Färsk skogsstatistik visar låga virkesförråd i S-skog

Idag kom Riksskogstaxens/SLUs förträffliga publikation Skogsdata 2018 ut. Den innehåller massor av siffror och data över svensk skog. Bl a att virkesförrådet fortsätter att öka (nu finns 3,2 miljarder m3sk på den produktiva skogsmarken exkl formellt skyddad areal).

En intressant graf som jag fastnat för är den här nedan. Den visar hur stor virkesvolym det står i de bestånd som uppnått slutavverkningsbar ålder (LSÅ) och hur den utvecklats över tid. I den grafen kan man se ett tydligt "bryt" i mitten av 90-talet. Fram tills dess ökade förrådet snabbare i alla landsdelar. efter "brytet" så skiljer det sig åt. Det är egentligen bara Svealand som visar en hyfsad ökningskurva. Övriga landsdelar har en ganska flack kurva inkl riket i sin helhet. För Götalands del kan säkert en viss del av den uteblivna ökningen förklaras med Gudrun men det är kanske inte hela sanningen?



I hela landet har det totala virkesförrådet ökat från 2,7 miljarder m3sk (1990-1994) till 3,5 miljarder (2015). En ökning med 18,5%. Nu gäller den här siffran hela skogsmarksarealen då det inte går att jämföra på produktiv mark utan formellt skydd tillbaka tiden, men man kan nog anta att ökningen är liknande för den areal som idag räknas som produktiv (utan formellt skydd).

Tittar vi på hur mycket beståndsvolymen ökat under samma tid i slutavverkningsbestånden så är det bara knappt 5% i riket som helhet. I Götaland och södra Norrland ännu mindre.

Något som kom in på bred front samtidigt som "brytet" i tabellen var gallringsskördarna. Och med dem ändrade gallringsmetoder och ökade gallringsuttag. (se statistik om gallringsuttag i tråden Minskad slutavverkningsvolym med start 2020?). Frågan är om det här har ett samband eller ej? Den genomsnittliga virkessvolymen i slutavverkningsskog i Götaland är idag ca 290 m3sk/ha. Borde den inte ligga nästan 100 m3sk högre?
Vilken tilväxtboost det skulle bli i den svenska skogen om vi kunde öka beståndsvolymerna och virkesförråden!
Men då får vi nog börja importera virke på bred front om massabruken ska kunna köra för fullt.

Länken till Skogsdata 2018 hittar ni här:
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/ ... 8_webb.pdf

Det finns mycket intressant att läsa för den sifferbitne

Är det inte lägsta slutavverkningsålder som avses? Det är väl inte många som hugger vid den åldern? Undrar om inte kurvan kommer vända uppåt igen när rekommendationen att inte gallra gammal skog slår igenom.

Bra fråga Axl! Det trodde jag också först men när jag tittade ordentligt på definitionerna så beskriver de den här skogen som diagrammet avser, D2 - Slutavverkningsskog så här:



Det skiljer mot hugingsklassen D1 - Slutavverkningsskog som beskrivs så här:



Så det handlar inte om alla bestånd som uppnått dagens LSÅ (lägsta tillåtna slutavverkningsålder) utan mer efter den gamla definitionen om lämplig avverkningsålder som också utgjorde LSÅ i den gamla skogsvårdslagen från 1979.

Tycker att kurvorna ser bra ut, virkesförråden ökar för skog som tillåts uppnå D2. Medeltillväxten har nu kulminerat och rent produktionsmässigt är det är normalt att göra en föryngringsavverkning. Är värdetillväxten tillräckligt hög kan man förlänga omloppstiden.

Gissar att bestånd med de högsta virkesförråden föryngringsavverkas ganska omgående sedan de passerat D1, alltså lägsta tillåtna slutavverkningsålder. De blir inte D2-bestånd.