Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 Svara  151 inlägg  27721 visn.  30 följer
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#495887 -och ståndortsindex?

Haglöfs
Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#495890 Ser ju fint ut, stigar att gå och jaga efter skog för viltet att gömma sig i och vuxna träd att såga av, men om viltet har något att äta är ju en annan sak

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#495894 Just det här beståndet ligger i närheten av Hammerdal, Jämtland. SI ca G27 av tillväxten att döma.

Svårigheten om man jagar är väl att hinna med, och att se. Fåglarna lyfter innan du ser dom om dom inte råkar sitta precis i stickvägen. Älgarna passerar igenom men äter ute på hyggena.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#496226 Gällande myt 3 virkeskvaliteten:

Min största kvalitetsnedsättare är kronhjorten, i en normal produktionsskog går det att gallra ut de värst skadade träden vid någorlunda milda angrepp. Vid 40 års ålder verkar angreppen gå ner till enstaka träd i de jämnåriga bestånden. Därefter borde skogen få vara i fred tills avverkning.

Ålder (innan skorpbarken kommer), diameter och finkvistighet är några faktorer som påverkar mest. Jag är tveksam till att blädningsskog skulle fungera alls med kronhjort i omgivningarna då de verkar ha längre tid de går och gnager jämfört med en jämnårig skog där träden växer snabbt i unga år. Därmed inte sagt att 20 årig granskog kan se för hemsk ut, med många skadade och dående träd - men de kan ju gallras ur.


Jag har några små ytor med ganska nära fullskiktad granskog - dock dåligt mellanregister så att säga.
Där tog jag några skivor från gnagda träd för att se hur gamla de var och exempel 1 var 2-3m hög och 5x6cm ub i rotskäret - ålder 40+år. Gnagd och på väg att dö. Exempel 2 var 10cm ub i rotskäret och c:a 50år, viss skorpbark, men gnagd och skulle ha dött snart.

-Finns det något där som talar för/emot blädningsskog med tanke på kronhjort?
(såg inget när jag snabbskummade review artikeln i andra tråden)

Nästa fundering är gällande rotröta. Borde inte den bli värre i en blädningsskog pga den längre omloppstiden på ett träd?
Om det stämmer borde ju virkeskvaliteten bli sämre vid blädningsskog om man ser till timmerandel - då rotstockarna i större utsträckning har skogsröta?

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#496323 Funderingar hur skogens genetik kan komma in i jämförelsen vid hygge med åtföljande skogsodling, som är det vanliga vid "hyggesskogsbruk".
Hyggesfritt borde bli mindre fördelaktigt med tiden pga genetiken.
Hyggesfritt bygger på det genetiska material som fanns ursprungligen eller kanske kommer av sig själv. Precis vad detta är vet man inte, det är inte under kontroll och det varierar.
Hyggen med skogsodling påverkas genom val av frökälla. Forskning och förädling gör att frökällan blir kontinuerligt bättre.
Vid nu existerande försök och jämförelser skedde skogsodlingen för länge sedan, om man skogsodlar (efter hygge) nu blir den bättre.
Klimatet ändras nu snabbare än förr, och detta tas numera hänsyn till vid val av frökälla.
Men det hyggesfria blir inte bättre eller anpassat till ändrat klimat på samma sätt. Skillnaden till hyggesfritts nackdel borde öka med tiden.

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#496356
Sne4 skrev:-Finns det något där som talar för/emot blädningsskog med tanke på kronhjort?
(såg inget när jag snabbskummade review artikeln i andra tråden)

Nästa fundering är gällande rotröta. Borde inte den bli värre i en blädningsskog pga den längre omloppstiden på ett träd?
Om det stämmer borde ju virkeskvaliteten bli sämre vid blädningsskog om man ser till timmerandel - då rotstockarna i större utsträckning har skogsröta?


Kronhjort, ingen aning. Men det finns ju kronhjort nere på kontinenten så det borde finnas erfarenheter och dokumentation av kronhjortsskador i blädningsskog, om man letar efter det.

Rotröta är, precis som du påpekar, det stora frågetecknet och orosmolnet. Jag har inte sett några data från vare sig Norden eller nere i Europa där man tittat på detta. Det finns inget som tyder på att det varit ett problem på de fasta försöksytor som finns runt om i Europa. Men där har man å andra sidan inte skött drivningen med stor skördare och skotare, så frågan är vad som händer i våra svenska blädningsskogar om man börjar bläda helmekaniserat i större skala. Framförallt om man blädar under barmarkssäsongen.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#496361
DagL skrev:Hyggesfritt borde bli mindre fördelaktigt med tiden pga genetiken.
Hyggesfritt bygger på det genetiska material som fanns ursprungligen eller kanske kommer av sig själv. Precis vad detta är vet man inte, det är inte under kontroll och det varierar.
Hyggen med skogsodling påverkas genom val av frökälla. Forskning och förädling gör att frökällan blir kontinuerligt bättre.


Jag håller med. Att det inte finns i listan över "myter" beror på att det knappast är nån som på allvar tror att man skulle kunna förändra det genetiska materialet i en blädningsskog.
Det är riktigt att förädlingsprogrammet i skogsbruket syftar till att kontinuerligt ta fram bättre frömaterial, plantor som växer lite fortare. Ett frågetecken jag kan se som skogsskötare, men som genetikerna kanske missar, är att för att få ut den högre tillväxten så måste de förädlade plantorna/träden få växa tills de vuxit klart, så att säga. Och vi vet ju ännu inte om plantorna från fröplantagerna kommer att växa som oförädlade plantor fast som om marken har ett högre SI (alltså samma tillväxtförlopp över tiden).

Och apropå trädens förmåga att anpassa sig till ett förändrat klimat. De bestånd som ingår i den så kallade GG-serien (Nya serien Gallrings- och Gödslingsförsök, anlagda i förstagallringsskog från slutet av 1960-talet och framåt, dvs bestånd som planterades under 1930- och 40-talet) växer gradvis allt bättre, oavsett hur de har skötts. SI stiger sakta över tiden. Samma trend finns i övriga Europa. Skogarna växer gradvis allt bättre och det har dom gjort ända sedan mitten av 1900-talet, oavsett hur de har skötts.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#496367 Men den ökade tillväxten i skogen under 1900-talet kan väl till stor del förklaras av dels högre koldioxidhalt* och dels ett successivt allt mildare klimat?

* Ur växternas synvinkel är ju koldioxid livets gas. En högre koldioxidhalt i atmosfären minskar ju bl.a. den oönskade fotorespirationen.
/Niklas

Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#496410
Sne4 skrev:-Finns det något där som talar för/emot blädningsskog med tanke på kronhjort?
(såg inget när jag snabbskummade review artikeln i andra tråden)

Den artikel jag läste i Skogsland(?) talar emot blädningsskog betr. hjortdjurens skador.

Ingenting som skulle nå upp till "vetenskapligt bevisat" men författaren hävdade att stamkvistning och röjning gjorde att hjortarna inte ville uppehålla sig i sån skog, dom hade sökt sig till andra typer av skogar.

Förklaringen skulle vara att hjortarna inte känner sig trygga i skog med bra insyn utan bra gömställen.

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#496424
Lars Lundqvist SLU skrev:
DagL skrev:Hyggesfritt borde bli mindre fördelaktigt med tiden pga genetiken.
Hyggesfritt bygger på det genetiska material som fanns ursprungligen eller kanske kommer av sig själv. Precis vad detta är vet man inte, det är inte under kontroll och det varierar.
Hyggen med skogsodling påverkas genom val av frökälla. Forskning och förädling gör att frökällan blir kontinuerligt bättre.


Jag håller med. Att det inte finns i listan över "myter" beror på att det knappast är nån som på allvar tror att man skulle kunna förändra det genetiska materialet i en blädningsskog.
Det är riktigt att förädlingsprogrammet i skogsbruket syftar till att kontinuerligt ta fram bättre frömaterial, plantor som växer lite fortare. Ett frågetecken jag kan se som skogsskötare, men som genetikerna kanske missar, är att för att få ut den högre tillväxten så måste de förädlade plantorna/träden få växa tills de vuxit klart, så att säga. Och vi vet ju ännu inte om plantorna från fröplantagerna kommer att växa som oförädlade plantor fast som om marken har ett högre SI (alltså samma tillväxtförlopp över tiden).

Och apropå trädens förmåga att anpassa sig till ett förändrat klimat. De bestånd som ingår i den så kallade GG-serien (Nya serien Gallrings- och Gödslingsförsök, anlagda i förstagallringsskog från slutet av 1960-talet och framåt, dvs bestånd som planterades under 1930- och 40-talet) växer gradvis allt bättre, oavsett hur de har skötts. SI stiger sakta över tiden. Samma trend finns i övriga Europa. Skogarna växer gradvis allt bättre och det har dom gjort ända sedan mitten av 1900-talet, oavsett hur de har skötts.


Om det nu visar sig att planterad skog från 30 o 40-talet växer bättre. Hade man förbättrad plantmaterialet vid den tiden så pass bra men avseende på dagens klimat, så det är därför de växer bättre. Eller skulle det kunna gälla ALL skog som finns idag ? Att den övriga självföryngrade skogen också lyckas ta till sig klimatförändringarna o växer bättre ? I så fall spelar ju den förändrade genetiken liten roll i sammanhanget eller ?

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#496429 Det beror väl hur mycket av tillväxtökningen som beror på bättre genetik och hur mycket som beror på klimat + ökad koldioxid.
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#496444
Niking skrev:Det beror väl hur mycket av tillväxtökningen som beror på bättre genetik och hur mycket som beror på klimat + ökad koldioxid.
/Niklas


Jag vet inte om du ifrågasätter bara för ifrågasättandets skull ? Det är ju just med avseednde på den genetiska förbättringen jag frågar andra, om de hade så pass bra genetiskt framtaget plantmeterial redan på 30-40 talet, så att det skulle kunna vara anpassat redan för dagens klimatförändringar. För om denna planterade skog på 30-40 talet fortsätter att växa bättre som ett resultat av klimatförändringarna. Då är det väl inte mer än rätt att man också tittar på den självföryngrade skogens tillväxt, innan man utropar det idag genetiskt förädlade plantmaterialet till vinnare i skogtillväxt o de enda som kan tillgodogöra sig ökningen av värme o CO2 bäst. För OM även självföryngrat material växer lika bra, kan det ju förändra synen på föryngringsmetod o skogsägaren kan spara en del pengar på utebliven markberednings o plantkostnad.

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#496466 Har frågan inte utreds så är det hög tid att göra detta. Men jag misstänker att det finns försöks/modelerings-resultat som säger att en temperaturökning på en grad i medeltemperatur motsvarar en viss bonitetsökning. Det var alltså något sådant som jag efterfrågade.

Men självfallet borde förädlade plantor växa bättre än det självföryngrade plantorna. Annars har ju förädlingen misslyckas...
/Niklas

Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#496473 Ni pratar om plantmaterial, är det någon som vet om det gjorts någon undersökning på hur rotsystemet på en planta som sätts med rör, utveklas jämnfört med en frösatt planta.
Likaså är en frösatt planta härdigare mot insekts angrepp och röta?

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#496503
sveakatten skrev:Ni pratar om plantmaterial, är det någon som vet om det gjorts någon undersökning på hur rotsystemet på en planta som sätts med rör, utveklas jämnfört med en frösatt planta.
Likaså är en frösatt planta härdigare mot insekts angrepp och röta?


Andra saker som bör tas med i en studie, är väl också om mer snabbväxande träd i planteringar, med som idag mer "fel trädslag på fel marker" har en större stormkänslighet än ex. självföryngrat. Om man gallrar sådan skog o får mer avgångar vid stormar, är ju detta också värdefullt att titta på hur det kan påverka värdet i ett bestånd fram till slutavverkning. Hade man inte lite av det problemet varför vissa försöksytor ströks för vidare utvärdering vid något av SLU försöksplatser med gallring ? För tvingas man slutavverka i förtid r.t för låg stående volym efter en storm, så blir ju inte det enbart en förlust av förväntat uppnått slutligt skogsvärde vid slutavverkning. Första plantkostnaden blir ju också då en så gott som enbart fölust. Och så ska man därpå få dras med ytterligare en planteringskostnad för nyanläggning av skog. Finns sådana studier ?

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Vad kostar hyggesfritt skogsbruk? av nalle34 - sön 30 sep 2012, 08:19
i Avverkning (slutavverkning)

1 ... 262728
416 svar
115226 läst
av Niking     
fre 06 nov 2015, 03:30
500 000 kr till film om hyggesfritt skogsbruk av Torbjörn Johnsen - tor 18 maj 2017, 12:20
i Skogsnyheter
1 svar
1430 läst
av Tosca     
sön 21 maj 2017, 07:19
Ny film om hyggesfritt skogsbruk av Lars Lundqvist SLU - ons 11 jul 2018, 09:51
i Skogsnyheter

12345
66 svar
6704 läst
av Lars Lundqvist SLU     
tor 26 jul 2018, 18:59
Hyggesfritt och mer varierat skogsbruk i veddige 17/9:e av rejser - mån 17 sep 2018, 14:29
i Öppna kategorin
0 svar
515 läst
av rejser     
mån 17 sep 2018, 14:29
Mellanskog odlar myter, debatt av Fredrik Reuter - tor 26 feb 2015, 15:05
i Avverkning (slutavverkning)
10 svar
5140 läst
av isteskog     
lör 28 feb 2015, 07:38