Olika avverkningssiffror från Skogsstyrelsen och SLU
Postat: ons 07 mar 2018, 20:06
Skogsforum har gått igenom lite av den svenska statistiken för hur mycket skog som avverkas varje år. De officiella siffrorna tas fram av Skogsstyrelsen och är en del i SCBs totala statistikunderlag. Om man jämför Skogsstyrelsens siffror med de som SLU/Riksskogstaxeringen tar fram så skiljer det en hel del i volym. Nu senast för 2016 hela 16 miljoner kubikmeter! Frågan är varför?
Virkesförbrukningen som underlag
Skogsstyrelsen räknar fram sina avverkningssiffror med hjälp av industrins och energimarknadens förbrukning av rundvirke. Genom en enkät samlar SDC (Skogsbrukets Datacentral) in uppgifter från både massabruk och sågverk om deras totala virkesförbrukning. Därtill tar man hänsyn till lagerförändringar av rundvirke, import/export samt uppskattningar av volymen bränsleved. På det här sättet får man fram en siffra för Nettoavverkningen, d v s den del av alla under året fällda träd som tagits ut ur skogen för användning i industri, energimarknad eller självhushåll (ved). Sedan justerar man siffran så att den även omfattar sådant virke som fällts men ligger kvar i skogen. På så sätt får man fram den årliga bruttoavverkningen. Skogsstyrelsens uppgifter över bruttoavverkning utgör den officiella siffran för Sveriges årliga avverkning och är en del i den offentliga svenska statistiken.
Fasta och slumpmässiga provytor
Om vi tittar på Riksskogstaxeringens avverkningssiffror så baseras dessa på mätningar i fält. Riksskogstaxeringen gör en årligt återkommande stor stickprovsundersökning där den svenska skogen taxeras med hjälp av provytor. En andel av provytorna är fasta och till dessa återkommer man vart femte år. En andel av ytorna läggs slumpvis ut som nya ytor vid varje taxering. Riksskogstaxeringen mäter en massa olika parametrar på varje yta. En av dem är att registrera ev avverkning som gjorts den senaste säsongen och där använder man sig av stubbmätning för att få fram virkesvolymen. De flesta uppgifter redovisas som glidande treårsmedeltal för att kompensera för enskilda år samt ge tillräcklig säkerhet på länsnivå.
Fel och osäkerhet
Båda Riksskogstaxeringens och Skogsstyrelsens siffror är behäftade med fel och osäkerheter. Skogsstyrelsen har sammanställt en utmärkt översikt och analys av sin metod.
Större fel i Riksskogstaxeringens avverkningsdata
Enligt Surendra Joshi på Skogsstyrelsen så är myndighetens bruttoavverkningssiffror säkrare än Riksskogstaxeringens då det finns större medelfel i Riksskogstaxens data. I alla fall om man tittar på enskilda år. Det finns ändå ett visst utbyte mellan SLU och Riksskogstaxeringen även för den officiella statistiken. Skogsstyrelsen använder sig t ex av uppgifter från Riksskogstaxeringen när det gäller att få fram volymernas fördelning mellan slutavverkning och gallring.
Vi pratade även med Per Nilsson på SLU i Umeå. Han är redovisningsansvarig för Riksskogstaxeringen och han säger att det finns statistiska medelfel i Riksskogstaxeringens uppgifter som blir större ju mer man bryter ner siffrorna (på t ex län eller huggningsklass). Men att de på riksnivå ändå har en god säkerhet. Per säger också att det finns en dialog med Skogsstyrelsen om att man tydligare borde förklara de skillnader som finns mellan de olika siffrorna och kanske även analysera metoderna ytterligare. Skogsstyrelsen publicerar en årlig rapport med avverkningsstatistiken (Här finns rapporten för 2016) och Per Nilsson tycker att Skogsstyrelsen och SLU borde ge ut ett statistikmeddelande tillsammans med förklaringar till hur siffrorna tas fram och hur de skiljer.
Här hittar ni Riksskogstaxeringens senaste sammanställning "Skogsdata 2017". Där kan man bl a läsa följande om noggrannheten:
Utöver den slumpmässiga avvikelsen tillkommer systematiska fel beroende på ev brister i bedömningar, mätningar och/eller registrering av data.
Hela Norge i skillnad
Avverkningssiffran för 2016 uppvisar en mycket stor skillnad mellan Riksskogstaxeringen och Skogsstyrelsen. Taxen redovisar en bruttoavverkning om 75,1 miljoner m3sk medan Skogsstyrelsen redovisar 91,6 miljoner m3sk. En skillnad på 16,1 miljoner m3sk vilket i stort sett är lika mycket som en hel Norsk årsavverkning! Per Nilsson på SLU säger att det kommit mer frågor än normalt om siffrorna nu på grund av denna stora skillnad.
Riksskogstaxeringens siffror tas fram säsongsvis. "Från lövsprickning till lövsprickning". Det innebär att taxen använder "säsongen 2015/2016" medan Skogsstyrelsen utgår från kalenderåret 2016. Därmed kommer en eventuell kraftig ökning av avverkningen under hösten 2016 att synas först i 2016/2017 års siffra hos Riksskogstaxeringen.
Inte bara årsavvikelser
För att jämna ut skillnaderna mellan enskilda år räknade vi istället fram ett årligt medeltal för de senaste 10 åren: perioden 2007 - 2016. Även då skiljer det en hel del. Riksskogstaxeringen hamnar på ett årsgenomsnitt på 84,8 miljoner m3sk och Skogsstyrelsen på 88,8 miljoner m3sk. En skillnad på 4,5% vilket kan låta lite men i kubikmeter blir det ändå en stor volym: fyra miljoner kubikmeter. Det är ungefär lika mycket virke som skulle räcka till att försörja Sveriges fjärde största sågverkskoncern Vida med timmer i ett helt år.
Nu finns ju inget exakt facit över de verkliga avverkningssiffrorna men det skulle vara intressant att veta vart sanningen ligger. Något att grubbla över för alla sifferbitare
Virkesförbrukningen som underlag
Skogsstyrelsen räknar fram sina avverkningssiffror med hjälp av industrins och energimarknadens förbrukning av rundvirke. Genom en enkät samlar SDC (Skogsbrukets Datacentral) in uppgifter från både massabruk och sågverk om deras totala virkesförbrukning. Därtill tar man hänsyn till lagerförändringar av rundvirke, import/export samt uppskattningar av volymen bränsleved. På det här sättet får man fram en siffra för Nettoavverkningen, d v s den del av alla under året fällda träd som tagits ut ur skogen för användning i industri, energimarknad eller självhushåll (ved). Sedan justerar man siffran så att den även omfattar sådant virke som fällts men ligger kvar i skogen. På så sätt får man fram den årliga bruttoavverkningen. Skogsstyrelsens uppgifter över bruttoavverkning utgör den officiella siffran för Sveriges årliga avverkning och är en del i den offentliga svenska statistiken.
Fasta och slumpmässiga provytor
Om vi tittar på Riksskogstaxeringens avverkningssiffror så baseras dessa på mätningar i fält. Riksskogstaxeringen gör en årligt återkommande stor stickprovsundersökning där den svenska skogen taxeras med hjälp av provytor. En andel av provytorna är fasta och till dessa återkommer man vart femte år. En andel av ytorna läggs slumpvis ut som nya ytor vid varje taxering. Riksskogstaxeringen mäter en massa olika parametrar på varje yta. En av dem är att registrera ev avverkning som gjorts den senaste säsongen och där använder man sig av stubbmätning för att få fram virkesvolymen. De flesta uppgifter redovisas som glidande treårsmedeltal för att kompensera för enskilda år samt ge tillräcklig säkerhet på länsnivå.
Fel och osäkerhet
Båda Riksskogstaxeringens och Skogsstyrelsens siffror är behäftade med fel och osäkerheter. Skogsstyrelsen har sammanställt en utmärkt översikt och analys av sin metod.
Större fel i Riksskogstaxeringens avverkningsdata
Enligt Surendra Joshi på Skogsstyrelsen så är myndighetens bruttoavverkningssiffror säkrare än Riksskogstaxeringens då det finns större medelfel i Riksskogstaxens data. I alla fall om man tittar på enskilda år. Det finns ändå ett visst utbyte mellan SLU och Riksskogstaxeringen även för den officiella statistiken. Skogsstyrelsen använder sig t ex av uppgifter från Riksskogstaxeringen när det gäller att få fram volymernas fördelning mellan slutavverkning och gallring.
Vi pratade även med Per Nilsson på SLU i Umeå. Han är redovisningsansvarig för Riksskogstaxeringen och han säger att det finns statistiska medelfel i Riksskogstaxeringens uppgifter som blir större ju mer man bryter ner siffrorna (på t ex län eller huggningsklass). Men att de på riksnivå ändå har en god säkerhet. Per säger också att det finns en dialog med Skogsstyrelsen om att man tydligare borde förklara de skillnader som finns mellan de olika siffrorna och kanske även analysera metoderna ytterligare. Skogsstyrelsen publicerar en årlig rapport med avverkningsstatistiken (Här finns rapporten för 2016) och Per Nilsson tycker att Skogsstyrelsen och SLU borde ge ut ett statistikmeddelande tillsammans med förklaringar till hur siffrorna tas fram och hur de skiljer.
Här hittar ni Riksskogstaxeringens senaste sammanställning "Skogsdata 2017". Där kan man bl a läsa följande om noggrannheten:
Slumpmässig avvikelse
Den slumpmässiga avvikelsen sammanhänger huvudsakligen med att inventeringen är en stickprovsinventering. Virkesförrådet i hela landet har ett skattat relativt medelfel på cirka 1 procent. Det motsvarande relativa medelfelet för årlig avverkad volym är cirka 8,5 procent.
Utöver den slumpmässiga avvikelsen tillkommer systematiska fel beroende på ev brister i bedömningar, mätningar och/eller registrering av data.
Hela Norge i skillnad
Avverkningssiffran för 2016 uppvisar en mycket stor skillnad mellan Riksskogstaxeringen och Skogsstyrelsen. Taxen redovisar en bruttoavverkning om 75,1 miljoner m3sk medan Skogsstyrelsen redovisar 91,6 miljoner m3sk. En skillnad på 16,1 miljoner m3sk vilket i stort sett är lika mycket som en hel Norsk årsavverkning! Per Nilsson på SLU säger att det kommit mer frågor än normalt om siffrorna nu på grund av denna stora skillnad.
Riksskogstaxeringens siffror tas fram säsongsvis. "Från lövsprickning till lövsprickning". Det innebär att taxen använder "säsongen 2015/2016" medan Skogsstyrelsen utgår från kalenderåret 2016. Därmed kommer en eventuell kraftig ökning av avverkningen under hösten 2016 att synas först i 2016/2017 års siffra hos Riksskogstaxeringen.
Inte bara årsavvikelser
För att jämna ut skillnaderna mellan enskilda år räknade vi istället fram ett årligt medeltal för de senaste 10 åren: perioden 2007 - 2016. Även då skiljer det en hel del. Riksskogstaxeringen hamnar på ett årsgenomsnitt på 84,8 miljoner m3sk och Skogsstyrelsen på 88,8 miljoner m3sk. En skillnad på 4,5% vilket kan låta lite men i kubikmeter blir det ändå en stor volym: fyra miljoner kubikmeter. Det är ungefär lika mycket virke som skulle räcka till att försörja Sveriges fjärde största sågverkskoncern Vida med timmer i ett helt år.
Nu finns ju inget exakt facit över de verkliga avverkningssiffrorna men det skulle vara intressant att veta vart sanningen ligger. Något att grubbla över för alla sifferbitare