Finskt och svenskt skogsbruk – en jämförelse
Postat: ons 02 maj 2018, 09:31
Efter att ha turnerat runt i de centrala delarna av Finland under en knapp vecka tillsammans med Fredrik har vi diskuterat hur vi upplevt likheter och skillnader i skogsbruket mellan vad vi såg i Finland och vad vi ser här hemma i Sverige. Vi bestämde oss för att göra en liten sammanfattning där en hel del är våra personliga, subjektiva bedömningar. Vi lägger dock till en faktadel och jämför hur det svenska och det finska skogsbruket presenteras i respektive lands officiella statistik.
Många och fina björkbestånd
En av de mest påtagliga skillnaderna är att i Finland finns mängder med trädslagsrena björkbestånd. Dessa bestånd är dessutom mycket välskötta och de producerar björk av rakstammig och fin kvalité. Bestånden var välgallrade och mycket vackra. Björken sätter sin prägel på hela landskapsbilden med sina vita stammar och jag kan tänka mig hur fint det kan bli nu när lövsprickningen kommer eller till hösten med alla gula blad. I Finland vet man hur man gallrar och sköter björkskog och man producerar högkvalitativ råvara för fanérindustri och lövsågverk. Vi hoppas att det finns en livskraftig sådan industri så att inte allt hamnar i masskokarna (eller sauna-kaminerna). En fundering vi hade var om det föryngras lika mycket björk nu som förr? Det är svårt att se från vägen om det planterats björk eller inte så här års. I alla fall på skogsmark.
Fullastade virkesbilar
De timmerbilar vi mötte var verkligen fullastade. Man hajade nästan till första gångerna man mötte timmerbilar med full last ända upp till toppen av bankarna med timmer. I Sverige har vi länge pratat om att öka maxvikterna (Klart med 74-tons timmerbilar) men ännu finns inga tyngre ekipage på vägarna. I Finland beslutade man redan 1 oktober 2013 att utöka maxvikten till 76 ton. Därefter har flera åkerier fått dispens att testa fordonskonfigurationer upp till 84 ton. I Finland snackas det inte…här handlar man!
I den här tråden kan du se bromstest med ett 76-tonsekipage
(Bromstest med 74-tons timmerbil, video)
Välröjda ungskogar
Skogarna var påtagligt välskötta. De flesta röjningsskogarna var välröjda och regelmässigt ganska trädslagsrena. Det fanns inte mycket löv i barrbestånden men i gengäld desto fler renodlade lövbestånd (björk). Inriktningen är helt uppenbart ett tydligt produktionsinrikat skogsbruk med växtliga och välslutna skogar. Enda undantaget var när vi närmade oss ryska gränsen. Där verkade ambitionsnivån ligga något lägre. Inte bara för skogsskötseln.
Inga viltskador
I Sverige är de så ovanligt att se växtliga och felfria tallplanteringar, tidigt isärställda till lämpliga produktionsförband, att man hajar till när man ser dem i Finland. Här måste betestrycket vara mycket lägre. Det var svårt att hitta några tallar med betesskador, i alla fall från bilfönstret när man for förbi.
Mycket virke efter vägarna
Det låg väldigt mycket virke utefter vägarna i Finland. Både vid speciella virkesterminaler där det ibland låg tusentals kubikmeter men även direkt vid avverkningarnas avlägg. Vi mötte också många virkesbilar överallt. I Sverige ser man att det avverkats på många ställen men vi båda upplever inte att det ligger speciellt mycket virke vid väg här hemma. (Rätta oss om vi har fel!). Situationen i Finland borde ju vara en normal situation så här års efter en intensiv avverkningssäsong så frågan är varför det är så stor skillnad? Ligger allt virke i Sverige vid industri istället för vid väg? Eller har vi tidernas ”underförsörjning” här hemma i Sverige? Har Finland gjort en ”megaavverkninssäsong” och avverkat mer än någonsin? Bygger man upp lager så att det ska finnas tillräckligt med virke när den stora Äänäkoski-fabriken kommer upp i full produktion? Vi tar tacksamt emot inspel och bidrag från er som vet mer. Både från Sverige och Finland.
Mindre hyggen i Finland
Trots att det låg mycket virke utefter vägarna så upplevde vi att hyggesstorleken var avsevärt mindre än i Sverige. Det kanske liknar situationen på privat mark i Götaland men skulle man gå över Östersjön till Sverige vid samma breddgrad så är det garanterat stor skillnad. Den höga andelen privatägd skogsmark i hela Finland är säkert en förklaring. Det här kan ju dock vara något att tänka på för hur skogsbruket upplevs här hemma. Att reducera hyggesstorleken är kanske ett bra sätt att minska den negativa opinionen mot skogsbruk i Sverige?
Mer tall
Om björk var ett påtagligt inslag i landskapsbilden så var tall det i ännu högre grad. Man upplever att andelen tal är mycket hög i de delar av Finland som vi rest i och det här stöds även av fakta (se nedan). Tallen hade dessutom en fin kvalité.
Fina gallringar
De allra flesta skogsbestånd vi såg var väldigt välskötta. Det fanns inte många ogallrade eller oröjda bestånd. Gallringarna såg ut att vara väl utförda men det är kanske inte så svårt att få det att bli fint när man främst gallrar i tall och björkbestånd. En förklaring till att gallringarna är fina kan ju vara att de inventeras regelbundet och att gallringsuppföljningen är öppen och transparent. Gallringsuppföljning län för län 2015 (Fin)
I Sverige har det inte gjorts gallringsuppföljningar av Skogsstyrelsen som redovisas öppet sedan 1997. Det är ju t o m så att forskare i Sverige pekar på att vi har allt mer gallringsskogar som inte uppfyller gallringsmallarnas nivåer Gallringsmallarna överskattar verkligheten. Orsaken till detta finns säkert att hitta i bristande skogsvård. Dålig beståndsetablering i kombination med bristande röjningsinsatser. Kryddat med viltskador!
Kraftig ökning av massavedsbehovet
Vi stannade till och betraktade det nya massabruket vid Äänäkoski från avstånd. En imponerande anläggning! Fabriken invigdes av Presidenten i höstas och bruket har en produktionsförmåga runt 1,3 miljoner årston massa när det är uppe i full kapacitet. Vilket innebär ett massavedsbehov om ca 7 miljoner m3fub/år. Det här innebär att det behövs motsvarande ca 340 finska 76-tonsbilar med massaved varje dygn, året om i 365 dagar! Räknar vi istället med svenska 60-tonsbilar så blir det mer än 400 per dygn.
Dessutom finns nu planer på ytterigare ett megastort massabruk knappt 15 mil från Äänäkoski. Finnpulp som vi skrivit om i tråden (Världens största massabruk i Finland, Kina investerar) blir nästan lika stort (1,2 miljoner årston) och behöver ca 6,7 miljoner m3fub/år när det är igång 2021. Om det blir ett positivt byggbeslut. Så det kommer att behövas mängder med massaved i Finland framöver!
Mayday!
Sverige och Finland verkar ju närma sig varandra när det gäller skogsforskning och annat skogligt utbyte och då är det nog väldigt bra om vi kan få lite influenser österifrån för en förbättrad skogsskötsel. Hjälp oss Finland så att vi får mer produktionsfokus i den svenska skogen! Eller vad säger ni både från svenska och finska sidan av Östersjön?
Fakta om finsk och svensk skog
Här finns fler trådar och reportage från vår Finlandsresa i april 2018:
Besök hos Valtra i traktorfabriken, Suolahti Finland
Valtra 4-serie traktorer i skogen
Många och fina björkbestånd
En av de mest påtagliga skillnaderna är att i Finland finns mängder med trädslagsrena björkbestånd. Dessa bestånd är dessutom mycket välskötta och de producerar björk av rakstammig och fin kvalité. Bestånden var välgallrade och mycket vackra. Björken sätter sin prägel på hela landskapsbilden med sina vita stammar och jag kan tänka mig hur fint det kan bli nu när lövsprickningen kommer eller till hösten med alla gula blad. I Finland vet man hur man gallrar och sköter björkskog och man producerar högkvalitativ råvara för fanérindustri och lövsågverk. Vi hoppas att det finns en livskraftig sådan industri så att inte allt hamnar i masskokarna (eller sauna-kaminerna). En fundering vi hade var om det föryngras lika mycket björk nu som förr? Det är svårt att se från vägen om det planterats björk eller inte så här års. I alla fall på skogsmark.
Fullastade virkesbilar
De timmerbilar vi mötte var verkligen fullastade. Man hajade nästan till första gångerna man mötte timmerbilar med full last ända upp till toppen av bankarna med timmer. I Sverige har vi länge pratat om att öka maxvikterna (Klart med 74-tons timmerbilar) men ännu finns inga tyngre ekipage på vägarna. I Finland beslutade man redan 1 oktober 2013 att utöka maxvikten till 76 ton. Därefter har flera åkerier fått dispens att testa fordonskonfigurationer upp till 84 ton. I Finland snackas det inte…här handlar man!
I den här tråden kan du se bromstest med ett 76-tonsekipage
(Bromstest med 74-tons timmerbil, video)
Välröjda ungskogar
Skogarna var påtagligt välskötta. De flesta röjningsskogarna var välröjda och regelmässigt ganska trädslagsrena. Det fanns inte mycket löv i barrbestånden men i gengäld desto fler renodlade lövbestånd (björk). Inriktningen är helt uppenbart ett tydligt produktionsinrikat skogsbruk med växtliga och välslutna skogar. Enda undantaget var när vi närmade oss ryska gränsen. Där verkade ambitionsnivån ligga något lägre. Inte bara för skogsskötseln.
Inga viltskador
I Sverige är de så ovanligt att se växtliga och felfria tallplanteringar, tidigt isärställda till lämpliga produktionsförband, att man hajar till när man ser dem i Finland. Här måste betestrycket vara mycket lägre. Det var svårt att hitta några tallar med betesskador, i alla fall från bilfönstret när man for förbi.
Mycket virke efter vägarna
Det låg väldigt mycket virke utefter vägarna i Finland. Både vid speciella virkesterminaler där det ibland låg tusentals kubikmeter men även direkt vid avverkningarnas avlägg. Vi mötte också många virkesbilar överallt. I Sverige ser man att det avverkats på många ställen men vi båda upplever inte att det ligger speciellt mycket virke vid väg här hemma. (Rätta oss om vi har fel!). Situationen i Finland borde ju vara en normal situation så här års efter en intensiv avverkningssäsong så frågan är varför det är så stor skillnad? Ligger allt virke i Sverige vid industri istället för vid väg? Eller har vi tidernas ”underförsörjning” här hemma i Sverige? Har Finland gjort en ”megaavverkninssäsong” och avverkat mer än någonsin? Bygger man upp lager så att det ska finnas tillräckligt med virke när den stora Äänäkoski-fabriken kommer upp i full produktion? Vi tar tacksamt emot inspel och bidrag från er som vet mer. Både från Sverige och Finland.
Mindre hyggen i Finland
Trots att det låg mycket virke utefter vägarna så upplevde vi att hyggesstorleken var avsevärt mindre än i Sverige. Det kanske liknar situationen på privat mark i Götaland men skulle man gå över Östersjön till Sverige vid samma breddgrad så är det garanterat stor skillnad. Den höga andelen privatägd skogsmark i hela Finland är säkert en förklaring. Det här kan ju dock vara något att tänka på för hur skogsbruket upplevs här hemma. Att reducera hyggesstorleken är kanske ett bra sätt att minska den negativa opinionen mot skogsbruk i Sverige?
Mer tall
Om björk var ett påtagligt inslag i landskapsbilden så var tall det i ännu högre grad. Man upplever att andelen tal är mycket hög i de delar av Finland som vi rest i och det här stöds även av fakta (se nedan). Tallen hade dessutom en fin kvalité.
Fina gallringar
De allra flesta skogsbestånd vi såg var väldigt välskötta. Det fanns inte många ogallrade eller oröjda bestånd. Gallringarna såg ut att vara väl utförda men det är kanske inte så svårt att få det att bli fint när man främst gallrar i tall och björkbestånd. En förklaring till att gallringarna är fina kan ju vara att de inventeras regelbundet och att gallringsuppföljningen är öppen och transparent. Gallringsuppföljning län för län 2015 (Fin)
I Sverige har det inte gjorts gallringsuppföljningar av Skogsstyrelsen som redovisas öppet sedan 1997. Det är ju t o m så att forskare i Sverige pekar på att vi har allt mer gallringsskogar som inte uppfyller gallringsmallarnas nivåer Gallringsmallarna överskattar verkligheten. Orsaken till detta finns säkert att hitta i bristande skogsvård. Dålig beståndsetablering i kombination med bristande röjningsinsatser. Kryddat med viltskador!
Kraftig ökning av massavedsbehovet
Vi stannade till och betraktade det nya massabruket vid Äänäkoski från avstånd. En imponerande anläggning! Fabriken invigdes av Presidenten i höstas och bruket har en produktionsförmåga runt 1,3 miljoner årston massa när det är uppe i full kapacitet. Vilket innebär ett massavedsbehov om ca 7 miljoner m3fub/år. Det här innebär att det behövs motsvarande ca 340 finska 76-tonsbilar med massaved varje dygn, året om i 365 dagar! Räknar vi istället med svenska 60-tonsbilar så blir det mer än 400 per dygn.
Dessutom finns nu planer på ytterigare ett megastort massabruk knappt 15 mil från Äänäkoski. Finnpulp som vi skrivit om i tråden (Världens största massabruk i Finland, Kina investerar) blir nästan lika stort (1,2 miljoner årston) och behöver ca 6,7 miljoner m3fub/år när det är igång 2021. Om det blir ett positivt byggbeslut. Så det kommer att behövas mängder med massaved i Finland framöver!
Mayday!
Sverige och Finland verkar ju närma sig varandra när det gäller skogsforskning och annat skogligt utbyte och då är det nog väldigt bra om vi kan få lite influenser österifrån för en förbättrad skogsskötsel. Hjälp oss Finland så att vi får mer produktionsfokus i den svenska skogen! Eller vad säger ni både från svenska och finska sidan av Östersjön?
Fakta om finsk och svensk skog
Här finns fler trådar och reportage från vår Finlandsresa i april 2018:
Besök hos Valtra i traktorfabriken, Suolahti Finland
Valtra 4-serie traktorer i skogen