Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 Svara  151 inlägg  24779 visn.  29 följer
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#502795 Åskälen, en flack högplatå sydväst om Hammerdal i Jämtland är ett bra exempel på en typ av områden där blädningsbruk rent generellt fungerar bättre än trakthyggesbruk. Det är plan mark, väldigt bördigt, drygt 450 möh. Svårföryngrat pga kombinationen frost och riklig hyggesvegetation.

Det gjordes ett hygge på ett privat skifte uppe på platån i början av 1970-talet och efter att ha både fläckmarkberett och hyggesplöjt och planterat fyra gånger så står där idag, drygt 40 år senare, en bitvis ganska luckig ungskog som är 5-6 m hög. SCA som äger blädningsskogen intill slutavverkade för några år sen huvuddelen av den, markberedde och planterade efter konstens alla regler, men det ser ungefär lika illa ut. Om den fullskiktade blädningsskogen hade skötts rimligt bra så hade den enligt våra mätningar kunnat ligga på 6-7 m3sk/ha&år i tillväxt.
Sluttningarna i området är ganska lättföryngrade men inte platåerna.

Fuktiga, bördiga marker är också en marktyp som ofta är svårföryngrad. Där kan jag tänka mig att en omföring inte ger lika stor produktionsförlust eftersom trakthyggesbruk ofta har svårt att lyckas.

   TS
Haglöfs
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#503156 Hej Lars.
Din tråd är intressant läsning som jag uppskattar.
Men har jag förstått korrekt om jag uppfattar det som att du säger att det i princip bara är två beståndstyper som det fungerar att bedriv skogsbruk i ?
1 enskiktade - möjligen under kortare tid tvåskiktade
2 fullskiktade skogar ( i praktiken gran )

Skog av olika typer uppvisar ju en större bredd av beståndstyper än så. Se till exempel denna länk.

http://courses.washington.edu/fm323/Not ... s.pptx.pdf

Kan du förklara vad jag missuppfattat och eller utveckla detta. Det verkar i mina ögon konstigt att skogsbruk bara ska fungera i en mindre del av de beståndstyper som skogar kan uppvisa.

MVH KJ

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#503164 Skog kan se ut på en massa olika sätt och skog som inte påverkas av människan kan utvecklas på flera olika sätt, men om man pratar skogsskötsel så blir det hela betydligt snävare.

När vi pratar skogsskötsel så skiljer vi på enskilda åtgärder och hela skogsskötselsystem (skogsbrukssätt som man sa förr).

Enskilda åtgärder kan utföras på ett nästintill oändligt antal sätt i alla tänkbara typer av skogar och skogsstrukturer. Så där stämmer din observation. Skogsskötselsystem däremot är ett slags mental karta över hur man förväntar sig att skogen ska utvecklas över långa tider och vilka skötselåtgärder som ingår i den utvecklingen. Och nyckelordet är i det här fallet "skötsel". Skogsskötsel förutsätter att det finns en plan. Den som bara gör en åtgärd utan att ha nån tanke på hur skogen ska utvecklas och ungefär hur nästa åtgärd kommer att se ut, det klassas inte som skogsskötsel utan bara som "avverkning".
Och när det gäller den där långsiktiga planen, den mentala kartan, den förväntade utvecklingen, så finns det än så länge bara två system definierade där det finns faktiska observationer av att det fungerar, dvs de du tar upp.

Det mesta av dagens diskussion om hyggesfritt är helt fixerat vid just enskilda åtgärder. Lübeckmodellen, naturkultur, det som Mikael Karlsson presenterar i sin bok, mycket av det som finns på Skogsstyrelsens webb, det handlar om just hur en enskild gallring ska utföras. Men skogsskötsel innefattar även inventering och mätning av skogen, samt en plan för framtiden: nästa åtgärd, och nästa och nästa.

Det största problemet när man diskuterar det här ämnet är att de allra flesta förstår trakkthyggesbrukets modell, och man har kvar den i bakhuvudet när man försöker förstå blädningsbruk. Och det gör att man hamnar snett från första steget. Om du tittar på den powerpoint som du länkade till så börjar den med:

"Life and death in the forest: once the forest is established, no plant starts or accelerates its growth unless something dies or is killed freeing up growing space (physical space, above/below ground, light, water, nutrients, carbon dioxide, etc.)"

Det här är antagligen den största missuppfattningen av alla hos nästan alla som sysslar med skog och skogsbruk och skogsekologi - att det skulle krävas en "störning" för att en ny trädplanta ska kunna gro och etablera sig. Det är rent trams, eller skitsnack för att tala klarspråk. Man har föreställningen om att det på nåt vis är "balans" i en skog och att den balansen måste rubbas för att en ny planta ska kunna dyka upp. Man ser då skogsbruk som en skala där man tänker sig en kausalitet "ett avverkat träd ger utrymmer för nya plantor" och där man då fritt kan välja att avverka alla träd (kalhygge) en grupp av träd (nåt slags "luckblädning") eller enstaka träd (blädning) och att resultatet då skulle bli en mosaik av fläckar i olika utvecklingsfas, vilket skulle göra att en fullskiktad skog i princip då skulle vara en mosaik av extremt små enskiktade fläckar. Det är trams, helt fel. Det funkar inte så. Det föds plantor hela tiden inne i en fullskiktad skog, oavsett om man blädar eller ej och oavsett om nåt träd dör eller ej.

Men om jag återvänder till planen så krävs det en sak till, nämligen att den som går ut i skogen någorlunda enkelt måste kunna avgöra var ett visst bestånd befinner sig i den här tidsplanen så att det går att bedöma hur skogen har utvecklats och hur den kommer att utvecklas framåt och hur en åtgärd skulle påverka framöver. Den som går ut i en skog skött med trakthyggesbruk ser direkt i vilken fas skogen befinner sig (röjning? gallring? ...) och samma sak gäller för den som kan blädningsbruk och kommer ut i en fullskiktad skog. Ser den ut som den ska? Är det dags att bläda eller inte? Om inte, när är det dags nästa gång?

Så det som gör att det (än så länge) bara finns två skogsskötselsystem är kravet på att det ska finnas en tidsplan och att den som sköter skogen ska kunna se på skogen om den följer planen eller ej.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#503170 Återigen tack för utförliga svar.
En snabb reflektion här och nu. Jag återkommer kanske med ytterligare frågor. Du skriver så här.

""Det här är antagligen den största missuppfattningen av alla hos nästan alla som sysslar med skog och skogsbruk och skogsekologi - att det skulle krävas en "störning" för att en ny trädplanta ska kunna gro och etablera sig. Det är rent trams, eller skitsnack för att tala klarspråk. Man har föreställningen om att det på nåt vis är "balans" i en skog och att den balansen måste rubbas för att en ny planta ska kunna dyka upp. Man ser då skogsbruk som en skala där man tänker sig en kausalitet "ett avverkat träd ger utrymmer för nya plantor" och där man då fritt kan välja att avverka alla träd (kalhygge) en grupp av träd (nåt slags "luckblädning") eller enstaka träd (blädning) och att resultatet då skulle bli en mosaik av fläckar i olika utvecklingsfas, vilket skulle göra att en fullskiktad skog i princip då skulle vara en mosaik av extremt små enskiktade fläckar. Det är trams, helt fel. Det funkar inte så. Det föds plantor hela tiden inne i en fullskiktad skog, oavsett om man blädar eller ej och oavsett om nåt träd dör eller ej. ""

Att bara avfärda något som "trams, helt fel" känns lite märkligt. Det verkar också motsägelsefullt när du dessutom skriver att det föds plantor hela tiden. Är det bara i fullskiktad skog? eller också i andra beståndstyper? Förklara VARFÖR det inte fungerar det är det intressanta!

MVH KJ

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#503171 Detta blev intressant @Lars och @KJ. Faller inte direkt in under denna tråd men när ni nämner att det finns 2 skötselmetoder tyder det att jag har något stort på gång. Har nu under vintern grubblat över att starta skogsfirma och teoretiskt har jag den "tredje" skötselmetoden utfunderad som jag kommer att börja erbjuda genom min firma.

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#503231
KJskogen skrev:Det verkar också motsägelsefullt när du dessutom skriver att det föds plantor hela tiden. Är det bara i fullskiktad skog? eller också i andra beståndstyper? Förklara VARFÖR det inte fungerar det är det intressanta!


Alla skogar som producerar frön (dvs det finns träd som är stora nog att blomma och bilda frön) producerar också groddplantor, så det finns alltid småplantor i nästan all skog men nästan alla dör. Den springande punkten är plantornas förmåga att både överleva och växa.

I en äldre tallskog på en tallhed finns det ofta ett uppslag av plantor under. Det ser ut som om föryngringen just har kommit igång och är på väg att växa upp under den gamla skogen, men om du kommer tillbaks efter 10 år ser det likadant ut, och samma sak efter 20 år. Plantorna dör vartefter så de blir aldrig högre än en meter eller så. Såvida man inte glesar ut överbeståndet ordentligt. Då sjunker dödligheten och tillväxten ökar och du kan få upp en ny tallskog.

På marker där det även kommer gran har granplantorna betydligt lägre dödlighet än tallplantorna och där kommer det så småningom ett underbestånd av gran. Glesar man ut överbeståndet så kan man få upp en ny granskog. På många marker i Mellansverige kan man på det viset föryngra gran under tallskärm.

Men det här är hur det funkar i skog som är någorlunda enskiktad från början. "Vanlig" skog för de allra flesta. I en fullskiktad granskog föds det också granplantor hela tiden men av groddplantorna dör nästan allihop under de första 2-3 åren. Sen sjunker dödligheten ner till några få procent, men i och med att det tar ca 50 år för plantorna att nå brösthöjd så har ju merparten dött innan de nåt så långt. Så när träden når 8-10 cm i brösthöjd, efter ett sekel eller så, så är det väldigt få kvar. Därför räknar vi bara med en inväxning förbi den gränsen på ca 10-15 st/ha&år. När träden är såpass stora är dödligheten väldigt låg så man kan räkna med att kunna gallra ut motsvarande max ca 10 st/ha&år. Med 10 år mellan blädningarna blir det alltså max 100 st/ha som kan tas ut. Det är det här som gör att man inte kan välja att istället avverka träd som bara är 0,25 m3 per träd. Då måste man ju avverka fyra träd för att få ut en kubikmeter och då måste inväxningen vara fyra gånger högre, och då måste rekryteringen av plantor nere i botten vara fyra gånger högre, men då måste ju även stamantalet i beståndet vara fyra gånger högre och det blir en helt annan struktur på skogen, och det går helt enkelt inte att få skogen att se ut så och fungera så. Inväxningen ökar inte i proportion till hur mycket man glesar ut skogen utan den är snarare konstant.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#503233
plax skrev:Har nu under vintern grubblat över att starta skogsfirma och teoretiskt har jag den "tredje" skötselmetoden utfunderad som jag kommer att börja erbjuda genom min firma.


Det finns många som funderat ut olika sätt att sköta skogen, men hittills har ingen visat något helt nytt som verkligen fungerar över lång tid. Det närmaste jag sett i den vägen är en variant av tvåskiktad tallskog som både jag och finska skogsforskare funderat på och diskuterat och som möjligen skulle kunna funka. Man driver då upp en ny generation tallar under en gles tallskärm som alltså i praktiken får stå kvar två omloppstider, men den måste antagligen vara ganska gles om det ska funka.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#504142 Tack Lars. Dina svar här i tråden är mycket intressanta.

Då du gärna verkar vilja utveckla dina svar tänkte jag be dig om att lägga upp länkar till studier där man provat att arbeta med metodik som ligger utanför de två identifierade skogsskötselsystem du nämner. Det vore intressant att läsa mer om det som tydligen misslyckas, trots att det enigt ditt resonemang inte verkar vara någon egentlig brist på nya plantor.

En annan sak. Du skrev tidigare så här:
”” Det mesta av dagens diskussion om hyggesfritt är helt fixerat vid just enskilda åtgärder. Lübeckmodellen, naturkultur, det som Mikael Karlsson presenterar i sin bok, mycket av det som finns på Skogsstyrelsens webb, det handlar om just hur en enskild gallring ska utföras. Men skogsskötsel innefattar även inventering och mätning av skogen, samt en plan för framtiden: nästa åtgärd, och nästa och nästa.””

Jag känner inte till vare sig Naturkultur eller Mikael Karlsson. Men jag har via en skogsägande bekant hört en del om Lübeckmodellen. Det du skriver här motsäger vad jag tidigare hört så nu under helgen kontaktade jag honom igen för att förhöra mig lite.
Det visade sig att han varit på studieresa till Lübeck för några år sedan. Då presenterades ett mycket ambitiöst system för planläggning och uppföljning av skogsbruket. Det var långt mycket mer omfattande än vad vi svenska skogsägare finner i våra skogsbruksplaner. Det omfattade både ekologiska beskrivningar av skogstillståndet och beståndsbeskrivningar där man i detalj kunde se trädslagsfördelning och i vilka dimensioner stammarna var. För varje avdelning hade man tydligt formulerade mål på både kort och lång sikt.

Dessutom hade man ett system för att följa upp utvecklingen genom att göra mätningar av bestånden på fasta provytor. ( Värt att nämna är att just den mer krävande och avancerade planläggningen bidrog till att min bekantes intresse för Lübeckmodellen svalnade. )

Han sa också att under hela studiebesöket så låg fokus på det som presenterades nästa helt på långsiktiga målsättningar och hur man arbetade för att skogen skulle utvecklas som tänkt. Däremot pratade man i stort sett inte alls om hur man faktiskt planerade och genomförde avverkningarna. Det var faktiskt det som han framhöll som den största bristen med studiebesöket!

Så pratar vi om samma sak, Lars?
Finns det olika Lübeckmodeller?

MVH KJ

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#504148
KJskogen skrev:Då du gärna verkar vilja utveckla dina svar tänkte jag be dig om att lägga upp länkar till studier där man provat att arbeta med metodik som ligger utanför de två identifierade skogsskötselsystem du nämner. Det vore intressant att läsa mer om det som tydligen misslyckas, trots att det enigt ditt resonemang inte verkar vara någon egentlig brist på nya plantor.
(min understrykning)

Först en sidokommentar: Fokuseringen på plantor är typisk för den som är van vid trakthyggesbruk eftersom där är tillräckligt antal plantor helt avgörande för hur den framtida produktionen ska bli. I blädningsbruk är plantorna ganska ointressanta.

Åter till din fråga om skötselsystem, men jag skulle vilja formulera om den: Hur kan man studera skötselsystem med tanken på att de ju inte finns mer än som en mental karta, en tankemodell över en tänkt utveckling? Svaret är att det kan man inte, om man inte i förväg har formulerat tankemodellen. Det är först när man har gjort det som det går att bryta ner den i delfrågor som går att studera. Och där tar det helt enkelt stopp. Det har i princip inte presenterats några andra, genomtänkta modeller för hur brukad skog kan tänkas utvecklas över tiden, som kompletta skötselsystem. Det enda som presenterats är enskilda åtgärder, enskilda gallringar och liknande, men inga system över tiden.

Förutom ett undantag: Group selection.
Tanken med group selection är att man till skillnad från blädningsbruk inte skulle avverka enstaka stora träd utan grupper av stora träd för att även ljuskrävande trädslag skulle kunna föryngra sig (fokus på plantor, dvs man tänker i praktiken trakthyggesbruk). Problemet är att ett sånt skogsbruk i princip förutsätter att varje liten lucka (group) föryngrar sig som ett litet hygge efter en group-selection-avverkning och skogen skulle då bli en mosaik av små enskiktade i stort sett likåldriga grupper av träd. Man pratar ibland om cohorts. Och det fungerar inte. Inga trädslag fungerar på det viset att de bygger upp en mosaik av små likåldriga grupper, såvida du inte gör grupperna så stora att de blir små enskiktade bestånd som går att sköta var för sig. Och då är det inte längre nåt annat skötselsystem utan bara samma gamla vanliga trakthyggesbruk fast i en lite mindre beståndsskala.

Därför finns det än så länge inga andra skötselsystem än blädningsbruk (fullskiktad skog) och trakthyggesbruk (enskiktad skog).

KJskogen skrev:Finns det olika Lübeckmodeller?


Nej såvitt jag vet finns det bara en Lübeckmodell, dvs den som utgår från idéerna om hur Lübecks statsskog ska skötas. Jag vet att dom dokumenterar men också att det är en väldigt ny idé och att nästan inget av det de dokumenterat finns redovisat offentligt på ett sätt så att det går att granska. Dessutom, att de dokumenterar det de har gjort innebär ju inte att det finns en långsiktig plan för hur skogen ska utvecklas framåt, eller hur? Fokus är på enskilda åtgärder och att efterhand se vad som händer. Man har en grundidé om att skogen själv kommer att visa hur den vill bli skött och hur den vill utvecklas. Man vill att skogen ska utvecklas på ett "naturligt" sätt.

Det är den här fixeringen vid enstaka gallringsingrepp som förvirrar hela debatten om "hyggesfritt". Eller för att formulera det på ett annat sätt: Hur skulle en gallring se ut som inte är hyggesfri?

   TS
Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#504955
Lars Lundqvist SLU skrev:Man klavar alla träd på 1000 m2 cirkelytor och tittar på diameterfördelningen.


5-10=13st 11-15=13st 16-20=45st 21-25=27st 26-30=9st 31-35=2st 36-40=4st
Hur ser detta ut gentemot blädnings skog?

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#504959 Det ser ut som en högst normal enskiktad skog med viss dimensionsspridning och förmodligen en och annan undertryckt gran. Helt fel struktur.

Du hade behövt ha 80-90 i klassen 11-15 cm, 150-200 i klassen 5-10 cm och ytterligare 400-500 i klassen 0-5 cm plus ca ett par tusen småplantor i storleksklassen 0-130 cm höjd. Då hade du haft en bra struktur.

   TS
Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#504960 Ok
Som jag trodde, svärfar har ju skött skogen efter trakt principen.
Får nog göra som jag tänkt, ta bort granen och sätta frön av tall under skärm.

Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#505352 Hej Lars,

De plantantal du anger, gäller de provytan på 1000 m2 eller är det möjligen per hektar?

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#505355 Alla siffror per hektar, men det förändrar inte strukturen.

   TS
Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

 
#505425 Kan du ge något förslag på hur jag ska hugga ett sådant område?
Skulle ju hellst inte vilja göra ett kalhygge, men tror inte det går att få gång på dessa granar.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Vad kostar hyggesfritt skogsbruk? av nalle34 - sön 30 sep 2012, 09:19
i Avverkning (slutavverkning)

1 ... 262728
416 svar
112435 läst
av Niking     
fre 06 nov 2015, 04:30
500 000 kr till film om hyggesfritt skogsbruk av Torbjörn Johnsen - tor 18 maj 2017, 13:20
i Skogsnyheter
1 svar
1311 läst
av Tosca     
sön 21 maj 2017, 08:19
Ny film om hyggesfritt skogsbruk av Lars Lundqvist SLU - ons 11 jul 2018, 10:51
i Skogsnyheter

12345
66 svar
5075 läst
av Lars Lundqvist SLU     
tor 26 jul 2018, 19:59
Mellanskog odlar myter, debatt av Fredrik Reuter - tor 26 feb 2015, 16:05
i Avverkning (slutavverkning)
10 svar
4861 läst
av isteskog     
lör 28 feb 2015, 08:38
Åtta myter om gallring av Torbjörn Johnsen - fre 08 dec 2017, 19:44
i Gallring

1 ... 899091
1364 svar
135667 läst
av ulf 1     
ons 11 apr 2018, 09:28
Annonser