Avverkning (slutavverkning)

[Torbjörn Johnsen]

tis 27 mar 2018, 19:22#505461

Tumme upp till Torbjörn, nu fick jag rejält med fakta[emoji3]

🤗

[boksson]

ons 28 mar 2018, 03:11#505513 Genom att göra svagare gallringar är mycket vunnet i fråga om att bygga skogsförråd och stormfasthet. Ekonomin i gallringarna kommer givetvis att påverkas.
Jag tycker redan idag att det är ett problem med övergrova stockar i slutavverkning (gran). En lösning är att sågverken går från 40cm till 50cm innan stockarna räknas som övergrovt. För min del kommer man knappt över tillåten åldersgräns i några bestånd innan man kommer över +40cm. Har bestånd som är 42 år där ett antal granar är +40cm. Att då vänta till beståndet är75-80 år är helt uteslutet.
Undrar hur det blir med mina sitkabestånd framöver som ska skötas gallringsfritt?

Glad i gråväder

[Lars Lundqvist SLU]

ons 28 mar 2018, 09:59#505539 Ibland får jag intrycket att de som argumenterar för kortare omloppstid tror att det innebär att träden växer fortare, och det gör de inte.

Kortare omloppstid innebär kortare träd och lägre medeltillväxt. Förädlade plantor ger högre tillväxt men även de måste få växa betydligt längre än lägsta slutavverkningsålder om man verkligen ska få ut den högre tillväxten. Kortare omloppstid betyder dessutom mindre medelvolym i slutavverkning, större årlig slutavverkningsareal och därmed större areal att föryngra, röja och gallra varje år. Så kortare omloppstid betyder på sikt helt enkelt att en mindre volym ska avverkas på en större yta, vilket bara ger högre kostnader och ingen ökad intäkt.

[Hema]

ons 28 mar 2018, 12:56#505550 Jag vet inte om det delvis var riktat åt min kommentar tidigare. Men det var hypotetiskt om massabruken verkligen ville ha förstagallringsmassaved och verkligen betalade för den.

Var i höstas på ett södramöte, där de verkligen betonade hur fin den massan blev av just förstagallringsmassaveden.

//Henke månskensskogsbonde

[boksson]

ons 28 mar 2018, 17:09#505576

Kortare omloppstid innebär kortare träd och lägre medeltillväxt. Förädlade plantor ger högre tillväxt men även de måste få växa betydligt längre än lägsta slutavverkningsålder om man verkligen ska få ut den högre tillväxten. Kortare omloppstid betyder dessutom mindre medelvolym i slutavverkning, större årlig slutavverkningsareal och därmed större areal att föryngra, röja och gallra varje år. Så kortare omloppstid betyder på sikt helt enkelt att en mindre volym ska avverkas på en större yta, vilket bara ger högre kostnader och ingen ökad intäkt.

Tänker inte argumentera om dina kommentarer ovan ang. tillväxt då de säkert stämmer. Huvudorsaken för mig till kortare omloppstider är, och då tänker jag gran i första hand, är storm och rötskador. Det spelar ingen roll om du tänker få ut så mycket timmer som möjligt om det under sista tredjedelen av omloppstiden kommer en storm som drar ner ditt bestånd där det mesta blir massa och brännved. Det blir helt enkelt dålig ekonomi i det. Eller för den delen rötangrepp.
Lägger man inte så stor vikt vid riskerna så är längre omloppstider med grova träd att föredra. Men det är en annan diskussion.
Sen är jag irriterad på sågverksindustrin som har en så låg gräns för övergrovt virke att det i princip blir svårt att utnyttja hela tillväxtkapaciteten i de nya elitplantorna.

Glad i gråväder

[Röjkvist]

ons 28 mar 2018, 17:40#505582 Grävde upp denna tråd map kortare omloppstid
towes - Södra rekommenderar tidigare avverkning

[boksson]

tor 29 mar 2018, 03:37#505665 Två bestånd med samma markegenskaper, det ena med oförädlade plantor och det andra med förädlade. Båda sköts på ett likartat sätt. Målet är att få ut lika många antal skm3 ur båda bestånden vid slutavverkningen.
Kan det tänkas att beståndet med förädlade plantor blir klar tidigare än beståndet med oförädlade plantor?
Byt nu ut skm3 mot trädhöjd, samma svar?

Glad i gråväder

[Lars Lundqvist SLU]

tor 29 mar 2018, 09:41#505685 Din fråga är i praktiken samma sak som att fråga om vi har två bestånd med olika bonitet. Förädlade plantor förväntas växa bättre, dvs som om det vore en något bättre bonitet.
Vid samma plantantal är produktionen ganska tydligt relaterad till övre höjden så båda bestånden producerar samma volym till samma övre höjd. Höjdutvecklingen är snabbare på en bättre bonitet, så du når alltså samma höjd och volym lite tidigare vid bättre bonitet och alltså även med förädlade plantor.

[boksson]

tor 29 mar 2018, 14:48#505719 Lars Lundqvist. Troligtvis är det så bla Södra tänker att man nyttjar den ökande boniteten till att avverka tidigare. Så får man ut samma volym eller för den delen övre höjd.
Enligt flera här på forumet är det bättre att tillvara hela värdetillväxten med längre omloppstid.
Men jag förstår inte ditt resonemang att kortare omloppstider minskar volymerna i skogen trots bruk av förädlade plantor även om man har som mål att uppnå samma volym/höjd som med oförädlade plantor? Har jag missuppfattat något?

Glad i gråväder

[Lars Lundqvist SLU]

tor 29 mar 2018, 20:18#505765 Den produktionsökning man får med moderna plantor från plantskolorna ger något högre tillväxt, men det är inga dramatiska skillnader i optimal omloppstid för att maximera produktionen. Det handlar inte om flera decennier utan om enstaka år. Problemem¨t är ju att om man redan innan tänkte sig en slutavverkning vid lägsta tillåtna ålder så tappar man ca 20% av max. Med förädlade plantor så blir det ju ungefär som en något bättre bonitete, och då får man avverka ännu tidigare och förlorar även då ca 20%. Men en 10% ökning av medeltillväxten får ju mindre effekt om man avverkar innan medeltillväxten tillåtits gå upp ordentligt, eller hur?

[Stavve]

sön 08 apr 2018, 20:38#507471 Det måste vara förutsatt hur skogen är skött.

Mitt svar blir sänk slutavverkningsåldern, förutsatt att skogsskötseln är gjord! Jag har gjort ett par tusen hektar skogsbruksplaner och jag kan säga att det var en av alla fastigheter som låg någorlunda ikapp med röjning och plantering. Detta även då förvånansvärt många fortfarande var åbor.

Vårt snabbaste sätt att öka produktionen är att få ordentliga föryngringar. Sedan behöver vi röja. Det är ingen rocket science, ungefär som att gå ned i vikt genom att springa mer+äta mindre. Kan konstateras att det dock i praktiken är ungefär lika svårt att få alla som bör gå ned i vikt att banta som att få alla som bör röja att gå ut och röja

Eftersom skogsskötsel innefattar fler aspekter än hur mest produktion uppnås så måste fler förhållanden än arealproduktion tas med. I praktiken betyder det avsättning för virket och stormar samt rotröta. Vi vet att risken för övergrovt virke att beståndet blåser ned och drabbas av rotröta ökar med åldern. Därför ska välskötta bestånd avverkas strax efter LSÅ. Efter Gudrun har försäkringarna gällande storm blivit betydligt sämre vilket också talar för korta omloppstider.

Mätte förra hösten upp en av våra G30 som är 56 år. Då höll det cirka 500 m3sk/ha mao cirka 420 m3fub vilket man får cirka 550 SEK/m3fub i netto för vid slutavverkning i södra Sverige. Då har det gallrats två gånger med netto innan. Det tycker jag är bra.

[Vedproducent]

sön 08 apr 2018, 20:54#507474

Det måste vara förutsatt hur skogen är skött.

Mitt svar blir sänk slutavverkningsåldern, förutsatt att skogsskötseln är gjord! Jag har gjort ett par tusen hektar skogsbruksplaner och jag kan säga att det var en av alla fastigheter som låg någorlunda ikapp med röjning och plantering. Detta även då förvånansvärt många fortfarande var åbor.

Vårt snabbaste sätt att öka produktionen är att få ordentliga föryngringar. Sedan behöver vi röja. Det är ingen rocket science, ungefär som att gå ned i vikt genom att springa mer+äta mindre. Kan konstateras att det dock i praktiken är ungefär lika svårt att få alla som bör gå ned i vikt att banta som att få alla som bör röja att gå ut och röja

Eftersom skogsskötsel innefattar fler aspekter än hur mest produktion uppnås så måste fler förhållanden än arealproduktion tas med. I praktiken betyder det avsättning för virket och stormar samt rotröta. Vi vet att risken för övergrovt virke att beståndet blåser ned och drabbas av rotröta ökar med åldern. Därför ska välskötta bestånd avverkas strax efter LSÅ. Efter Gudrun har försäkringarna gällande storm blivit betydligt sämre vilket också talar för korta omloppstider.

Mätte förra hösten upp en av våra G30 som är 56 år. Då höll det cirka 500 m3sk/ha mao cirka 420 m3fub vilket man får cirka 550 SEK/m3fub i netto för vid slutavverkning i södra Sverige. Då har det gallrats två gånger med netto innan. Det tycker jag är bra.

Visst det låter ju bra. Frågan är bara varför man ska hugga ner det nu när tillväxten och lönsamheten är som högst. Det beståndet ger ju ett värde på mer än 5000 kr per hektar och år nu. Samtidigt producerar en genomsnittshastighet en lönsamhet på 1000-1500 kr per hektar och år.

[Tåndemåla]

sön 08 apr 2018, 21:20#507477

Det måste vara förutsatt hur skogen är skött.

Mitt svar blir sänk slutavverkningsåldern, förutsatt att skogsskötseln är gjord! Jag har gjort ett par tusen hektar skogsbruksplaner och jag kan säga att det var en av alla fastigheter som låg någorlunda ikapp med röjning och plantering. Detta även då förvånansvärt många fortfarande var åbor.

Vårt snabbaste sätt att öka produktionen är att få ordentliga föryngringar. Sedan behöver vi röja. Det är ingen rocket science, ungefär som att gå ned i vikt genom att springa mer+äta mindre. Kan konstateras att det dock i praktiken är ungefär lika svårt att få alla som bör gå ned i vikt att banta som att få alla som bör röja att gå ut och röja

Eftersom skogsskötsel innefattar fler aspekter än hur mest produktion uppnås så måste fler förhållanden än arealproduktion tas med. I praktiken betyder det avsättning för virket och stormar samt rotröta. Vi vet att risken för övergrovt virke att beståndet blåser ned och drabbas av rotröta ökar med åldern. Därför ska välskötta bestånd avverkas strax efter LSÅ. Efter Gudrun har försäkringarna gällande storm blivit betydligt sämre vilket också talar för korta omloppstider.

Mätte förra hösten upp en av våra G30 som är 56 år. Då höll det cirka 500 m3sk/ha mao cirka 420 m3fub vilket man får cirka 550 SEK/m3fub i netto för vid slutavverkning i södra Sverige. Då har det gallrats två gånger med netto innan. Det tycker jag är bra.

En G30 vid 56 års ålder får du hugga med dagens regler! Så varför sänka!

[Stavve]

sön 08 apr 2018, 21:28#507479 Jag syftar på hur långa omloppstiderna skall vara i praktiken (mao det frågan gällde). Vill påstå att de flesta skogar går en bra bit över LSÅ innan de slutavverkas. Stycket nedanför syftar på att visa att det går att få hyfsad volym även efter förhållandevis kort tid då skötseln är gjord.

[Stavve]

sön 08 apr 2018, 21:30#507480

Det måste vara förutsatt hur skogen är skött.

Mitt svar blir sänk slutavverkningsåldern, förutsatt att skogsskötseln är gjord! Jag har gjort ett par tusen hektar skogsbruksplaner och jag kan säga att det var en av alla fastigheter som låg någorlunda ikapp med röjning och plantering. Detta även då förvånansvärt många fortfarande var åbor.

Vårt snabbaste sätt att öka produktionen är att få ordentliga föryngringar. Sedan behöver vi röja. Det är ingen rocket science, ungefär som att gå ned i vikt genom att springa mer+äta mindre. Kan konstateras att det dock i praktiken är ungefär lika svårt att få alla som bör gå ned i vikt att banta som att få alla som bör röja att gå ut och röja

Eftersom skogsskötsel innefattar fler aspekter än hur mest produktion uppnås så måste fler förhållanden än arealproduktion tas med. I praktiken betyder det avsättning för virket och stormar samt rotröta. Vi vet att risken för övergrovt virke att beståndet blåser ned och drabbas av rotröta ökar med åldern. Därför ska välskötta bestånd avverkas strax efter LSÅ. Efter Gudrun har försäkringarna gällande storm blivit betydligt sämre vilket också talar för korta omloppstider.

Mätte förra hösten upp en av våra G30 som är 56 år. Då höll det cirka 500 m3sk/ha mao cirka 420 m3fub vilket man får cirka 550 SEK/m3fub i netto för vid slutavverkning i södra Sverige. Då har det gallrats två gånger med netto innan. Det tycker jag är bra.

Visst det låter ju bra. Frågan är bara varför man ska hugga ner det nu när tillväxten och lönsamheten är som högst. Det beståndet ger ju ett värde på mer än 5000 kr per hektar och år nu. Samtidigt producerar en genomsnittshastighet en lönsamhet på 1000-1500 kr per hektar och år.

Absolut kan du räkna så (man kan räkna exakt hur man vill). Kan du garantera mig att det inte blir en storm de närmsta åren som fullständigt omkullkastar räkneexemplet? Det man vet är det man har idag och de priser som gäller idag.