SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Avverkning (slutavverkning)

Nordiskt skogsbruk påverkar INTE uppvärmningen mer än väntat

20 inlägg 11014 visningar 8 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Nordiskt skogsbruk påverkar INTE uppvärmningen mer än vä

Lars Lundqvist SLU  
#521359 Jag missade tydligen den här tråden i vintras,,, nåväl, bättre sent än aldrig.

@DagL
Studien har några kardinalfel som påpekats i efterhand. Om man läser metoddelen noggrant hittar man följande (notera min understrykning):

”For boreal forests, owing to large uncertainties, the maximum values
of biome-wide actual biomass stocks per unit area between 1990 and 2007 were
used to derive a conservative estimate. Map 1 was subsequently adjusted at the
grid level so that potential biomass stock values below actual biomass stock levels
matched the actual biomass stocks in the FRA-based map
. For map 2, this adjust-
ment was done with the map based on ref. 16.”

Och längre ner i metoddelen, ännu tydligare:

”In all cases, we adjusted the maps where necessary, so that the actual biomass
stocks would not surpass the potential biomass stocks.”

Man har alltså från början bestämt sig för att en skött skog inte kan ha mer biomassa (eller virkesvolym) än en obrukad skog. För att jämföra brukad och obrukad skog har man konstruerat kartor som sen jämförts i ett rutnät. En karta över dagens skog baserad på verkligt virkesförråd och en karta över hur man tror att skogen hade sett ut om den aldrig brukats.

Om den brukade skogen i en ruta har mindre biomassa än det hypotetiska värdet för den obrukade skogen så har man använt den skillnaden (dvs hyggen, ungskog, ung gallringsskog), men om den brukade skogen har högre värde, då har man helt enkelt ökat värdet för den obrukade skogen till samma nivå.

Sen konstaterar man att brukad skog i genomsnitt aldrig kan ha samma biomassa som obrukad skog. En riktigt tendentiös och usel studie.

DagL har för övrigt ett kardinalfel i sitt grova överslag. Om den obrukade skogen håller 250 m3/ha så håller den brukade slutavverkningsskogen inte 200 utan snarare 400 m3/ha och den välskötta blädningsskogen 250-300 m3/ha.

Iggesund Forest BlueLine skördarsvärd, Norrländsk urkraft
Användarvisningsbild

Re: Nordiskt skogsbruk påverkar INTE uppvärmningen mer än vä

DagL  
#521377
Lars Lundqvist SLU skrev:DagL har för övrigt ett kardinalfel i sitt grova överslag. Om den obrukade skogen håller 250 m3/ha så håller den brukade slutavverkningsskogen inte 200 utan snarare 400 m3/ha och den välskötta blädningsskogen 250-300 m3/ha.

Jo jag gjorde ett grovt överslag. Om jag försöker lite noggrannare.
Genomsnittliga virkesförrådet på skog som uppnått rekommenderad slutavverkningsålder är 228 m3/ha. Det totala uttaget vid slutavverkning ligger på knappt 50 Mm3 vilket utslaget över produktiva skogsmarken stämmer hyggligt med knappt 250 m3/ha i slutavverkning. Det sker ett uttag i gallring också.
Volymen i genomsnitt på den produktiva skogsmarken är 138 m3/ha. Egentligen var det vad jag skulle utgått från. Om all denna skog är brukad så håller den brukade skogen (138/250 =) 55% så mycket kol som de obrukade.
th skrev:v th » tis 02 jan 2018, 23:16
DagL skrev:
Jag tror alltså på "Brukade skogar lagrar ungefär en tredjedel mindre kol än orörda skogar gör".

Lars har säkert rätt i att välskött blädningsskog håller mer kol än naturskog.
Nu är detta väldigt komplext och det finns massor med ytterligare man kan ta hänsyn till. T ex blir den brukade skogen allt bättre med förädling. Och den brukade skogen blir allt virkestätare och suger upp koldioxid och knappar in på den obrukade skogen.
Jag stödjer den brukade skogen inför ett samhälle som strävar efter fossilfrihet.
Tillägg: Det där med strävar efter fossilfrihet kan ifrågasättas eftersom sedan 2015 har våra klimatutsläpp ökat trots en på en del skogsfrågor nitisk miljöpartistisk miljöminister.

Användarvisningsbild

Re: Nordiskt skogsbruk påverkar INTE uppvärmningen mer än vä

Lars Lundqvist SLU  
#521381
DagL skrev:Jo jag gjorde ett grovt överslag. Om jag försöker lite noggrannare.


... så blir det fortfarande fel eftersom du jämför äpplen och päron med bananer. Du kan inte jämföra genomsnittligt virkesförråd idag, vare sig totalt eller bara huggningsklass slutavverkning, eftersom du då får med alla möjliga skogar, skötta och oskötta och ett snett urval av boniteter, osv. Gör som du brukat och utgå från den vetenskapliga litteraturen.

Bilden är från den hittills enda jämförelsen över en hel omloppstid, och notera att det är stående förråd, exklusive självgallring och avverkat virke och exklusive skogsträdsförädling (planterat 1925). Det är vad som faktiskt står i skogen.
Plantering ca 350 m3/ha vid tiden för slutavverkning.
Orört ca 170 m3/ha med fluktuationer upp och ner.

1534238554_a171bcca-9bf5-436f-a552-484f36ac0057.jpeg

Användarvisningsbild

Re: Nordiskt skogsbruk påverkar INTE uppvärmningen mer än vä

DagL  
#521442 Tack Lars för intressant och tankeväckande resultat. Det är ett experiment utan upprepningar på en enstaka lokal. Det startade i förmodat orörd skog 1923, så det verkar som den obrukade parcellen inte hade nettotillväxt dvs nått tillståndet för obrukad skog. Den obrukade skogen var den parcell som startade på lägst volym (174). Hade man istället valt parcellen med högst volym (204) hade förmodligen resultatet blivit att obrukad skog gav 204. Vid procentberäkningen nedan väljer jag att använda det genomsnittliga startvärdet för försökens parceller när de 1923 alla var obrukad skog (192). Några parceller drabbades delvis av en tromb, andra försöksled har korrigerats för detta, men inte obrukad skog. Försöket understryker förvisso den stora potentialen med plantering på kalhygge, vi verka kunna se fram mot ökad tillväxt i skogen lång tid framöver om inget mer oväntat än hittills händer.

Begreppen är inte entydigt definierade och det finns ett oändligt att antal argument. Det går bara att göra överslag med förenklingar vilket jag försökte. Uppgifterna i förra inlägget var från skogstaxerings skogsdata https://pub.epsilon.slu.se/14487/27/sko ... 170905.pdf Jag tycker inte det skall kritiseras att skogsdata inte formellt är en vetenskaplig tidskrift. Även om jag tycker kommentarer till bloggartiklar inte behöver vara så genomtänkta (högre krav vid start av tråd) och just diskussionen omkring dem kan förbättra tänket.

Den stående volymen i dagens skogar är alltså 138 m3/ha (Tabell 3.19) och huvuddelen är brukade skogar uppkomna efter kalhygge ofta med plantering. Vad det är i obrukade skogar vet vi inte, redan 1800 "brukades" mycket skog på ett vanligen för virkesförrådet negativt sätt. Min tidigare hoftning kanske var för hög. Jag har faktiskt frågat på Skogshistoriska sällskapet forum, men inte fått något svar när jag något medvetet provokativt framkastade att det nu måhända finns lika mycket och snart mer skog än någonsin förr, något som skogshistoriker hittills förkastat. Accepteras Lars försök enligt ovan blir det (1-138/192)=28% mindre, nära en tredjedel mindre.

Användarvisningsbild

Re: Nordiskt skogsbruk påverkar INTE uppvärmningen mer än vä

Lars Lundqvist SLU  
#521485 Jodå, man kan lita på Skogsdata, men det gäller att förstå siffrorna också. Framförallt varför de ser ut som de gör.

Det är skillnad på yngre, välskött skog och äldre ofta ganska oskött (eller rentav misskött) skog. Om man istället för tabellen med huggningsklasser, som du hänvisar till, använder tabellen med virkesförråd över ålder så får man en intressant bild. Det moderna föryngringsarbetet med markberedning och plantering kom igång för ca 60 år sen. Om man tittar på volymutvecklingen över tiden i yngre skog (svarta pluppar) och jämför med äldre skog (ofyllda ringar) så ser man tydligt att den yngre skogen utvecklas på ett helt annat sätt än den äldre skogen. Det vi har att förvänta oss de kommande 40 åren är att volymökningen fortsätter snudd på linjärt, eftersom medeltillväxten fortfarande stiger i den skogen.

Den brukade skogen kommer alltså nå de 350-400 m3/ha inför slutavverkning som jag skrev förut medan den obrukade kommer ligga på de ca 170 som den äldsta åldersklassen gör just nu.

1534280652_volym_over_alder.jpg

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).