Sida 1 av 1

Virket från skogsbränderna 2018  ARTIKEL

Postat: tor 02 aug 2018, 11:03
av Torbjörn Johnsen
Det mest akuta brandläget ser ut att vara över i de svenska skogarna. Släckningsplanen har dragit tillbaka söderut för att släcka skogsbränder i ett torrt Sydeuropa. Än är det antagligen långt kvar tills de största brandområdena kan anses släckta även om de (just nu) verkar vara relativt under kontroll. Det är dock fortfarande både varmt och kruttorrt i stora delar av södra Sverige så det finns inga skäl att ropa hej ännu.

1533204531_eld-stammar-setra.jpg


I askan och de skogliga ruinerna efter branden kommer de drabbade skogsägarna att tvingas se sina livsverk nollställda till ”ruta ett” och det är djupt tragiskt. I eländet efter branden uppstår en massa praktiska frågor som måste hanteras för att rädda det som räddas kan av spillrorna av det som en gång var en växande skog. En stor fråga är hur mycket av de brandskadade och döda träden som går att ta vara på och hur mycket virket i så fall är värt? Vilka ekonomiska stöd kan tänkas komma för att hjälpa skogsbruket i branddrabbade områden? Eller vilken ersättning man kan tänkas få från försäkringsbolaget? (läs mer om skogsförsäkringarna i en kommande tråd)

Med hjälp av främst erfarenheterna efter den stora skogsbranden i Sala 2014 försöker vi att i denna tråd sammanställa och analysera fakta och information om just virkeshanteringen, virkesvärdet och en del av de ekonomiska förutsättningarna. Bidra gärna med era egna erfarenheter och frågor så kan vi hjälpas åt att uppdatera med mer information allt eftersom den dyker upp.

Det är t ex rimligt att förvänta sig olika typer av statliga, riktade stöd till de direkt drabbade och till den avverknings- och transportorganisation som måste till för att rädda så mycket som möjligt av virket och för att kompensera drabbade skogsägare.

Bl a så jobbar Mellanskog tillsammans med LRF aktivt med att försöka få fram liknande bidrag eller lättnader som erbjöds efter storbranden i Sala 2014. Mer information finns på Mellanskogs sajt. Där finns även tider och datum för de informationsträffar som anordnas för drabbade skogsägare i bl a Sveg och Färila. Utöver representanter från Mellanskog och LRF kommer folk från LRF-konsult, försäkringsbolag och Skogsstyrelsen att vara på plats.

SCA Skog har på sin sajt service med information och stöd till de drabbade skogsägarna. SCA har också ett journummer (060-19 30 60) dit drabbade skogsägare kan ringa.


Norrskog är ett annat företag inom de branddrabbade regionerna som har speciell brandinfo på sin sajt och de ordnar informationsträffar i Hotell Hammarstrand och i Stavre bygdegård. Datum och tider på deras sajt.

Säkerheten!
Innan något planerings- eller avverkningsarbete över huvud taget kan börja finns det mycket viktiga säkerhetsmässiga aspekter att beakta. En av de allra viktigaste är att inte ge sig ut i skogen förrän risknivån är rimlig. Skogsstyrelsen har bra [url=https://www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/stora-risker-med-att-betrada-brandharjade-omraden/
]information om riskerna på sin sajt[/url].

Risken är stor att det fortfarande glöder i markerna och för att stående träd kan falla när som helst p g a att rotsystemen är avbrända. Det här utgör en betydande säkerhetsrisk och det innebär att den som tänker jobba i brandskadad skog ska vänta tills det svalnat samt sitta i skydd av en maskinhytt. En viktig första åtgärd är att trädsäkra de vägar man vill använda. Alltså fälla alla träd som riskerar att nå ut på vägen om de ramlar. Träden kan arbetas upp senare om man inte hinner det direkt. Det viktigaste är att få ner dem.

Skogsbilvägarna
Många skogsvägar har tagit stryk i branden och behöver kanske återställas eller förstärkas. Något som visade sig efter den stora Salabranden var att plasttrummor smälte och att räcken blev förstörda. Det visade sig också, när det väl började regna (vilket det förhoppningsvis kommer att göra även efter denna torrsommar), att vägarna blev blötare och fick sämre bärighet p g a att det inte fanns växtlighet kvar som sög upp vatten i omgivande terräng utan marken och vägpartier med sämre dränering blev mycket mer vattenmättade efter branden.

Det kan finnas goda möjligheter till att stöd beslutas för vägåterställning eller förbättring i branddrabbade områden. Det gjordes efter Salabranden 2014 tror jag. Prenumerera på den här tråden så fyller vi på med info så snart eventuella besked kommer.

Vad ska avverkas, vad kan stå kvar?
Tittar man på flygbilder över skogsbränderna så ser man ganska många träd som fortfarande har grönt i kronorna. Tyvärr så dör många av dessa och blir bruna inom bara någon vecka efter branden p g a att temperaturen varit för hög runt barren, även om det inte har skett en direkt kronbrand.

Träd, och då framför allt tallar, som har grön krona kvar några veckor eller någon månad efter branden borde man kunna överväga att spara. Dels så kommer de att bidra med fröspridning nästa vår och kanske även stå kvar en tid så att man har några kubikmeter skog kvar på sin mark. Det finns självklart en stor risk att många blåser ner men inte minst ur föryngringssynpunkt kan det vara värt att spara levande träd. Det kan även gälla lövträd. Brandhygget är normalt mycket lättföryngrat för tall och allehanda lövträslag och det verkar bli ett bra kottår 2019. Det kan t o m vara så att det kommer frön från årets kottar (som klängde tidigare i vår). Enstaka frön finns kvar och kan ramla ut under hela sommaren. Speciellt om det är varmt och torrt…

Prioritera timmerskog
Eftersom det inte går att sälja massaved som är brand- och sotskadad (se nedan) så finns det ingen anledning att ge sig in och avverka i klenare bestånd ännu. I dessa bestånd blir det endast bränsleved och det gäller nog att vänta och se om det blir lönt att ta vara på. Men i skog där det går att få ut en bra andel sågtimmer kommer det antagligen gå att ta vara på virket och även kunna sälja det.

Går det att sälja brandskadat virke?
Tidigare har skogsindustrin generellt sett varit mycket negativt inställda till att ta vara på sotskadat virke. Detta av flera skäl. När det gäller sågverken så har de hävdat (säkert med rätta) att sotet och kolet sliter på verktygen. D v s sågklingor, sågblad och huggknivar vilket ger ökade kostnader och problem i produktionen. När det gäller massaved har det framför allt handlat om att sot förstör möjligheten att få fram ren och ljus pappersmassa samt också, om jag inte minns fel, att det kan bli problem med flis från brandskadade träd redan i kokprocessen. Efter Salabranden 2014 sågade Karl Hedin mycket brandskadad skog från sina egna marker som drabbades hårt i den branden och det fungerade ju på något sätt så det är väl lite av måttstocken nu inför tillvaratagandet av 2018 års brandvirke.

$matches[2]


Brandtimmer
Som sagt, efter branden i Sala försökte drabbade skogsägare, med Karl Hedin i spetsen, att ta vara på timret så långt det var möjligt. Det var framför allt talltimmer och det visade sig fungera även om Karl Hedin själva säger att det skapade problem med den stora omställningen (till mestadels tall) och med att man drog in mycket sot och kol som skitade ner i anläggningen. Totalt tog Karl Hedin vara på mer än 200 000 m3fub timmer från egen skog och man fick ut det mesta timret ur skogen innan sommaren 2015 vilket tydligen var gränsen för när det gick att använda på vettigt sätt. Mellanskog skickade en del av branddrabbade medlemmars timmer till något av Setras sågverk samt exporterade 50 000 m3fub till Lettiska sågverk.

Det kommer säkert att bli så att något sågverk i de drabbade regionerna kommer att inrikta sig på brandtimmer vilket säkert kräver en del omställning hos respektive företag. Både på intagssidan men även på marknads- och försäljningssidan. Enligt uppgifter från Mellanskog och Setra kommer ev sågen i Färila att ställas om till att köra brandvirke och även Norrskog anger att de har två sågverk inom sitt område som antagligen kommer att kunna såga brandskadad skog i vinter.

$matches[2]


I samband med Salabranden verkade det mest vara talltimmer som togs tillvara. Troligen p g a att det mest var tallskog i detta område men det kanske är svårare att hantera granen? Den kanske torkar ut för snabbt? Eller så är det samma sak i de områden som brunnit i år, att det mest handlar om tallskog? Fyll gärna på med information ni som vet hur det ser ut och ni som vet om det går att ta vara på brandskadad gran.

Om man utgår från erfarenheterna av Salabranden så behöver virket från årets bränder avverkas och köras ur skogen innan sommaren 2019. Om inte sågverken hinner med borde det gå att vattenlagra på terminal under ytterligare ett år eller mer. Här finns ju goda erfarenheter från lagringen av Gudrunvirket. Både Mellanskog och Skogsindustrierna har pratat om att de vill få loss statliga bidragspengar för virkeslagring så vi får se hur det går.

Hur mycket kan man få för brandtimret?
Hur mycket kan man då få betalt för timret? Det finns några reella skäl till att priset blir lägre för det brandskadade timret än för normalt timmer. Det är främst att sågverken inte kan sälja sågverksflisen till massabruken utan den kan endast användas som bränsleflis vilket betingar ett lägre pris än massaflisen. Så har det sett ut fram till nu i alla fall. Det innebär ett stort värdebortfall för sågverken. Dessutom så har man säkert högre produktionskostnad p g a att det krävs bättre barkning och att sotet sliter hårdare på utrustningen. Möjligen så finns det också en begränsning i vilka kvalitéer och sortiment som kan produceras av brandvirket samtidigt som man kan anta att det även blir mer spill p g a tvingande vrak och bortkap.

Det som ändå är positivt idag är att det är stor efterfrågan och bra betalt för sågverkens produkter och att det är bra drag i sågverkskonjunkturen. De sågverk som bestämmer sig för att såga brandskadat timmer har ändå starka skäl (och goda förutsättningar) att pressa ner priset på brandtimmer. Det som kan hålla uppe priset något är om sågverken och virkesköparna väljer att använda det goda marknadsläget för att vara ”schyssta” mot drabbade skogsägare. Hur det blir återstår att se.

Hur mycket fick skogsägarna per m3fub eller m3to efter Salabranden? Någon som vet? Hur mycket var det i så fall i relation till normal prisnivå?

Vad kan vi förvänta oss från staten?
Stefan Löfven har uttalat sig om att staten ska stötta drabbade skogsägare men det har ännu inte framkommit hur eller när. Nyligen lanserade regeringen ett stöd till lantbruket p g a torkan men där fanns inget om skogsbränderna. Återstår att se vad som kommer.

Efter Salabranden 2014 betalade staten ut ”Stöd till upparbetning av energived” med 30 kr/m3fub (varav 20 kr/m3fub kunde fås som förskott). Syftet var att kompensera skogsägare för det prisfall på energived som väntades efter branden p g a det stora utbudet.

Staten beslutade (efter ett år) även om att ge ut ett ”Stöd till entreprenörer för ökade kostnader” med 6 kr/m3fub (varav Mellanskog förhandlade med sina entreprenörer om att de istället skulle avstå 4 kr/m3fub till drabbade skogsägare eftersom Mellanskog redan kommit överens med sina entreprenörer om 10-15 % högre ersättning än normalt.

Bevaka den här tråden så fyller vi på med information allt eftersom eventuella beslut om stöd presenteras.

Massaved
Jag skrev tidigare att det inte går att använda brandskadat virke i massabruken. Det har i alla fall varit den rådande sanningen fram tills nu. Nu ser virkesmarknaden dock helt annorlunda ut jämfört med situationen under hösten efter Salabranden. Då fanns det ett bra utbud av massaved och en balanserad lagersituation. Idag är det skriande brist på massaved efter den torra sommaren och den låga lagernivå som var fallet redan i våras. Så frågan är om något av massabruken kommer våga att testa kokning av brandskadat virke? Kanske det går om man går upp i dimension och ökar barkningstrycket? Går det inte i det här marknadsläget så är det nog så att det absolut inte låter sig göras.

Positivt för Bränsleved och bränsleflis!
Efter Salabranden blev det ett stort överskott av bränsleved och bränsleflis. Marknadssituationen var då klart ogynnsam med överutbud och sjunkande biobränslepriser. Samtidigt så låg Sala betydligt bättre till geografisk (ur ett marknadsperspektiv) än de större områden som brunnit i sommar. Det finns troligen ingen chans att få avsättning för bränsleved eller flis lokalt utan man måste transportera den ner till Mälardalen (Uppsala, Stockholm, Västerås, Södertälje m fl orter) som har stora biobränsleanläggningar. Eller ännu längre till andra värmeverk runt Östersjön. Det här kräver en omfattande, kostsam och utmanande logistik med terminaler, tåg- och båttransporter för att lyckas.

Stor efterfrågan på bränsleflis
Marknadsläget för biobränsle är nu mycket mer gynnsamt än vad det var 2014/2015 p g a mycket små bränslelager efter en relativ kall eldningssäsong 2017/2018 samt att avverkningsvolymerna och GROT-uttagen i år borde vara lägre än vanligt fram tills nu. Dessutom har förbrukningen ökat markant sedan 2014/2015 tack vare stora utbyggnader i både Sverige, Finland och Danmark. Svebio (Svenska Bioenergiföreningen) beskriver i en artikel i sin tidning Östersjön som “Det gröna havet” baserat på den starka expansionen i bioenergianvändning i länderna runtomkring Balthavet. Framför allt Danmark ligger i en mycket expansiv fas, med stora värmeverk som ska försörjas med flis båtvägen.

$matches[2]


Svebio nämner just båttransporter (från Gävle eller Sundsvall?) som en möjlighet och att bränslet idag verkligen behövs och efterfrågas på marknaden. Svebio anser att vi idag har en markant annorlunda marknadssituation till det positiva jämfört med situationen 2014/2015. De säger också att det finns gott om tid för värmeverken att planera för tillvaratagande av bränsleved från brandområden. Den största utmaningen kommer att vara transportkapaciteten. Både tåg- och båtkapacitet är redan idag flaskhalsar. Återstår att se hur betalningsförmågan kommer att se ut men underskott brukar ju bidra till högre priser.

Den analkande vintern blir också en påverkande faktor. Blir det en vinter som i fjol så kan de bli riktigt bra betalt och god efterfrågan för biobränslet. Även om det är svårt att föreställa sig en vargavinter just nu i alla fall.

Skogsbrändernas påverkan på den svenska virkesmarknaden?
En sak man kan fundera över är hur effekterna av årets bränder kommer att påverka den svenska virkesmarknaden i stort? För att få något begrepp om det här behöver man en uppfattning om hur stora volymer det handlar om. Det börjar nu göras några första uppskattningar om volymerna och vi har själva gjort några räkneövningar i ämnet.

[url=https://www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/skog-for-over-900-miljoner-kronor-har-brunnit/
]Skogsstyrelsen skrev den 23 juli[/url] att ca 25 000 hektar hade brunnit och att den uppskattade virkesvolymen som skadats var ca 2,6 miljoner m3sk. I Salabranden 2014 uppskattades branden ha tagit ca 1,5 miljoner m3sk. Virkesförråden per ha ligger i snitt lägre i sommarens större brandområden än vad som var fallet i Sala. Nu har det ju brunnit mer sedan den 23 juli så volymen (och arealen) har kanske utökats till upp mot 3 miljoner m3sk?

$matches[2]


Hur stor virkesvolym kommer att avverkas?
En av de större bränderna i sommar har varit branden på försvarets marker i Älvdalen/Trängslet. Den här marken ägs av Fortifikationsverket och frågan är hur de kommer att agera med sitt brandskadade virke? Det är nog ingen vild gissning att hela eller delar av FFVs brandområde kan komma att avsättas som reservat utan att något virke avverkas.

Inom andra brandområden finns betydande arealer som ägs av StoraEnso, Holmen och SCA. Det kan ju tänkas att även någon av dessa kommer att lämna brända områden som reservat. Därför är det inte sannolikt att hela virkesvolymen från de branddrabbade områdena kommer ut på marknaden. Om vi ska gissa någonting så kanske det blir knappt hälften av det skadade virket som avverkas. Dels beroende på ovanstående ägarförhållanden men dels också på att mycket av virket i yngre och klenare skog antagligen kommer att lämnas p g a att det inte lönar sig att ta reda på. Så kanske 1,3-1,4 miljoner m3sk blir föremål för avverkning varav uppskattningsvis 50/50 blir timmer respektive bränsleved? Alltså ca 650 000 m3sk brandtimmer (ca 540 000 m3fub). Det motsvarar årsproduktionen i två rejäla mellansvenska sågverk.

Branden jämfört med stormarna
Det är ju självklart ingen tröst för de som drabbats av skogsbrand att stormarna är värre men om man tittar på betydande stormfällningar sedan Gudrun 2005 så ser det ut så här:

1533204523_storfällningar_2005-2017.png


Annan marknadspåverkan
Brandavverkningen, när den kommer igång, kommer att dra avverkningsresurser från ”frisk skog”. Det här innebär att det, i alla fall lokalt, kommer att minska massavedsflödet från dessa avverkningslag under en längre tid eftersom de bara kommer att producera timmer och bränsleved. Kanske under mer än ett år.

Likaså kommer det ingen massaflis från ett antal sågverk som sågar brandtimmer under ett drygt år framöver. Det här är en utveckling som är allt annat än önskvärd för skogsindustrin beaktat dagens försörjningsläge till bruken. Vi pratar om ett minskat fiberflöde på i storleksordningen 300 000 - 400 000 m3fub massaved och sågverksflis men ska kanske inte överdriva konsekvenserna av detta. De skogsindustrier som eventuellt dock kan påverkas negativt är SCAs båda bruk Östrand och Ortviken, Holmens Iggesund samt möjligen Stora Ensos Kvarnsveden och Skutskär och Billerud Korsnäs i Gävle. Frågan är hur de i så fall kan kompensera denna brist? Om det går att lösa inom landets gränser eller om det kommer att krävas dyrare import? När det gäller massaveden så är det nog inte läge för några prissänkningar i alla fall. Snarare tvärt om: Möjligheter i den unika virkesmarknaden 2018 - MAV +600kr?

Fyll på med information eller frågor om virkesmarknaden från sommarens brandskadade skogar.

Re: Virket från skogsbränderna 2018

Postat: fre 03 aug 2018, 12:07
av Fredrik Reuter
Setra tittar nu på hur man bästa kan ta tillvara på timret från brandskogarna.

Setra har tagit emot brandskadad skog tidigare. Efter branden i Västmanland 2014 sågades brandskadat timmer på Setra Skinnskatteberg. Erfarenheten efter insatsen då är att det finns utmaningar bland annat med logistik, lager, sanering och bioproduktsförsäljning. Därför kräver insatsen noggrann planering. Kvalitetsmässigt var den sågade trävaran likvärdig med varor från ”färskt” timmer, men i dagsläget är det svårt att säga hur timret i de brandhärjade skogarna i Färilaområdet ser ut. Ett första steg är att komma in på områdena när avspärrningarna hävs och få en överblick.


http://news.cision.com/se/setra-group/r ... t,c2585775

Re: Virket från skogsbränderna 2018

Postat: sön 05 aug 2018, 08:55
av Torbjörn Johnsen
Regeringen utlovade 300 miljoner kr i stöd till kommuner i branddrabbade områden. Stefan Löfven har även sagt att drabbade skogsägare ska kompenseras men ännu finns inget konkret om hur. Skogsbruket trycker nu enligt SVT på för att få fram besked:

– Jag uppfattar att landsbygdsministern är seriöst när han säger att regeringen ska titta på det stödpaket som gavs i samband med Västmanlandsbranden. Ett besked lugnar skogsägarna, säger Karin Perers, ordförande i Mellanskog.


Förväntningarna är att bl a få stöd för lagring av timret.

Landsbygdsminister Bucht säger att det är för tidigt att ge besked men att man har goda erfarenheter efter branden i Västmanland och att man kommer med någon form av besked.

Lyssna på SVT-inslaget här