Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Att skogen växer bättre vara sig den är planterad eller självföryngrad eller kontinuitetsskog är inget motbevis för att
genetisk förbättring är en av många faktorer som bidragit till förbättringen. Min och de flestas bedöming är att urval och förbättring av frökällor lämnar ett bidrag och att bidraget blir större ju senare planteringen sker. Min och de flestas bedömning är att det utvalda bättre genetiska materialet också är bättre i mogen skog och i genomsnitt under de olika händelser som kan inträffa eller förändringar av ståndortsbetingelserna. Det är komplext att diskutera hur långt man kan komma, men jag försäkrar att det diskuteras och att det finns ett visst vetenskapligt stöd.

Jag tror nog att det ger en viss effekt, varav en mindre del är genetisk, att de lokalt mer anpassade träden klarar sig bättre i en självföryngring eller kontinuitetsskogsbruk, men detta är inget argument emot att planteringarna med tiden blir bättre jämfört med det startmaterial som "råkar komma av sig själv".

Kommentarerna missar mitt argument att planteringar nu medvetet väljer ett material som är bättre anpassat till dagens och framtidens klimat än de historiska anpassningarna hos den stående skogen. Fenologin ändras drastiskt vid global warming och förändringarna är redan stora i Sverige. Våren börjar tidigare och hösten kommer senare. Är skogsträden anpassade till en kortare vegetionsperiod än de utsätts för minskar tillväxten per år. De blir sas "överhärdiga". Skogsträden är "resilienta" mot gynnsamma miljöförändringar, dvs även "överhärdiga" material reagerar positivet på varmare klimat och t ex kvävenedfall och skogsbruket har inte velat ha stora avgångar i planteringar. Därför var även 1990 års rekommenderade skogsodlingsmaterial lite "överhärdiga". Men nu ter sig risken mindre och sorter som utnyttjar vegetationsperioden bättre kan användas i högre utsträckning och därmed blir planteringar relativt bättre än självföryngringar/kontinuitetsskog.
Klimatförändringarna förutspås ske så snabbt så att arterna inte hinner med. Förädlingen ger en "assisted adaptation".
Diskussionen om genetiken är kanske inte mytologisk, men med den ökande polemiken för kontinuitetsskogsbruk så bör även det genetiska argumentet och objektiva studier kring det få mer uppmärksamhet.

Kottar med moget frö, samlade man in från utvalda bestånd, som bedömdes överlag vara bättre än omgivande skog. Detta frö användes till sådd och med tiden börjar man även odla plantor för att sedan plantera ut på lokala hyggen. Dessa kulturskogar fick sammantaget bättre egenskaper än den skog den ersatte.

Ett motsvarande urval får vi om vi lämnar en fröträdsställning, och lämnar fröträd med goda egenskaper. Nu får vi självsådda plantor, som har något mer önskvärda egenskaper än ursprungsskogen. Men denna förbättring begränsas enbart till det aktuella hygget. Sedan selekterar vi fortsatt vid röjningar och gallringar. Sedan upprepar vi alltihop vart 100e år. Eventuella genetiska "framsteg" blir nog ganska begränsade över tid.

Nästa steg var att ta ympar från enstaka elit- eller plus-träd. Föröka dessa och anlägga fröplantager. Nu blev det genetiska framsteget betydligt större. I stort sett alla plantor som sätts idag kommer från fröplantager.

...

Tror inte jag fått något svar på detta än, Finns det någon som kan söka i SLUs rapporter och hitta något om detta?
Jag vet då inte vad som är sant där längre efter vad Lars Lundqvist talat om,
ej heller vart jag kan hitta forskningsrapporter. (sanna)

Jag tänkte försöka begränsa diskussionen i den här tråden till det som står i titeln. Om plantproduktion kan du läsa i skogsskötselserien:
https://www.skogsstyrelsen.se/globalass ... -plant.pdf

Tack Lars.

Då har jag läsning i kväll. 🤗

Känna som det kan bli problem på blötare marker när man bara får fläckvis med ris att köra på!
En rejäl skördare är ett måste för att kunna hantera stora träd men skotaren behöver ju inte vara så stor.

...

Tack för påpekandet

Jag gick igenom en kartong med gamla skogspapper efter min pappa och hittade korrespondans mellan honom och Lars från 1983 om blädning! Kul sammanträffande.

Då hade jag precis börjat som doktorand, fast jag hade haft tid att läsa väldigt mycket äldre litteratur.

En kort video för att visa hur det ser ut i en blädningsskog.

Nu är det svårt att bilda sig en uppfattning på en så kort filmsnutt.
I mina ögon en skog mogen för slutavverkning. Undertryckta smågranar brukar det inte bli mycket
med.
Men man är väl vilseledd av massaindustrin

Av det jag har sett av undertryckta granar som sent i livet skjuter fart så spricker det virket i gränsen för årsringarna mellan undertryckt och friställt när torkar.

Plantorna sätter inte fart. Dom växer långsamt lite bättre, ju större de blir.

Vid senaste blädningen avverkades ca 70 av 250 m3sk/ha.
Tillväxten har legat på 6-7 m3/ha & år men tycks nu vara på väg att minska eftersom markägaren har glömt att upprepa blädningen. Just nu står det en bit över 300 m3sk/ha.