DagL skrev:Ledsen att begreppet "bonitet" orsakat förvirring om vad jag menade. Eftersom författarna använt bonitet och eftersom jag tror att jag använt det riktigt så skrev jag bonitet.
Nyanlagd skog växer bättre än skog som anlades tidigare. Bland annat beror det på att odlingsmaterialet successivt förbättrats. Den genetiska förbättringen gör att skogens tillväxt ökar med ungefär 3% i tillväxt per decennium i lyckade planteringar. Den skog som planteras idag växer pga genetisk förbättring uppåt 15% snabbare än den som planterades 1965. Ju bättre skogen växer ju kortare blir den optimala omloppstiden. Under i övrigt lika omständigheter kommer omloppstiden alltså att bli kortare. Sedan finns det ju andra faktorer man kan spekulera omkring. Uppvärmningen ökar successivt tillväxten och minskar alltså optimal omloppstid. Uppvärmningen gör också den gamla skogen sämre anpassade till lokalen och det är ett motiv att ersätta den gamla skogen med ny.
Men att detta påverkar arterna negativt är inte självklart. Samma skogstillstånd nås tidigare och får samma frekvens i landskapet. I första approximationen blir det ingen påverkan.
Något annat som händer är att skogarna blir tätare och det lämnar förmodligen mindre utrymme för arterna men det går ju att kompensera genom att plantera glesare så det är inte planteringens eller den genetiska förbättringens "fel". Tvärtom tas en del av "vinsten" ut i planteringsfasen genom glesare förband.
Jag tror att det ur biodiversitetens synpunkt bör finnas en del skogar som "överhålls" och studien ger kunskap som kan användas till att precisera hur stor del som överhålls hur mycket och hur långt Sverige ligger från vad som är önskvärt ur arternas synpunkt och ur synpunktet vägning arter och produktion. Studien är för teoretisk för att dra slutsatser om vad den bör leda till utan utförligare resonemang. Själv tror jag det bara bör vara frågan om en liten ökning av bestånd som avsiktligt "överhålls" eller kanske ingen alls. En betydande del "överhålls" ju som ett led i reservat, nationalparker, avverkningsförbud, certifiering, frivilliga avsättningar, parker och trädgårdar, skogliga impediment, "tröghet" hos markägarna och myndigheter, och inte minst marknadskrafterna, som inte efterfrågar all skog.
3%/decennium borde ge ränta på ränta effekt, så det blir än högre än 15%.
Samt någon som vet hur dessa nya mer snabbväxande plantor har för nackdelar? Har de sämre rötskydd, tålighet mot insekts- djur-angrepp eller kan rent av kvalitén bli lidande? Kanske stormtålighet? För det man vinner på ena hållet, brukar man förlora på andra hållet.
Samt snart kommer väl sterila plantor, så att självföryngring tillhör det förgångna med allt vad det skulle innebära...
Bonitet för mig såsom jag förstått det är hur bra förutsättningar marken ger träden. Och sålänge man inte förädlat träden att de kan växa mer än de äldre plantor på samma mängd näringsämnen osv. Alltså markens och den geologiska placeringens förutsättning för trädets uppväxt. 100 kalorier är 100 kalorier. Har jag svårt o se att bonitetsvärdet skulle ändras nämnvärt.
//Henke månskensskogsbonde
Kort information om skogsforum.se