nisse skrev:Tror vi pratar om varandra, huggis. Du nämner de egenskaper som utgör ståndortens grundbonitet. Jag menar att kväveuttag sänker tillväxten på nästan alla ståndorter utom de allra bästa(dit din 1000m3-mark rimligen räknas).
Ska leta rätt på resultaten från två fältförsök så förstår du vad jag menar.
Ser att vi har olika åsikter om annat också. Jag anser att invid stenar o stubbar är de bästa planteringspunkterna på ett hygge.
Gran på skugg- och tall på solsidan!
/Nisse
Det må väl vara sant, men hur mkt och i ekonomiska termer? Med en omloppstid på 150 år så gör väl inte några år hit eller dit så mkt? Ju bättre man sköter sin plantering desto bättre resultat får man är min erfarenhet. Ju sämre du gör det för plantörerna desto mindre får du ut av din slutavverkning och desto dyrare blir planteringen. Tja såvida du inte hyr in "billig" arbetskraft. Och gör man det konsekvent så har vi tillslut inte en enda svensk arbetare kvar i landet.
Vad jag hört så betalar sig väl nästan bränsleveden bättre än massan uppe i norr?
Ja det är väl "rätt" att plantera vid stubbar, om man nu vill ha ett ojämt bestånd och "vargar"
Men visst, stubbar kan man inte bara skita i så det brukar i regel bli en planta på vardera stubben eller några runtom beroende på stubbens storlek (stora granar här). Den är ju en stor källa till näring efter ca 15 år. Dock innehåller en stubbe mkt mer näring än vad groten representerar. Min erfarenhet av plantering är att våra granar är så pumpade med steroider att det inte spelar någon roll vart man sätter dom. Dom börjar ju tom växa redan i påsen...
Hur trivs lärk på era marker? En jobbarkompis har bara grusbackar (borde vara som uppe i norrland på ett ungefär) och han har provat med en massa olika sorters träd, det som klarat sig bäst där är lärken, tallen står bara och stampar i princip.
Jag är även av den åsikten att rötan finns i stubben och den har en negativ inverkan. Sen vet jag inte hur vetenskapligt det är, men jag är en man av principer