sön 21 maj 2017, 16:51#456118
DagL skrev:Ledsen att begreppet "bonitet" orsakat förvirring om vad jag menade. Eftersom författarna använt bonitet och eftersom jag tror att jag använt det riktigt så skrev jag bonitet.
DagL skrev: ....ersätts den med en ny bättre mer snabbväxande, boniteten ökar. Sänkt omloppstid innebär troligen bonitetshöjning.
Det här är fotfarande förbryllande...
Om man sätter likhetstecken mella begreppet "bonitet" och "tillväxt i m3sk/ha och år" så kan jag se hur "tillväxt i m3sk per ha och år" av mera snabbväxande trädslag, genetisk utveckling etc.
Men "Sänkt omloppstid innebär troligen bonitetshöjning" rimmar inte...
Kanske menade du att säga "bonitetshöjning innebär sänkt omloppstid..." ??
DagL skrev:Ledsen att begreppet "bonitet" orsakat förvirring om vad jag menade. Eftersom författarna använt bonitet och eftersom jag tror att jag använt det riktigt så skrev jag bonitet.
Nyanlagd skog växer bättre än skog som anlades tidigare. Bland annat beror det på att odlingsmaterialet successivt förbättrats. Den genetiska förbättringen gör att skogens tillväxt ökar med ungefär 3% i tillväxt per decennium i lyckade planteringar. Den skog som planteras idag växer pga genetisk förbättring uppåt 15% snabbare än den som planterades 1965. Ju bättre skogen växer ju kortare blir den optimala omloppstiden. Under i övrigt lika omständigheter kommer omloppstiden alltså att bli kortare. Sedan finns det ju andra faktorer man kan spekulera omkring. Uppvärmningen ökar successivt tillväxten och minskar alltså optimal omloppstid. Uppvärmningen gör också den gamla skogen sämre anpassade till lokalen och det är ett motiv att ersätta den gamla skogen med ny.
Men att detta påverkar arterna negativt är inte självklart. Samma skogstillstånd nås tidigare och får samma frekvens i landskapet. I första approximationen blir det ingen påverkan.
Något annat som händer är att skogarna blir tätare och det lämnar förmodligen mindre utrymme för arterna men det går ju att kompensera genom att plantera glesare så det är inte planteringens eller den genetiska förbättringens "fel". Tvärtom tas en del av "vinsten" ut i planteringsfasen genom glesare förband.
Jag tror att det ur biodiversitetens synpunkt bör finnas en del skogar som "överhålls" och studien ger kunskap som kan användas till att precisera hur stor del som överhålls hur mycket och hur långt Sverige ligger från vad som är önskvärt ur arternas synpunkt och ur synpunktet vägning arter och produktion. Studien är för teoretisk för att dra slutsatser om vad den bör leda till utan utförligare resonemang. Själv tror jag det bara bör vara frågan om en liten ökning av bestånd som avsiktligt "överhålls" eller kanske ingen alls. En betydande del "överhålls" ju som ett led i reservat, nationalparker, avverkningsförbud, certifiering, frivilliga avsättningar, parker och trädgårdar, skogliga impediment, "tröghet" hos markägarna och myndigheter, och inte minst marknadskrafterna, som inte efterfrågar all skog.
Din andra kommentar är riktigt bra och jag håller med om allt i denna i sak. Men rent politiskt är jag inte riktigt säker....Har svårt att ta ställning då jag i dag vare sig lever i Sverige eller är Svensk skogsägare. Men jag har varit uppväxt och tidigare levt med båda delarna.
Begreppet skoglig "omloppstid" finns i naturen, och har funnits så långe som det funnits skogar. Omloppstiden för "torra" naturskogar med övervägande tall styrdes av "blixten". Granskogarnas omloppstid styrdes av klimat och naturlig "död". När Skogsstryelsen anänder begreppet omloppstid så är det något helt annat. Begreppet omloppstid har blivit injicerat med industripolitiskt ekonomiskt tänkande. Dvs man legaliserar en mycket kortare "omloppstid" som är anpassad till optimal virkesvolymproduktion för industrin. Dessutom har man skogvvårdslagar som styr mot önskvärda dimensioner, dvs vi anlägger skogar i ett visst planteringsförband, som sedan genomgår ett röjnings- och gallringsprogram som sedan avslutas med en lägsta tillåten slutavverkningsålder, LÅS (dvs omloppstid). Målet är sågtimmerproduktion med stockar som är "max 30 cm toub"...
Denna LÅS har nog sjunkit mera de senaste 20-30 åren än vad "boniteten har ökat". Den ökade volymproduktionen, och effekterna av röjnings- och gallringsprogrammen, har medfört en ökad andel övergrovt sågtimmer som sågverken blir tvugna att "reducera bort till massaflis" med ökade logistikkostnader som följd.
Det är faktisk ganska imponerande hur effektivt den skogliga lagstiftningen styr virkeproduktionen. Jag antar det är anledningen till att Svensk skogsindustri fortfarande försvarar sin plats på världskartan.
Jag säger inte att skogspolitiken är felaktig, men den är definitivt alldeles för hårt styrande, speciellt mot det privata skogsägandet. Nu är jag inte insatt i detalj vad som gäller idag, men fortsätter detaljstyrningen så här så är det risk att vi får lag om tvångsslutaverkning vid en "högsta tillåten slutavverkningsålder" på den skog som inte är påverkad av statens restriktioner. Den risken borde öka ju mera skog som avsätts i reservat., nyckelbiotoper, förlängda "omloppstider", reservat etc.
Jag tror också att det privata skogsägandet, oavsett hur de privata skogarna sköts med avseende på te x omloppstid, skötselprogram etc, garanterar tillräcklig mångfald bara genom att alla privata skogsägare sköter sin skog oberoende av andra i sitt närområde. Förstår inte hur statens ena arm eller hjärnhalva kan "tvinga till gallring", och den andra armen/hjärnhalvan i princip kan tvinga en annan skogsägare att "inte gallra" eller slutavverka. Det här "spöket" skulle kunna försvinna om detaljstyrningen av de privata skogsägarna upphör. Företagsskogarna och deras ägare "ligger ju i samma säng" som staten och dem kan vi låta hållas med toppstyrd skogsvårdspolicy tillsammans med staten.
Man lär så länge man undervisar...
//Per A