Grova toppar

Hur är det, förändras medelstammen om man tar grövre toppar?

Sparas längre och grövre toppar får man ut mindre volym per träd och därmed en lägre medelstam.

Jag har sett att det ibland skiljer mellan gallrings- och slutavverkningsskördarna just när det gäller topparna.
Finns det olika ackordspriser för dem eller är trappstegen i prislistorna för stora så det inte inverkar på kubikpriset?

Jag försöker förstå om det finns någon logik i detta eller om det bara är idéer som vissa avverkningsgrupper har.
Det kanske inte är lönsamt att köra igenom sista toppbiten när det är en större skördare?
Det finns ju exempel på avverkningar där man inte tagit ut någon massa alls utan kört dem i groten, iofs oftast "sågverksbolag", men det kanske ger ett bättre resultat?
Är det massahungriga "kokbolag" som förespråkar klena toppar?

Kostar mer än det smakar att inte lämna sista biten = den lilla toppskaten.

Hej,
Vi har ju berört detta intressanta ämne några gånger, bl a i tråden Fredrik Reuter - Mycket ved i skördarspåren .
Sedan kan man kanske mest bedriva hypoteser om trender etc. Jag drar till med en hypotes om att det nu är en trend att "toppen ska med till industrin". Sista året jag körde skördare så fick vi nya apteringslistor med jämna mellanrum och de sista var skapade för extrem lång medellängd och mata ut sista biten (massaved) till 27mm. Tidigare har ju alltid gränsen på 50mm gällt och det har troligtvis att göra med att stockarna inte går av lika lätt i transportledet och även hela bitar genom barktrumman.
Men det känns som att det är nya tider. Barktrummor byts och görs bättre, längden på virket som ut ur trumman spelar ingen roll och de bitar som faller med barken ur trumman (sållas ur) är ju idag hårdvaluta för bruken.

Det borde också vara en konkurrensaspekt för virkesköpare att ha listor som matar ut max, det höjer ju medelstammen och ger mer gagnvirke. Om man sedan tar bort aspekten med objekt med dålig bärighet så tjänar inte heller grova toppar någonting till i skogen heller, eller vad tycker ni?

Allt under 50 mm ska i princip vrakas. Förr höll man på det men nu vrakar ju industrin alltid minst ett par procent alldeles oavsett hur virket ser ut så då bryr sig ingen längre. Förr skördaren kvittar det. Toppbiten far igenom som en grisblink och tar ingen mertid. Det är tråkigare för skotaren att hantera de där dåligt kvistade toppbitarna. Inte nog med de vrakas, de bygger mycket luft.

Jepp, håller med dig där, ett aber för skotarförare och även timmerbilschaffisar!
Den ökade medellängden gjorde dock skotarägaren mindre missnöjd!

Gammal skog faller ju mycket på slutet särskilt tall den brukar ju smälla av när trädet fortfarande är ganska grovt.

Men så finns det gallrare som åker in i bestånd som hellre borde röjas och kör igenom allt som valsarna drar.

Axl: Ja, det håller jag med om. Och de topparna som går av brukar inte upparbetas av skördaren utan ligger kvar. Det är först om trädet mer går av på mitten som det är "värt" att upparbeta den liggande toppen. I slutavverkning då.

Skogsola: Men det är väl virkesköpare ihop med skogsägare som bestämmer detta, inte gallraren? Känner många skördarförare som svurit ont över att ha hamnat i någon oröjd 0,03...

Men då är det väl ackordspriset som inte uppräknas rätt efter medelstammen?
Å kanske för snälla villkor i kontraktet, oröjt = timkörning?

En sak ska ni veta timkörning existerar egentligen inte.... Bara om det är nåt väldigt special tex en ns huggning, fornlämningar tex.

Hej,
Nej, ackordspriset gäller allt som oftast och är sällan inte en backaffär för ägaren av skördaren (iaf med flerträdshantering).
Det var ur ett förarperspektiv jag skrev ovan.

Det blir mycket OT här, men jag trodde att ackordspris innebar att man normalt tjänade in ungefär timpriset, och när det går bra så hamnar man över timpriset?