Musikhjälpen

1400 kubik i G40-skog

   
 Kommentar  25 inlägg  5942 visn.  6 följer
Användarvisningsbild

1400 kubik i G40-skog

 
#529966 Under Skogsforums jakt på Sveriges högsta gran har vi besökt ett antal mycket mäktiga granbestånd i de Värmländska hyperitskogarna. I fjol besökte vi t ex i ett fint granbestånd med trädhöjder över 40 meter och en stående volym på dryga 750 m3sk. En video från det beståndet hittar ni här.

Beståndet som slår alla andra vi tidigare har sett är dock ett mycket mäktigt granbestånd som vi hittade i Gräsmark nu i höst. Ett bestånd som dessutom har en stor provyta som mättes upp 1997 och där markägaren hade data från provytan kvar. Gissa om vi blev taggade att mäta upp den ytan igen och se hur mycket som producerats i en 110-årig skog de senaste 21 åren.

Anledningen att vi besökte beståndet var att här fanns en mycket hög gran. Den var hela 47,1 meter hög skulle det visa sig och den stod mitt i provytan så det är klart att det blir mycket virke då. Nu var ju @Tåndemåla med och mätte med relaskopet i beståndet (ca 1 ha) både utanför och inom provytan och fick då ett snitt på ca 1200 m3sk i volym! I stående virkesförråd.

1540303912_img_4801.jpg


Gammal svedjemark
Beståndshistoriken är enligt markägaren att den här marken var odlad innan dessa granar slog rot. Hans farfar hade odlat råg här runt förra sekelskiftet men det var kanske ingen mark som ”låg under plog” utan mer att det liknande det svedjebruk som bedrevs med just råg i dessa trakter. Beståndet är därmed en utpräglad produktionsskog utan någon särdeles lång kontinuitet och det har heller inte någon naturskogsliknande karaktär. Om markägaren skulle vilja avverka skogen skulle det säkert inte möta något hinder idag.

Beståndsdata
Åldern var som sagt runt 110-115 år och relaskopytorna gav 62 m2 i grundyta och en övre höjd på ca 40 meter. Stamantalet var ca 430 st/ha och medelstammen låg därmed runt 2,8 m3sk/träd. Ståndortsindex är en ”äkta” G39. Med äkta menas att skogen uppnått 100 års ålder så att vi vet att det stämmer. Det är inte bara en prognos. Skapligt imponerande!

1540303893_gräsmark1.jpg


Provyta från 1997
Nu till provytan: I beståndet, där man uppfattat att volymen var som högst, har en provyta lagts ut och mätts upp. Ytans mått var 20 x 20 meter= 400 kvm. Markägaren hade de gamla uppgifterna med mätdata för varje träd och då, för 21 år sedan höll den provytan 1068 m3sk/ha. Hur mycket har det vuxit sedan dess?

Vi mätte upp alla träd igen. Med hjälp av måttband/omkrets räknade vi fram diametern på varje träd och Tåndemåla höjdmätte också varje enskilt träd. Med hjälp av diameter och höjd så fick vi fram en volym per träd och allt summerat fick vi så en volym för provytan. Alla siffror finns i tabellen här nedan. Två träd saknades från första mätningen. De hade dött/avverkats sedan förra mätningen. Med utgångspunkt från trädlistan från 1:a mätningen så motsvarade dessa två träd ca 140 m3sk/ha som försvunnit som ”avgång”.

Stor löpande tillväxt
När alla uppgifter summerats visade den nya mätningen på en volym i provytan motsvarande 1384 m3sk per hektar. Det innebär att volymen hade ökat från 1997 till 2018 med 315 m3sk/ha på 21 år. Det motsvarar med marginal en normal sydsvensk slutavverkningsvolym! Trots att 140 m3sk/ha hade försvunnit genom avgång. Omräknat till årlig tillväxt motsvarar det 15 m3sk/ha och år under den här 21-årsperioden (från ca 90 till 110 års ålder). Ganska imponerande! Och ytterligare ett bevis för granens uthålliga tillväxt.

Om vi skulle räkna med virke som gallrats ut tidigare i det här beståndet (inkl träd som dött och avverkats) bör det ha producerats i alla fall 1650 m3sk/ha vilket motsvarar 15 m3sk/ha i genomsnittlig tillväxt under hela omploppsperioden. Det innebär att ökningen av den ackumulerade tillväxten knappt har kulminerat än. D v s när kurvan för den nuvarande löpande, årliga tillväxten blir så låg så att den skär kurvan över vad som vuxit per år i genomsnitt under hela omloppsperioden. (Den tidpunkt som förr ansågs som den lämpligaste ålder att slutavverka skogen.)

Liknande resultat har man konstaterat i SLUs försökspark i Tönnersjöheden i Halland där ett 140-årigt granbestånd knappt har kulminerat i tillväxt ännu.

Det här kan ju vara något att ha med sig i minnet när virkesköparna målar upp katastrofscenarier över avstannad tillväxt och ruttnande skogar som snabbt måste huggas ner.

1540303893_gräsmark2.jpg


Värdetillväxten?
Tillväxt i kubikmeter är en sak. Tillväxt i värde kan vara en helt annan. Speciellt om man börjar ta tiden med i beräkningen. En tusenlapp idag är mer värd än en tusenlapp om 20 år. Sätter jag dagens tusenlapp på banken idag har den vuxit. Väl placerad med lite tur ganska rejält eller i alla fall med någon procent per år om jag gått på säkerhet och bara får ränta. Därför måste skogen både öka i volym och i värde om det ska vara lönt att ha den kvar. Att den ökar i volym högt upp i åldern har vi ju bekräftat men hur ser det ut om vi räknar kronor och ören?

1540303399_skärmavbild_2018-10-23_kl._16.02.27.png


Här finns tabellen som pdf-fil:
Provyta-Gräsmark.pdf


700 kr/m3fub i rotnetto
Eftersom den här skogen har en mycket hög kvalité och får en stor timmerandel så har vi kanske utgått från ett högt virkesvärde för att vara i ”prisdiket” men vi har faktiska belägg för att våra priser är realistiska. Vi räknar med ett virkesvärde om 800 kr/m3fub i det här beståndet. Uttag av stamblock bidrar till ett högt virkesvärde. Från detta ska dras avverkningskostnaden.

När det gäller skog i den här grovleken, 3 m3sk/stam i provytan, har man sedan länge passerat brytpunkten för när avverkningen blir billigare ju grövre skogen blir. I det här beståndet behövs en del manuell fällning och skogen är också ganska tungjobbad för den skördare som skulle få det delikata uppdraget. Vill ni se en liknande avverkning i 40-metersskog så finns en video här.

Vi räknar med en avverkningskostnad om 100 kr/m3fub och hamnar då med ett rotnetto på 700 kr/m3fub.

Då måste vi också räkna om tillväxten på 315 m3sk till m3fub och med omräkningsfaktorn 0,83 blir det 262 m3fub. Delat i 21 år så blir det 12,5 m3fub per år. Det här innebär att värdetillväxten per år varit 8 7500 kr/år under perioden 1997 till 2018. Totalt 183 400 kronor.

Är det mycket eller lite?
Om vi använder dagens rotnetto om 700 kr/m3fub så innebär det att beståndet 1997 då var värt 620 900 kr (1068 m3sk x 0,83 x 700 kr). Värdeökningen fram till idag motsvarar då ca 30 procent, eller ca 1,4 procent per år. Ingen hög avkastningsnivå kanske i jämförelse med andra placeringar men enkelt sammanfattat så växer beståndet i stort sett ikapp med bankräntan (idag) om man lånar för att köpa skog.

Ser man det ur ett strikt affärsekonomiskt och kapitaloptimerat perspektiv så skulle den här marken säkert kunna producera ett högre nuvärde, om man körde betydligt kortare omloppsperiod och ett lämpligt gallringsprogram med höga stamantal. Om man skulle dela omloppsperioden i hälften och köra 55 års slutavverkningsålder bör man kunna få fram en större volym totalt sett. Med SI på G39 så har man vid 55 års ålder en skog som är 32 meter hög och har man bara tillräckligt hög grundyta så står där garanterat 600-700 m3sk/ha. Nackdelen är att man får ytterligare en föryngringskostnad. Och att man går miste om att få se och vistas i ett sådant här skogsbestånd!

Bristande förädling av grovskog
En sak som blir ganska påtaglig när man tittar på sådan här skog är att vi har en helt annan syn på virkesvärden här i den här delen av landet (ja kanske i hela landet) jämfört med om man t ex kommer ner till Tyskland. Grova granstammar som håller extremt hög kvalité (kvistfritt samt jämn och tät årsringsutveckling) synas ut som stamblock och säljs vidare till något enstaka småländska sågverk som specialiserat sig på att såga rotstock av hög kvalité. Ett exempel är Ansgarius Svensson i Södra Vi i Småland. Här finns en tråd och en video från när stamblock av gran från den här typen av Värmlandsskog sågas. Sveriges bästa grantimmer - besök på sågverk (video)

De här sågarna kör oftast gammal ramsågsteknik och det är nog tyvärr en tidsfråga hur klänge de klarar att hålla på.
De värmländska bulksågverken klarar inte att såga de grövsta stockarna från sådan här skog. En del går att kapa ner till korta längder och kan därefter användas som svarvtimmer i Moelvens anläggning i Otterbäcken. Vilket givetvis är helt OK om kvalitén är grovkvistig och dålig men helt åt h…e om det handlar om gran av god kvalité. En hel del timmer från de här bestånden skickas söderut till sågverk i Småland som betalar bättre för grankvalité än vad de värmländska sågarna gör.

Kommer man däremot till Tyskland, Österrike och andra länder i den bergigare delen av Europa så är grovt grantimmer värdefullt. Här finns specialsågar som sågar både grovt och långt och ibland säljs det bästa virket vid speciella stockauktioner till höga kubikmeterpriser.

Frågan är väl varför det ser ut som det gör hos oss? Det borde ju finnas råvara nog för att driva både ett och två sågverk som bara sågar grovstock och kan plocka ut längder, kvalitéer och dimensioner som det går att få bra betalt för. Det verkar som en utmärkt affärsidé tycker jag. Man vill ju så gärna att riktigt fin skog också ska ge riktigt bra virkespriser. Annars kan vi nog tyvärr glömma att vi får se sådana här granbestånd i framtiden. Och det vore ju sorgligt!


Senast redigerad av Torbjörn Johnsen tis 23 okt 2018, 17:17, redigerad totalt 1 gång.

   TS
Haglöfs
Användarvisningsbild

Re: 1400 kubik i G40-skog

 
#529972 Finns det ingen röta i de här bestånden? I mina trakter, (Sjuhärad) är det hopplöst med detta gissel. Efter 60- 70 år så avstannar tillväxten på allt utom röta. Men det är fantastiskt att Sverige har områden med en sådan kapacitet, man kan tycka att det är väldigt konstigt att det ligger i prisdiket.

Avatar Fallback

Re: 1400 kubik i G40-skog

 
#529977 Torbjörn, jag tror bestämt att du missat en faktor i jämförelsen. Timmerandelen bör sjunka i den kortare omloppstiden och eftersom det är i prisdiket så bör det slå igenom hyggligt starkt.

Användarvisningsbild

Re: 1400 kubik i G40-skog

 
#529985
Brozzlaren skrev:Finns det ingen röta i de här bestånden? I mina trakter, (Sjuhärad) är det hopplöst med detta gissel. Efter 60- 70 år så avstannar tillväxten på allt utom röta. Men det är fantastiskt att Sverige har områden med en sådan kapacitet, man kan tycka att det är väldigt konstigt att det ligger i prisdiket.


Det kan nog finnas lite röta men jag skulle nog säga att det är förvånansvärt friskt. Speciellt med tanke på åldern. Vad det beror på vet jag inte.

   TS
Användarvisningsbild

Re: 1400 kubik i G40-skog

 
#529986
busholle skrev:Torbjörn, jag tror bestämt att du missat en faktor i jämförelsen. Timmerandelen bör sjunka i den kortare omloppstiden och eftersom det är i prisdiket så bör det slå igenom hyggligt starkt.


Ja, det kan det kanske göra men om vi vid 55 års ålder har en höjd på 32 meter och ett stamtätt bestånd med ändå bra medeldiameter (26-28cm?) så blir nog timmerandelen skaplig. Kanske lite mer kubb?

   TS
Användarvisningsbild

Re: 1400 kubik i G40-skog

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#529988
1540313201_20181023_164409.jpg
1540313117_20181023_163919.jpg

Det är ju idag tyvärr en betydande risk med att överhålla skog idag i form av nyckelbiotop, avverkningsförbud och dylikt elände!

Händelsevis gick jag hela Ryforsleden idag, som bitvis går igenom ett gammalt granskogsreservat. H-vete vad det låg vindfällen och lågor där - mest överallt! :shock: Det gjorde riktigt ont i skogshjärtat, även om jag vet att det är reservat sedan länge. :(( (Övriga delar av leden var dock betydligt trevligare att gå i).

Hade däremot skogen skötts om ordentligt och vindfällena tagits om hand i tid, så hade det kunnat vara en riktig trevlig skog att gå i och ändå kunnat producera en hel del värdefullt timmer.

Och ja, jag besparade er de värsta lågorna, med hänsyn till känsliga läsare...
/Niklas
Senast redigerad av Niking tis 23 okt 2018, 20:28, redigerad totalt 3 gånger.

Användarvisningsbild

Re: 1400 kubik i G40-skog

 
#529990 På det sättet är ju Gräsmarksskogen ”exemplariskt” skött. Inga torrakor eller vindfällen kvar, hög slutenhet och ett ganska artfattigt fältskikt. Ren produktionsskog om än gammal.

   TS
Användarvisningsbild

Re: 1400 kubik i G40-skog

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#529992 Jo, Torbjörns bilder såg ju betydligt trevligare ut - så länge miljömupparna inte får för sig att förstöra den fina skogen.
/Niklas

Avatar Fallback

Re: 1400 kubik i G40-skog

 
#530018 Det är grönstenen i backen som gör att det är lite/ingen röta. Det är också den som gör att träden inte slutar växa fast ett granbestånd på normal mark redan hade kulminerat i tillväxten.

Avatar Fallback

Re: 1400 kubik i G40-skog

 
#530024 Tänk den lycka att få ha grönsten på den egna fastigheten... :smile:

Användarvisningsbild

Re: 1400 kubik i G40-skog

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#530026
Värmlänning skrev:Tänk den lycka att få ha grönsten på den egna fastigheten... :smile:


Ja, hellre gröna stenar än gröna muppar! :-bd
/Niklas

Avatar Fallback

Re: 1400 kubik i G40-skog

 
#530029
Torbjörn Johnsen skrev:
Brozzlaren skrev:Finns det ingen röta i de här bestånden? I mina trakter, (Sjuhärad) är det hopplöst med detta gissel. Efter 60- 70 år så avstannar tillväxten på allt utom röta. Men det är fantastiskt att Sverige har områden med en sådan kapacitet, man kan tycka att det är väldigt konstigt att det ligger i prisdiket.


Det kan nog finnas lite röta men jag skulle nog säga att det är förvånansvärt friskt. Speciellt med tanke på åldern. Vad det beror på vet jag inte.



Vi kan utgå ifrån att det är första generationen granskog på odlingsmark, då är rötan minimal. Vid försök i Småland kan man tydligt se ett samband mellan antalet generationer gran efter varandra och andelen röta. (orkar inte leta upp forsk.rapp men det finns). Det är egentligen först vid tredje generationen som röta börjar bli ett större problem, även om andelen är större även vid andra gen.
Om jag får spåna på framtiden tror jag stark på växelbruk precis som åkermark där man kör en generation löv mellan kanske var tredje gen gran för att minska rötsvampen.

Avatar Fallback

Re: 1400 kubik i G40-skog

 
#530030
Niking skrev:
Värmlänning skrev:Tänk den lycka att få ha grönsten på den egna fastigheten... :smile:


Ja, hellre gröna stenar än gröna muppar! :-bd
/Niklas

:ymparty: :grin:

Användarvisningsbild

Re: 1400 kubik i G40-skog

 
#530031 Här finns en kort video från beståndet:


   TS
Användarvisningsbild

Re: 1400 kubik i G40-skog

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#530040
Aleck skrev:
Torbjörn Johnsen skrev:
Brozzlaren skrev:Finns det ingen röta i de här bestånden? I mina trakter, (Sjuhärad) är det hopplöst med detta gissel. Efter 60- 70 år så avstannar tillväxten på allt utom röta. Men det är fantastiskt att Sverige har områden med en sådan kapacitet, man kan tycka att det är väldigt konstigt att det ligger i prisdiket.


Det kan nog finnas lite röta men jag skulle nog säga att det är förvånansvärt friskt. Speciellt med tanke på åldern. Vad det beror på vet jag inte.



Vi kan utgå ifrån att det är första generationen granskog på odlingsmark, då är rötan minimal. Vid försök i Småland kan man tydligt se ett samband mellan antalet generationer gran efter varandra och andelen röta. (orkar inte leta upp forsk.rapp men det finns). Det är egentligen först vid tredje generationen som röta börjar bli ett större problem, även om andelen är större även vid andra gen.
Om jag får spåna på framtiden tror jag stark på växelbruk precis som åkermark där man kör en generation löv mellan kanske var tredje gen gran för att minska rötsvampen.


Enligt min erfarenhet blir det ofta problem med röta i just första generationen åkermarksgran.
/Niklas

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).