mån 13 mar 2017, 14:58#444401
Det var en del frågor men jag skall försöka besvara dem i den ordning du skrivit dem. När det gäller hur ofta, så är det olika för olika trädslag. I de ung tall bestånd som vi har nu så börjar jag när medelstammarna är ca. 3-5 m. Då kvistar jag alla stammar upp till att jag lämnar 4-5 grenvarv under toppskottet. På tall använder jag en sekatör, ger fina släta snitt o får inga skador på stammen. Och jag kan dessutom ganska lätt komma åt att korrigera bort ett ev. toppbrott eller dubbeltoppar för att så tidigt som möjligt ge trädet en möjlighet att bli så rakt det kan. I de flesta fall tas mer än 2/3 av kvisthöjden bort på tall. Sedan försöker jag hålla ett intervall på 4-5 år mellan kvistningarna av tall o helst på vårvintern eller sen höst. Jag tycker att det syns på tillväxten både i diam. men även höjd på främst tall. Hur den ökar med kvistningen. Det syns en markant avsmalning när man kommer upp till kvistarna. Men att jag även har sett höjdtillväxt på bortåt 60-70 cm/ år.
Unga granar använder jag också sekatör till. Men tar aldrig bort mer än till hälften av trädhöjdens kvistar. Också helst på tidig vår. Dels därför att savningen inte blir så kraftig om änden torkat lite. Samt att den årliga tillväxten i diam. som jag upplever blir större på den kvistade delen, gör att kviständen övervallas fortare. Under tiden som träden växer, blir det att övergå till att kvista mer med såg. Tallarna håller jag med samma grenvarvs antal tills de är ganska höga. Granarna håller jag hela tiden till ca. hälften kvistade stammar.
Där björk ingår i bestånden, kvistar jag även björk. Samma sätt som med tall, sekatör i unga år o senare såg. Här finns det ännu mer anledning till att korrigera för att eftersträva så raka stammar som möjligt. Där jag har skärmar av björk med gran under, håller jag kronan rejält upphissad. Få kvistar av grövre art gör det lättare att avveckla skärmen senare med få skador på kvarvarande träd.
När det gäller lite äldreskog som jag också kvistar, så har jag lite andra sätt beroende på trädslag o ålder. Var i går o stamkvistade ett område som är främst gallrad tallskog som planterades på 30-talet. Det finns en hel del yngre skog i denna som mest är gran. Stammar på upp till 1 dm i diam. så kvistar jag upp till halva höjden. De lite äldre blir att ta bort dökvist o några varv till så långt jag når. Det handlar mer om att få ner ljuset till marken under dessa träd. I rena skiktade tallbestånd, så stamkvistar jag så högt jag når för att hålla bort ALLA kvistar det går upp till 6-8 m i bästa fall.
När det gäller stamantal / ha så har jag nog allt från 3000 upp till 9-10000 så länge det är ungskogar. Allt eftersom det sker en viss självgallring, så tunnas ju bestånden ur. Små träd som dör lägger jag oftast kvar i skogen. De lite större tar jag hem till ved. Men jag upplever ju inte att skogen är "besvärande" tät fast det är många stammar. När det inte finns kvist på stammarna så är den ju lätt att gå i, i alla fall.
När det gäller skador så hade jag en liten röjkniv tidigare som jag kvistade med, främst de små träden. Då hände allt som oftast att man repade bark lite dåd o då. Med sekatör händer det ju aldrig. Med såg har man ju lärt sig att hålla några millimeter ut från stammen för att slippa stamskador. Men visst händer det ibland. Jag hoppas då väl att risken för att få sjukdomar är mindre beroende på årstiden jag kvistar. Om det nu är rätt att kvista då jag gör det, det har jag inte kollat upp. Det har nog handlat mer om att det har känts rätt o även den tid på året man haft bäst med tid.
Det är väl den info. som jag kan ge om hur jag gör o har gjort.