tor 04 jan 2018, 18:02#489860
Tack för era svar! Jag gör ett försök att sammanfatta lite grand:
(1) Rimligtvis är det rationellare att hålla en avverkning tillräckligt stor så att inte etableringskostnaderna äter upp vinsten. Finns det någon "magisk brytgräns" att planera för. 500 eller 1000 m3sk?Kring 1000m3sk brukar intresset öka lite till. Åh givetvis ju större avverkning ju större chans för uppköparen att spara pengar på avverkning och transport logistik.
Om det är möjligt att skapa ett någorlunda jämt kassaflöde trots ett litet skifte, så kommer jag planera mot ca 1000 m3sk per avverkning.
(2) Priser/prislistor är ett gytter? Någon som törs ge en fingervisning om snittnetto dvs efter avdrag för avverkning och skotning, avser furu hösten 2017 Bd-kust, söder om Luleå? Jag siktar på en avdelning där vi har 135-årig S2, T20.En svår fråga, hoppades väl mest på att någon som nyligen avverkat själv i närområdet hade en uppgift. Men om jag läser prislistorna så kanske ett nettopris kring 350 kr/m3fub är relevant, dvs efter avdrag för huggnings- och skotningsomkostnader. Korrigera mig gärna!
(3) Hur planerar man körvägar och upplag? Hur stor yta kräver en trave timmer per/m3fub? Hur tänker man för att minimera skotningsavstånd? Hur stor radie behöver en tradare för att smidigt vända?Delvis svårt över Internet. Men visa tänkta avverkningen för olika uppköpare och få deras syn på vad som är smidigast eller bäst.
jannee skrev:Vändradien ligger på knappt 8 meter vilket gör att 15 - 16 meters dia på vändplan räcker = då går det att snurra, är det trängre får man göra omtag
Jag kommer att skissa upp området som en del av anbudet, så får vi ta en diskussion om behoven. Det mesta går att lösa, det är en gles tallhed, mestadels sand under.
(4) Jag tänker mig ett avverkningsuppdrag. Hur många aktörer/uppköpare brukar ni be om anbud? Alla vid första affären, de man känner förtroende för sen.
Vill du veta netto så kan du be inköpare efter leveransrotköp.
Alla virkesinköpare vill inte alltid Lämna lrk pris så be då om pris på massa och Timmer samt avverkningskostnad och en kalkyl dvs vad du kommer ha kvar efter avverkningen är klar. Be dom även speca Timmerandel så blir det lättare att jämföra.
Jag kommer att gå med en ganska bred förfrågan.
Norra skogsägarna (troligen bli medlem)
Sveaskog
SCA
Billerud-Korsnäs
Har jag missat någon uppköpare? Bör man överväga att stämpla en rotpost? Vad brukar det kosta?
(5) Hur är Norra skogsägarna som uppköpare? Visst de lever på att disponera medlems pengar (krav på insatskapital) men gör de de både det och ger sämre betalt för virket? Jag ska i alla fall kontakta norra och diskutera förutsättningarna. Träffade en inspektor på en skogskurs för några veckor sedan och han gav i alla fall ett positivt intryck.
(6) Finns det någon bästa tid för avverkning just i Norrbottens kustland? Fördelen som jag skulle kunna se här är att det oftast är ganska snöfattigt för att vara Norrbotten, dvs slutavverkning borde vara möjligt även tidig vår, utan några större hinder av snö. Sommarpremie möjligen alltså, men det finns risk att det kostar mig en vägrenovering, så då måste premien vara rejäl.
(7) Är snitsling för märkning nationellt standardiserad, eller lever det efter lokala/regionala anpassningar, eller har varje företag/uppköpare sina egna märkningsriktlinjer? Uppenbarligen inte någon enhetlig standard. Blir till att fråga uppköparna.
Standard för snitlsing(8) Hur märker stämplar man praktiskt själva virket? Gör entreprenören det?Jag släpper det, verkar vara entreprenörens jobb.
(9) Med tanke på att skogskontoavsättning baseras på intäkt inte resultat, förstår jag det som att det är oklokt att baka in föryngringsåtgärder i avverkningsuppdragen, eller?Slutsats: om föryngringsåtgärderna tas upp som löpande kostnader något efterföljande år, har jag bättre förutsättningar att skatteplanera.
(10) Några övriga tips, att tänka på?skogsrisen skrev:Är skogen i den åldern så avverka så mycket du kan innan det blir nyckelbiotoper, tillväxten är inte den bästa iallafall i den åldern.
Mmm, får skynda mig!