Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Skogsforskare]

ons 06 jun 2012, 11:20#177234 Det behöver inte vara antingen eller. Men det är bra om man vet vad man gör, och varför, och om man vet vad konsekvenserna blir om man gör si eller så.

Gallring ger bredare årsringar, längre ut i stammen, inte innerst. Om man inte vill ha grova träd finns det egentligen ingen vits med att gallra. Det blir mer virke, totalt sett, om man inte gallrar. Fast i genomsnitt betydligt klenare. De 100 grövsta per ha blir ungefär lika grova oavsett vad man gör. Deras diameter styrs i huvudsak av hur länge de får växa. Men resten av träden blir klenare.

[Mangan]

ons 06 jun 2012, 11:31#177237

i 2 NO områden

Du skojar? NO betyder väl Naturvård Orört?

Självvald väg i egen skog

[Uvskogen]

ons 06 jun 2012, 12:32#177251

i 2 NO områden

Du skojar? NO betyder väl Naturvård Orört?

Nej, skojar inte. Så står det. "kan plockhuggas i grövre dimensioner". Nu är ju inte en plan något tvingande utan upp till mig, och när jag tittar så ser det vettigt ut.

[Skogsforskare]

ons 06 jun 2012, 13:27#177258 Vad är det för trädslag i NO-områdena. Det är skillnad på tall- och granskog.

Om det är någorlunda fullskiktad granskog kan det fungera, om man är oerhört försiktig i sina uttag och lämnar några av de grövsta granarna, som naturvårdshänsyn (evighetsträd). Då vet vi att systemet fungerar och naturvärdena förstörs inte helt av blädningen.

Om det är tallskog så finns det inga exempel på att det skulle fungera mer än nåt 10-tal år. Träden tar slut om man gallrar flera gånger.

[MNskog]

ons 06 jun 2012, 15:41#177267

i 2 NO områden

Du skojar? NO betyder väl Naturvård Orört?

Nej, skojar inte. Så står det. "kan plockhuggas i grövre dimensioner". Nu är ju inte en plan något tvingande utan upp till mig, och när jag tittar så ser det vettigt ut.

Inget konstigt i att plockhugga i NO klassen. Är det inte en registrerad nyckelbiotop lär inte heller skogsstyrelsen ha några invändningar.
En målklassad plan ska ha minst 5% NO det kan man jämföra med ett certifierat skogsbolags åtagande på minst 5 % skötselklassat i landskapsplanen som: Sparas(orört), Överhålles(kommer att avverkas i senare, längre omloppstid) och Naturvårdande skötsel (t,ex naturvårdsbränning där minst halva virkesförrådet lämnas).

Det finns möjligheter att utföra en skogsskötsel i NO bestånd men det ska vara för att öka eller bibehålla naturvärden. Det är inget fult i att det kommer att ge intäkt från virket.
Här finns i rätt bestånd möjligheter att använda kontinuitetsskogsskötselsystem.

BM 868, MF 265 & Grålle, Häst, Stihl 362, Hva 242xp & 246, Partner R22 & R14.

[sveakatten]

ons 06 jun 2012, 19:05#177291 Att det kan vara så olika.
http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/0 ... 005-15.pdf

Om ni inte orkar läsa hela så läs sidan 18.
Mvh Jan

[Skogsforskare]

ons 06 jun 2012, 20:21#177300 Att träd får grövre årsringar när man gallrar är väl inget nytt? Vad skulle det vara som är speciellt med Daniel Ågrens exjobb?

[sveakatten]

tor 07 jun 2012, 06:32#177354 citat:
(I Hagners egna fältförsök med Naturkultur växte det skitdåligt de första 10 åren.)

Tycker det ser ut att växa rätt så bra efter att Hagner varit in? Jag skulle vara rätt nöjd om jag fick samma resultat. Som jag ser det verkar det rätt vettigt att ta bort dom stora träden så dom små kan växa mad upp till 400%.

(Tillväxtreaktionen för träd av olika storlek verkar följa ungefär samma mönster, men de
små träden har reagerat betydligt kraftigare än de stora (figur 6-7). De stora granarna har
ökat sin tillväxt med 70 procent, de medelstora med 140 procent och de små med 370
procent. För tall är motsvarande siffror 150, 270 och 400 procent.)

[Skogsforskare]

tor 07 jun 2012, 08:07#177360 Att enskilda träd får grövre årsringar när man gallrar är inget nytt. Det som dessvärre också händer, om man gallrar hårt, är att höjdtillväxten minskar eller i värsta fall helt avstannar under några år. Det som händer är alltså att man framförallt får en kraftig formförsämring på de kvarlämnade mindre träden.

Om man tittar på den totala tillväxten i kubikmeter i Hagners försök så varierar den mellan 0,15 och 1,74 m3sk/ha&år under de första 10 åren.

Siffrorna står tyvärr inte uträknade i Skogsstyrelsens Rapport utan man får räkna själv på de volymuppgifter som finns. Ståndortsindex i försöken är skattat med ståndsortsfaktorer till G16-G20 / T18-T21, vilket skulle motsvara en bonitet på ca 3,3-3,9 m3sk/ha&år. Men då ska man komma ihåg att i granskog i norra Sverige underskattas ståndortsindex om man använder ståndortsfaktorer. Om man istället tittar på hur planteringsleden uppfört sig så tyder de på att SI troligen är åtminstone ett par meter högre.

Den totala tillväxten på beståndsnivå har varit riktigt dålig, mycket sämre än man hade kunnat förvänta sig.

[Uvskogen]

tor 07 jun 2012, 08:44#177362 Nu har jag läst hela tråden och särskilt försökt förstå de lite mer djuplodande resonemangen som "Skogsforskare" för fram. Försöker mig på en liten kontrollstation här för att se om jag förstått:

1) Forskning visar att blädning/kontinuitetsskogsbruk ger ca 20% lägre ekonomiskt utbyte än trakthyggesbruk.

2) Eventuellt finns risk för sämre kvalitet på en del av träden med bl/kon metoden

3) När det gäller Tall så finns ingen forskning gällande bläd/kont.

Ok?

(Sen när det gäller mitt NO-område, så ligger det insprängt i en stor avdelning 4-Ha med tallungskog 7-9 år. De träd som jag avser ta bort står alla i ytterkant av myr/blöt området och avviker markant från övriga träd i NO-området. Dessa övriga träd är krokiga, böjda och ser lite hursomhelst ut. Vackra som naturträd, fula som timmerträd. Skulle du se det i verkligheten så skulle det nog vara lättare att förstås varför planen säger som den gör. Det är dessutom den enda gallringen som jag kommer göra där, resten får vara till fri utveckling. Visst är det så att det ekonomiska utbytet behövs också, det kostar på att bygga upp en skogsverksamhet från grunden om man inget har med i "släkten". Särskilt om man vill göra det mesta själv och efter eget huvud och utan stora maskiner. Inte minst vägarna kostar både pengar och tid.)

[Skogsforskare]

tor 07 jun 2012, 10:07#177368 1) Blädningsbruk bedöms, på basis av den forskning som finns, ge 10-20 lägre volymproduktion på lång sikt. Det ekonomiska utbytet på lång sikt går det inte att säga nånting säkert om eftersom det avgörs av förutsättningarna för den enskilda skogsägaren.

2) Det blir förmodligen ingen större skillnad i kvalitet, men det gäller gran.

3) Rätt.

Man kan möjligen lägga till en punkt till:

4) Blädningsbruk är tillåtet enligt Skogsvårdslagen, så länge virkesförrådet ligger ovanför §10-kurvan, och är då inte ens anmälningspliktigt eftersom det juridiskt klassificeras som gallring

[Bertilsson]

tor 07 jun 2012, 10:47#177373

1) Blädningsbruk bedöms, på basis av den forskning som finns, ge 10-20 lägre volymproduktion på lång sikt. Det ekonomiska utbytet på lång sikt går det inte att säga nånting säkert om eftersom det avgörs av förutsättningarna för den enskilda skogsägaren.

En tid har tråden hanlat mycket om volymproduktion. Jag fortsätter på temat.
De 10 - 20% lägre produktion ifrågasätts av massavedsköparen Södra, som påstår att det är 40%. Hur vederhäftig är forskningen?
Hur påverkad är den av personer och myndigheter som sågat blädningen tidigare eller måste försvara alla brister i dagens metoder?
Notera Skogsstyrelsens tolerantare syn som kommit sista halvåret!

I mina tankar tycker jag att den nästan obefintliga marken som inte är bevuxen skulle hjälpa upp tillväxten. Vi vet hur lite volymtillväxt vi har första 10 åren i en plantering efter kalavverkning.
I kontinuitetsskog går träden på sparlåga tills utrymme ges. Givetvis är det sen en tid då skuggade granar behöver bygga om barr från skugg- till solbarr.
Vem kan förståeligt beskriva varför kontinuitetsskog producerar så mycket mindre?

[Skogsforskare]

tor 07 jun 2012, 11:21#177380 Jag gissar att Södra för ungefär följande resonemang:

Trakthyggesbruk antas ge 20% mer idag. Nu planterar vi förädlade plantor som ger ytterligare 20% mer i framtiden. Alltså blir skillnaden 40%!

Det är väldigt svårt att jämföra skogsskötselsystem på ett juste sätt, eftersom de är så totalt olika. Och oavsett vilket resultat man får fram så kommer anhängare/motståndare att argumentera att jämförelsen är fel. Om man bara hade gjort si eller så, så hade resultatet blivit heeeeelt annorlunda.

På ett hygge är produktionen noll. I en 8-10 m hög planterad skog är tillväxten å andra sidan ofta dubbla boniteten. Det är det som gör att den långsiktiga produktionen i trakthyggesbruk blir hög.

I blädningsbruk är tillväxten idealt lika med boniteten, men varje gång man blädar så sjunker tillväxten. Dessutom verkar det vara svårt att långsiktigt ligga kvar uppe på den nivå som boniteten säger. Varför? Tja... varför skulle skogen vilja maximera volymproduktionen?

En filosofisk förklaring:
I ett likåldrigt bestånd gäller det för alla träd att skynda på om man ska hänga med och finnas med i toppen när det är dags att börja blomma och producera frön för nästa generation.
I en olikåldrig skog "vet" de mindre träden att det dröjer länge tills det är deras tur att bli stora, och att skynda på medför ökad risk för toppbrott och andra skador. Alltså är det nog klokast att ta det lite lagom lugnt. Tids nog blir det deras tur.

[Sundhult]

tor 07 jun 2012, 12:32#177386 En sak att ha med i diskussionen är att kontinuitetsmetoder, kanske då främst Lübeckmodellen, så går den uttagna volymen som timmer i högre grad än vid trakthyggesbruk och mindre andel massaved.

Om det är bra eller dåligt är en annan fråga. Det är klart att massaindustrin är oroad om tillgången skulle minska.

Samtidigt är det kanske så att volym av sämre kvalité är mer intressant fram över, för att det går snabbare att driva upp och fungerar bra som energi och liknande.

//.D

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com

[Bertilsson]

tor 07 jun 2012, 14:21#177389

På ett hygge är produktionen noll. I en 8-10 m hög planterad skog är tillväxten å andra sidan ofta dubbla boniteten. Det är det som gör att den långsiktiga produktionen i trakthyggesbruk blir hög.

Är bifogade kurvor fel? Min bedömning är att träd i 8-10 m motsvarar något under 20 år ålder.
I så fall har inte tillväxten nått upp till medeltalet 11 m3 vid denna trädhöjd?

I blädningsbruk är tillväxten idealt lika med boniteten, men varje gång man blädar så sjunker tillväxten. Dessutom verkar det vara svårt att långsiktigt ligga kvar uppe på den nivå som boniteten säger. Varför? Tja... varför skulle skogen vilja maximera volymproduktionen?

Enligt ditt tidigare svar borde väl föhållandet om än mindre frekvent innebära att några m2 har unga träd som inte helt förbrukar vad vittring och nerfall ökar näringstillgången. Detta överskott tas väl tillvara fullt ut när området är utvuxet fullt ut med rötter även i kontinuitetsskog?

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto