Naturskyddsföreningens avverkningsanmälningar

I förra veckans tråd Lever Naturskyddsföreningen som de lär i skogen? presenterade vi bl a en undersökning om hur Naturskyddsföreningen i Emådalen sköter skogen på sin egen fastighet Stubbhult i Målilla. Vår granskning har uppmärksammats brett i media och representanter för Naturskyddsföreningen centralt liksom lokalt i Emådalens lokalavdelning har uttalat sig och kommenterat de uppgifter vi presenterat. De kommentarer som ordförande i Emådalens Naturskyddsförening ger till tidningen ATL ställer vi oss mycket frågande till. För att bringa klarhet i faktaläget har vi beslutat oss för att här lägga fram ytterligare information om de senaste 15 årens intensiva skogsbruk på Stubbhult.

Ordföranden säger till ATL att



Han fortsätter:



Vi har från Skogsstyrelsen begärt ut samtliga avverkningsanmälningar över den aktuella fastigheten sedan år 2000 och tillsammans med den bild vi fått vid besök på fastigheten ser vi ett helt annat skogsbruk än det ordföranden försöker förmedla.




Sedan Emådalens Naturskyddsförening fick fastigheten Stubbhult 1:15 i gåva år 2000 har man lämnat in inte mindre än 13 anmälningar om föryngringsavverkning. Det som kallas för kalhuggning, trakthyggesbruk eller slutavverkningar i dagligt tal. En av dessa anmälningar avser avverkning av stormskadad skog efter stormen Gudrun 2005 men övriga 12 handlar om avverkning av stående, äldre slutavverkningsskog. De flesta anmälningarna ser ungefär likadana ut: Föryngringsavverkning, hyggesrensning, markberedning och plantering. Med eller utan sparade fröträd. I tabellen nedan kan ni se den samlade bilden av avverkningsanmälningarna.




45% av gammelskogen har avverkats på 15 år
Totalt har det under perioden 2000 till 2015 anmälts (och avverkats) 20 hektar äldre skog, Gudrunåret borträknat och man har huggit ca 4800 kubikmeter virke. Av den avverkningsbara gammelskogen som fanns när man tillträdde fastigheten år 2000 har nu 45 % avverkats. Avverkningsvolymen överstiger med all sannolikhet fastighetens tillväxt med god marginal. Som vi tidigare har rapporterat så har flera av Stubbhults hyggen planterats med gran trots att det är tallmark och i de flesta granplanteringarna har man röjt bort det mesta av lövet för att få fram rena barrbestånd.







Varför har Naturskyddsföreningen planterat lärk?
En intressant iakttagelse vi gjorde var att man även planterat lärk på ett litet område och det kan man ju fråga sig varför? Är det för att öka produktionen av kubikmeter ytterligare med ett mer snabbväxande exotiskt trädslag? Eller är det för att få upp växande produktionsskog på mark där det tidigare var mycket röta i granen? För det är väl knappast för att skapa nya unika naturvärden?






Vi kan förstå och känna sympati över att Emådalens Naturskyddsförening behöver pengar för att bibehålla naturvärdena i det öppna odlingslandskapet. Naturskyddsföreningen gör en stor bevarandeinsats och naturvård kostar pengar. Otvetydigt är också vår övertygelse att naturvård måste bedrivas i ett modernt skogsbruk. Men, andemeningen med denna tråd är att publicera den fakta som vi fått fram när vi tittat på skogsbruket på Stubbhult. Och då också att denna fakta starkt verkar gå stick i stäv med uttalanden gjorda i ATL av ordföranden i Emådalens Naturskyddsförening (länk ovan). I artikeln säger ordföranden om Skogsforums granskning:



Citatet ovan tolkar vi som att vi missat att granska stora delar av det som föreningen gör för naturen på fastigheten. Vi tycker inte det. Vi fokuserar på skogen och skogsbruket och det är den vi tittat på. Det här är viktig information som vi tycker ska redovisas. Det är alltid bäst att basera sin diskussion och dialog på fakta.

För er som undrar vilka avdelningar vi refererar till i bildtexten så är det alltså till den skogsbruksplan som föreningen har på sin egen webb. Här hittar ni kartan:
http://www.stubbhult.nu/media/11.pdf

och här finns avdelningsbeskrivningen:

http://www.stubbhult.nu/media/3.pdf

Planen är från 2002.

Bortsett från granplanteringarna på tallmark så tycker jag det ser ut som exemplariskt skött skog ur ett produktionsperspektiv (så som jag anser att den största delen av den produktiva skogsmarken skall skötas).

Inte heller att man under en period hugger mer än tillväxten tycker jag är så mycket att orda om (efter ett tag gör ju fastighetens åldersstruktur att man tvingas avverka mindre än tillväxten under ett antal år - tämligen självbalanserande över tiden alltså), men den retorik som SNF nyttjar mot det övriga skogsverige klingar allt mer falskt när man ser deras egna agerande. Ska man bygga upp och bibehålla en trovärdighet gällande vissa sakfrågor så bör munnens tal och handens gärning överensstämma tämligen väl.

MVH
Alias

Fina ungskogar ser det ut som.... inget att skämmas för
Förstår inte meningen med att sköta skogen som de flesta andra skogsägarna gör, och sen försöka få det att låta som att man bedriver något mer "naturvänligt" skogsbruk än gemene man.
Trovärdigheten för SNF har inte direkt stigit efter dessa reportage .....

Tack @Fredrik Reuter och @Torbjörn Johnsen!
Jag tycker ni har gjort ett hedervärt arbete.
Otroligt vilken uppmärksamhet detta har gett i olika medier, förhoppningsvis kan det ge positiva effekter för oss skogägare.

STORT TACK!

Rätt mycket död ved de lämnat i den där markberedning under tallskärm. Men annars ser det väl ut som det brukar, med undantaget för de där sorgliga granarna i ljunghavet.

Bra reportage, Fredrik och Torbjörn! Nu får man passa sig vilka bilder man lägger upp här, så inte miljöpolisen kommer och granskar!

Instämmer med att det är intressant och upplysande läsning. Har vi skogsägare övertolkat NSF syn på skogsbruk? Det kanske är så här dom menar att vi bör sköta våra skogar men överdriver vikten av naturvärden för att slutmålet ska bli i linje med det skogsbruk de själva bedriver?
Utan nu ha sett hela fastigheten och satt mig in i objektet, men jag förutsätter att Fredrik hade redovisat allt även de naturvärdeshöjande ytorna så vill jag väl påstå att vi är nog ganska många som har mer avsatta ytor för just höga naturvärden än på just denna fastighet.
Det blir ju givetvis oerhört pinsamt när man från SNF (lokalt) går ut o säger att man har missat nio tiondelar när det i själva verket är att man har missat elva tolftedelar (avverkningsanmälningar).
Det ska bli intressant om detta kunde besvaras av berörda på ett ansvarstagande sätt och att man kanske kan mötas i värderingar istället för att det ständigt ska vara två läger.

Har ni påtalat detta för ATL? De kanske är intresserade av att ställa några följd frågor till ordföranden nu.

Det ser ut på bilderna som att dom har frångått den generella naturvård hänsynen.

Noterade just jakttornet, intressant. Trodde nog att Naturskyddsföreningen var jaktmotståndare men jag kanske hade fått det om bakfoten?

Uurk detta blir tjära och fjädrar till de som vill använda naturvårds verktyget till att grabba land i socialiserings syfte

Bäst skötta är de ärligt ÄGDA privata skogarna, den som levt och verkat i skogen vet det.
Ägandet är personligt under den tid vi äger en fastighet, och under den tiden har vi lagar och förordningar att rätta oss efter, som i samhället i övrigt.
Även ditt brukande av din skog innebär att staten och du manipulerar naturen.

SNF manipulerar med sina extremåsikter, mm
Men SNF består mest av stadsbor som aldrig besökt naturen utanför tullarna.

SNF är en förvirrad och hopplös organisation, privata skogs ägandet är knappast problemet, tvärtom, det är de statliga ”kollektiva” allmänningarna som är skövlade, styrda av det genomruttna SLU och den lika genomruttna skogsstyrelsen .
Kvicksilvret i vår fisk kommer av det allmänt ägda statliga skogsbruket först och främst. Domänverket (Sveaskog), Eurpas största och girigaste skogsbolag, den värsta skövlaren av dom alla.
Med staten och rättsväsendet i ryggen blir dom givetvis brutalare än vanliga skövlarbolag som riskerar problem med rättsväsendet, såna småsaker berör inte Domänverket.


Skogsmark som ej är skyddad kommer förr eller senare att föryngringshuggas, märk ordet, och ny skog växer upp för att en ny dag föryngringshuggas. Det är inget märkvärdigt i det!!

Alla naturresurser går ut på att man ”manipulerar” nånting. Det gäller både jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, husdjursskötsel, rennäring, fiske, gruvdrift, bostadsbyggande, vägbyggnad, osv.

Hela jordens historia har gått ut på att olika sätt har manipulerat den miljö vi lever i, väder manipulerar, djuren själva manipulerar för att kunna leva drägligare.
Växter och skogen är inget undantag de manipulerar varann. .

I takt med att allt fler vill ha högre levnadsstandard så stiger kostnaderna för arbetskraften och då måste man på olika sätt rationalisera och mekanisera. Det gäller både industrin, jordbruket, skogsbruket, osv.

Tack Skogsforum för granskningen av naturaktivisterna som inte håller vad de lovar....

Jag hade nog själv gjort något liknande, dock INTE lärk där röta redan finns. Självklart ska man försöka plantera tall på tallmark, dock kanske betestrycket är för högt. Naturskyddsföreningen kanske varken jagar rådjur eller älg - naturen ska ju skyddas 😈
Tror att contortatall skulle passa bra på den fastigheten, vore något för naturskyddsföreningen att satsa på.

Utmärkt jobbat även denna gång! Man undrar varför journalisterna på skogstidningarna har gjort en sån här granskning tidigare.

Kunde ni bedöma om det var sibirisk lärk (inhemsk) eller hybridlärk (exotisk) som var planterad?

Jag vill minnas att naturskyddsföreningen har lobbat för att begränsa användandet av exoter tidigare.

Om skogsbruksplanen är från 2002 och inte uppdaterad är planen inte aktuell.
De är fsc certifierade för det vet jag så är det en avikelse om planen inte är aktuell.
Någon skulle kanske göra en skogsrevision på berörd fastighet.