Med Karl-Bertil i skogen
Påfallande många svenskar tycker att det är ett acceptabelt beteende att gå ut i skogen och stjäla en julgran. Julen blir inte riktigt komplett utan en traditionellt stulen gran.
Det verkar onekligen som en årlig stöldvåg, med ett varuvärde på långt över hundra miljoner kronor i julfirarledet (år 2013 stals omkring var femte julgran, enligt LRF Skogsägarna), ses som någons sorts förlängning av allemansrätten. Man får ju plocka bär och svamp så vad gör en gran mer eller mindre för skillnad? Dessutom är det stor sannolikhet att skogen ägs av något rovgirigt storbolag eller en sniken bonde och de har ju ändå råd att dela med sig – Karl-Bertil Jonssons julafton för bövelen.
Denna inställning till julgransstölder är intressant därför att den speglar en inställning till skogen som översatt till politik är ett allvarligt hot mot äganderätten. Att svensken har ett speciellt förhållande till skogen är i grunden gott. Problemet uppstår när någon form av boskillnad ska göras mellan de som de facto äger skogen och brukar den och en intresserad allmänhet.
Skogsbruket ska naturligtvis följa de regler om naturskydd som finns och bruka skogen på ett hänsynsfullt sätt. Men nu verkar vi tyvärr vara inne i ett värderingsskifte som på sikt riskerar att kringskära skogsägarens brukanderätt så mycket att begreppet äganderätt förlorar sin innebörd.
Det pågår en översyn av skogsvårdslagen. En viktig del av uppdraget handlar om att bereda allmänheten inflytande över skogsbruket i enlighet med Århuskonventionen.
Konventionen gäller de flesta miljötillstånd idag, men skogsvårdslagen ligger utanför miljöbalken och har därför inte drabbats med full kraft av miljöorganisationers talerätt i miljömål. Den utveckling som nu ligger i korten riskerar att ge miljöorganisationer rätt att överklaga skogsavverkningar. Det innebär att skogsägaren riskerar att drabbas av stora kostnader för domstolsprocesser för att få bruka sin skog.
En sådan ordning är orimlig. Var och varannan avverkning skulle överklagas och i bästa fall försenas. Anledningen till att skogen varit utanför de allmänna reglerna i miljöbalken är att skogsbruket som dagligen påverkar miljön inte skulle klara av de övermäktiga krav byråkratin skulle ställa på brukaren. Istället har vi förlitat oss på att expertmyndigheten Skogsstyrelsen utövar tillräcklig tillsyn över skogsbruket och att allmänhetens naturvårdsintresse kan tillgodoses den vägen.
Om miljöorganisationer får möjlighet att sätta käppar i hjulet för skogsbruket kommer det att få stora konsekvenser för såväl enskilda skogsägare som den svenska skogsindustrin. Den nuvarande ordningen är fullt tillräcklig för att tillvarata samhällets intresse av naturhänsyn i skogsbruket, vilket måste vara det viktigaste. Ett väl utfört skogsskötsel ger en inre tillfredsställelse och är den grund varpå samhället vilar. Att ge allmänheten ett potentiellt avgörande inflytande över brukandet av privat egendom på detta sätt är ett betydligt allvarligare hot mot skogsbruket än julgranstjuvar, även om en liknande syn på äganderätt ligger i botten.
Greger Ekman/SNB
Äganderätt är grunden till marknadsekonomi, människans personliga frihet, demokrati, yttrandefrihet och naturens mångfald, blomstring och god hushållning av naturresurserna. Äganderätt & ekonomi ska stärkas .
HUSKVARNA, VOLVO-BM
HUSKVARNA, VOLVO-BM
Kort information om skogsforum.se