Avverkning (slutavverkning)

[Skogsforskare]

tis 15 okt 2013, 07:45#240542 Det känns som om ni blandar ihop röjning av ungskogen och avveckling av fröträd när ni blandar in älgskador i diskussionen.
Fröträden kan man med fördel avverka när föryngringen är ganska ny. Då har man stort antal plantor och det gör inget att fröträden slår ihjäl en del. Ju längre man väntar, desto högre hinner plantorna och desto färre blir de oftast samtidigt, och skadorna blir betydligt värre. Dessutom växer ju föryngringen snabbare ut ur älghöjd om fröträden är borta.
När det gäller temperatur och skador är plusgrader bäst, men det går någorlunda bra även vid minusgrader så länge det inte är alltför kallt. När temperaturen går ner mot -10 och kallare blir småtallarna sköra som glas och då krävs inte mycket för att toppskotten ska slås av.

Om du vill lära om naturlig föryngring så rekommenderar jag att du läser kapitlet om just "Naturlig föryngring av tall och gran" i Skogsskötselserien:
http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-br ... selserien/

[sveakatten]

tis 15 okt 2013, 16:42#240583 Jag har funderat på en sak, om man har rätt många fröträd kvar, växer plantorna under fortare på höjden då eller är det tvärs om?
Jag har några ställen som tallplantorna ser ut att bli långa och smala med fina kvistar, och där har jag mera mot en skärm kvar, på fallen med bara plant blir dom ju korta och grova med stora kvistar.

[jannee]

tis 15 okt 2013, 18:20#240609 Vi har ju alla olika förutsättningar, jag kan bara prata för mina. Har en fastighet i södra Småland ungefär 100 ha dessutom ett heltids lönearbete.
Oekonomiskt att ta ledigt från jobbet för att avverka skog, enstaka vindfälle - sök och finn ja helt ok.
Trots att jag gått i skog sedan födsel är jag fortfarande ganska kass på att optimera virkesuttaget, märks inte minst på vindfällena.
Har en skördare apterat blir det oftast optimalt dessutom kör skotaren ut virket betydligt snabbare när det ligger samlat.
Har man redan en traktor med huggarvagn eller vajerkran stående blir saken annorlunda, inte räknar arbetstiden, kan det bli ett hyfsat netto.
Tyvärr är det ändå så att det man tjänar på gungorna förlorar man på karusellen.
Har du någon slutavverkning i tallarnas omedelbara närhet, ja så du slipper kostnader för flyttning, finns det inget skäl att inte utnyttja professionella aktörer.
Utan att begripa hur man gör, är det en baggis att aptera bort 15 -25 % av virkesvärdet.
Första stocken kan du syna av nedifrån och sedan klava fram till rätt längd, men du bör också ha handdatorn med dig för att inte göra bort dig - har du det?
Betydligt lönsammare är röjning, oftast väldigt åsidosatt.

[JensSkoog]

tis 15 okt 2013, 20:06#240637

Jag har funderat på en sak, om man har rätt många fröträd kvar, växer plantorna under fortare på höjden då eller är det tvärs om?
Jag har några ställen som tallplantorna ser ut att bli långa och smala med fina kvistar, och där har jag mera mot en skärm kvar, på fallen med bara plant blir dom ju korta och grova med stora kvistar.

Hur tätt står dom på dom olika ställen? Enligt vad jag erfart, drar dom sig i högden när det är lite plats. Kampen om ljuset! Annars kann det ju också vara skil på bonitet och andra sakor.

Jack of all trades, master of none!

[sveakatten]

ons 16 okt 2013, 15:49#240687 Hoppas det syns skillnaden. På detta stället blir grenarna ca hälften så grova som på nästa bild

2013-10-16 12.11.39.jpg

2013-10-16 15.09.16.jpg

så här ser det ut på första stället, på det andra är det ungefär 1/4del så många fröträd.

2013-10-16 11.22.51.jpg

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[JensSkoog]

ons 16 okt 2013, 16:20#240689 Lite svårt å "diagnostisära" ut från bildor, men jag tror det har mycket med kampen om ljuset å göra. Gör oxa skil om tärrenget har helning söderut eller norrut - ska inte vara stora helningen innan det märks på ljusmängd och värme.
När jag var grabb och gick med min morfar i skogen, hade han med sig sekatören och klipte lägste grenarna av ungtallorna, men det va en annan tid! Där jag jobbar i skogen nu, fins mestadels gran och löv. Tallerna blir älgmat stax dom kommer.

Jack of all trades, master of none!

[OAS-forests]

ons 16 okt 2013, 19:52#240702

Hoppas det syns skillnaden. På detta stället blir grenarna ca hälften så grova som på nästa bild

Hur länge sedan är det du skapade fröträdställningen? tycker det ser ut som att dessa små träd är gamla tallar som fanns innen fröträden friställdes. Om det är så behövs inga fröträd.

[lfq]

ons 16 okt 2013, 21:50#240720 Jag hade först en tanke att ta ner drygt 100 frötallar själv men insåg snabbt att det skulle ta för lång tid. Så kolla gärna mitt inlägg i tråden: "Vindfällen av tall med angrepp" fre 11 oktober som förklarar hur jag gjorde.

Essentially, all models are wrong, but some are useful. (George E P Box, 1979)

[machonisti]

tor 17 okt 2013, 07:42#240737 I min värld är själva skogsarbetet poängen. Har arbetat med det mesta inom skogsodling förutom markberedning. Kunskapen i de olika momenten har inte funnits från början. Visst har det kostat en slant i missade förtjänster (tänker främst på aptering). Å andra sidan blir man inte kunnigare ifall arbetet lejs ut. För mig fungerar kunskapsinhämtningen bäst av egna misstag. Enligt mitt synsätt missar man totalt endast ifall man underlåter sig att köra ut virke som ligger färdigt hugget (har sett sånt med egna ögon).

Att ta frötallar är ett arbetsmoment bland andra. Det är inte ett enkelt arbete men det kan kompenseras med tid.

Det man inte har erfarenhet av tar sin tid och risken är stor att arbetet inte ger optimal avkastning. Å andra sidan växer inte erfarenheten.

Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.

[halvproffs]

tor 17 okt 2013, 10:18#240740

Jag hade först en tanke att ta ner drygt 100 frötallar själv men insåg snabbt att det skulle ta för lång tid. Så kolla gärna mitt inlägg i tråden: "Vindfällen av tall med angrepp" fre 11 oktober som förklarar hur jag gjorde.

Men IFQ, du skriver att du själv fällde och kvistade tallarna och före det insåg du att det skulle ta för lång tid och sen hade en beståndsgående skördare som apterade stammarna. Får liksom inte ihop det för fällning och kvistning tar ju längre tid än aptering.
I övrigt håller jag med Machonisti till punkt och pricka. Är man intresserad av någonting så brukar man snabbt lära sig. Man ska även veta att skördarmätning inte alltid stämmer. Föraren ser heller inte baksidan av trädet så det blir en chansning. Sen tillkomer oftast en flyttkostnad som kan vara flera tusen kronor och det är mycket pengar som du kan aptera lite galet för.Har sett en avräkning från Mellanskog där övermålet var alldeles för stort. Visst blir det apteringsfel i början, men man lär sig.

Senast redigerad av halvproffs tor 17 okt 2013, 11:45, redigerad totalt 2 gånger.

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[lfq]

tor 17 okt 2013, 10:51#240741

Men IFQ, du skriver att du själv fällde och kvistade tallarna och sen hade en beståndsgående skördare som apterade stammarna. Får liksom inte ihop det för fällning och kvistning tar ju längre tid än aptering.
I övrigt håller jag med Machonisti till punkt och pricka. Är man intresserad av någonting så brukar man snabbt lära sig. Man ska även veta att skördarmätning inte alltid stämmer. Föraren ser heller inte baksidan av trädet så det blir en chansning. Sen tillkomer oftast en flyttkostnad som kan vara flera tusen kronor och det är mycket pengar som du kan aptera lite galet för.Har sett en avräkning från Mellanskog där övermålet var alldeles för stort. Visst blir det apteringsfel i början, men man lär sig.

Vitsen med att ha en skördare som apterar beror på att den kan enkelt samla ihop 4-5 träd och lägga de i en hög som skotaren hämtar i samma hjulspår för att minimera plant- och markskador. I mitt fall tillkom ingen flyttkostnad samt att jag högg och kvistade själv.
Att man själv kvistar minimerar skadorna när skördaren drar in stammarna samt att man kvistar bättre själv än en liten skördare.

Skulle man gjort allt själv med en liten maskin typ Oxen som jag har skulle det kanske innebära att timret blev liggande alltför länge med risk för blånad.

Och visst är det bra med erfarenhet men den innefattar ju också kontakt med maskinförare och hur maskinen arbetar.

Hade jag varit mer på hugget skulle jag sett till att så många som möjligt av rotstockarna apterades till klass 1. Nu gjordes det bara till de ca 16 stamblocken.

Essentially, all models are wrong, but some are useful. (George E P Box, 1979)

[halvproffs]

tor 17 okt 2013, 11:50#240744 Hur mycket beräknar du förlusten till då? Borde kanske vara 50 stamblock om det är ordinära frötallar.
Beror ju mycket på rakhet, diameter, kvistbulor mm.

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[lfq]

tor 17 okt 2013, 12:17#240745

Hur mycket beräknar du förlusten till då? Borde kanske vara 50 stamblock om det är ordinära frötallar.
Beror ju mycket på rakhet, diameter, kvistbulor mm.

Svårt att beräkna förlusten på förlorade klass 1, men stamblocken valdes ut av köpare. Jag tror det är svårt att få ut 50 stamblock på runt 100 frötallar. Men det skulle vara intressant att höra andras procent av stamblock, speciellt från stamkvistade bestånd.

Essentially, all models are wrong, but some are useful. (George E P Box, 1979)

[machonisti]

tor 17 okt 2013, 12:44#240746 50 stamblock av 100 möjliga är inte omöjligt framförallt när det gäller frötall. Tanken med frötall är väl maximal mängd stamblock i nästa generation, vilket borde leda till att de bästa exemplaren lämnats till reproduktion.

Tyvärr har ingen i släktträdet stamkvistat några bestånd.

Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.

[halvproffs]

tor 17 okt 2013, 14:10#240753 På vissa bra tallmarker har då jag tagit ut mer än 50% stamblock och aldrig fått någon stock nedklassad. Inspektorn på Mellanskog sa då att jag är för petig för man ska ha någon procent som går i klassen under.

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas