något sätt skulle vara utrotningshotade totalt sett. Det räcker väl med att nämna varg och vitryggig hackspett, som ju båda finns i stora delar av världen.
/Niklas

/Niklas