Avverkning (slutavverkning)

[nisse]

ons 21 feb 2007, 13:32#6479

Jag minns en undersökning (SUFOR?) där man konstaterade att kvävegödsling i västra delen av södra Sverige var en bra idé, men inte lika bra i östra. Det var för torrt helt enkelt, så det var vattenbrist som satte begränsningen.

Här i Västra Sverigea har vi inte det problemet.

Det kan nog stämma, men med tanke på hur litan areal som gödslas tror jag inte det uppstår brist på gödslingsbar mark någonstans. Gran kan ju drabbas av torkstress, men tall brukar nog hitta vatten så det räcker. Vill minnas att de tallar som växer bra på permafrost skickar sina rötter 25-30m! rakt ned i jakt på ofruset vatten.

/Nisse

[Huggis]

ons 21 feb 2007, 21:11#6490

Tror vi pratar om varandra, huggis. Du nämner de egenskaper som utgör ståndortens grundbonitet. Jag menar att kväveuttag sänker tillväxten på nästan alla ståndorter utom de allra bästa(dit din 1000m3-mark rimligen räknas).
Ska leta rätt på resultaten från två fältförsök så förstår du vad jag menar.

Ser att vi har olika åsikter om annat också. Jag anser att invid stenar o stubbar är de bästa planteringspunkterna på ett hygge.
Gran på skugg- och tall på solsidan!

/Nisse

Det må väl vara sant, men hur mkt och i ekonomiska termer? Med en omloppstid på 150 år så gör väl inte några år hit eller dit så mkt? Ju bättre man sköter sin plantering desto bättre resultat får man är min erfarenhet. Ju sämre du gör det för plantörerna desto mindre får du ut av din slutavverkning och desto dyrare blir planteringen. Tja såvida du inte hyr in "billig" arbetskraft. Och gör man det konsekvent så har vi tillslut inte en enda svensk arbetare kvar i landet.

Vad jag hört så betalar sig väl nästan bränsleveden bättre än massan uppe i norr?

Ja det är väl "rätt" att plantera vid stubbar, om man nu vill ha ett ojämt bestånd och "vargar" Men visst, stubbar kan man inte bara skita i så det brukar i regel bli en planta på vardera stubben eller några runtom beroende på stubbens storlek (stora granar här). Den är ju en stor källa till näring efter ca 15 år. Dock innehåller en stubbe mkt mer näring än vad groten representerar. Min erfarenhet av plantering är att våra granar är så pumpade med steroider att det inte spelar någon roll vart man sätter dom. Dom börjar ju tom växa redan i påsen...

Hur trivs lärk på era marker? En jobbarkompis har bara grusbackar (borde vara som uppe i norrland på ett ungefär) och han har provat med en massa olika sorters träd, det som klarat sig bäst där är lärken, tallen står bara och stampar i princip.

Jag är även av den åsikten att rötan finns i stubben och den har en negativ inverkan. Sen vet jag inte hur vetenskapligt det är, men jag är en man av principer

[nisse]

ons 21 feb 2007, 23:19#6495 80-100 år är nog normal omloppstid i norrland, även om jag tycker att en del tallbestånd gott kan stå längre.
Ett träds biomassa är fördelad på ung 60% stam, 15-20%stubbe och 15-20% grot. Men, stammen innehåller bara ca 1/3 av trädets förråd av växtnäring.

Ang lärk så trivs den bäst på granmark med rörligt markvatten.Ska faktiskt plantera 6000st i vår.Har ingen egen praktiskt erfarenhet av lärk, utan har fått läsa på.Inte så vanligt trädslag.
Öht är det nog bara en handfull tokar som planterar annat än tall o gran. Det testas en del med klippgran som växer hyfsat på tallmark utan att skadas av älg.Ska plantera 1200st 3-åriga plantor i vår på prov. Tydligen en vacker gran(odlas som julgran i norge) så den ska nog planteras långt från bilväg!

Det träd som går bäst på torra,magra marker tror jag är contortan. Men den får väl inte planteras i södra sverige?

Hittade ett försök från halland, gran på en G31.
Totalprod. efter 21år var 170 resp 130m3sk, men då hade man även tagit ut röjstammarna från grotytan. Vad det blir ekonomiskt i slutändan har jag ingen aning om.

Ang biobränsle så tycker jag det är väldigt mycket snack o lite verkstad.
Men det kanske kommer...

/Nisse

[Huggis]

tor 22 feb 2007, 18:34#6502

80-100 år är nog normal omloppstid i norrland, även om jag tycker att en del tallbestånd gott kan stå längre.
Ett träds biomassa är fördelad på ung 60% stam, 15-20%stubbe och 15-20% grot. Men, stammen innehåller bara ca 1/3 av trädets förråd av växtnäring.

Ang lärk så trivs den bäst på granmark med rörligt markvatten.Ska faktiskt plantera 6000st i vår.Har ingen egen praktiskt erfarenhet av lärk, utan har fått läsa på.Inte så vanligt trädslag.
Öht är det nog bara en handfull tokar som planterar annat än tall o gran. Det testas en del med klippgran som växer hyfsat på tallmark utan att skadas av älg.Ska plantera 1200st 3-åriga plantor i vår på prov. Tydligen en vacker gran(odlas som julgran i norge) så den ska nog planteras långt från bilväg!

Det träd som går bäst på torra,magra marker tror jag är contortan. Men den får väl inte planteras i södra sverige?

Hittade ett försök från halland, gran på en G31.
Totalprod. efter 21år var 170 resp 130m3sk, men då hade man även tagit ut röjstammarna från grotytan. Vad det blir ekonomiskt i slutändan har jag ingen aning om.

Ang biobränsle så tycker jag det är väldigt mycket snack o lite verkstad.
Men det kanske kommer...

/Nisse

Groten är klart mindre om du hugger ut träden ordenligt jämfört med stubben, men klart lämnar man stora toppar så kanske det är jämförbart. Du får ju inte glömma alla rötter som sitter på stubbarna. Stubben innehåller mkt mer ämnen än toppen, fullt med kåda och annat bra brännbart. Därför man bryter stubbar i Finland, och gör det med lönsamhet måste jag tillägga. Man är även duktig på att sköta sin björk i finland och få ut mer vinst av sitt skogbruk än i Sverige, vi har endel att lära av finnarna.

Jag tycker du gör klokt i att testa hur lärken funkar, jag har oxå blivit lärd att den ska må så bra på näringsrika marker, men där den har vuxit bäst och sett bäst ut har varit på magra "tallmarker". Där har den vuxit ifrån tallen. Det har planterats rätt mkt lärk här nere i tron att den skulle motstå rötan bättre pga garvsyran, men enligt studier så är den lika känslig som granen. Men vad jag sett så verkar inte granbarkborren lika intresserad av den dock. Sen är det ju ett beständigt virke efter att det avverkats pga av alla mumifierande gifter som finns naturligt i trät. Jag har hört rykten om att det ska finnas ett massavedsverk som specialiserat sig på lärk, men i övrigt ska den inte duga till massa.

[Huggis]

fre 23 feb 2007, 05:25#6521 Ang. lärk så tror kanske många att den tål hårda vindar bättre, det kanske den gör. Men i gudrun har jag fått såga nera hela lärkbestånd och då har granarna intill klarat sig perfekt (lärken var högre och större). Sen finns det mkt inneboende spänningar i virket, hoppar som fan när man kapar av det. Både jag och min kollega fick varsin luftfärd när vi var oförsiktiga

[Jesper]

lör 03 mar 2007, 12:44#6770 Jag har fått lära mig att den nya skogen bara kan ta 15-20% av den näring som GROTEN släpper ifrån sig efter en slutavverkning, därför kan man ta bort det mesta utan att ha några näringsförluster. Samma sak med stubbarna, man tar aldrig bort alla stubbar på hygget. Sen tar man bara granstubbar på dom rätta markerna, dvs de som redan är rätt bördiga. Dessutom får man minskat kväveläckage till omkringliggande vattendrag med..

Sen om detta stämmer vet jag inte..