Miljöhänsyn vid slutavverkning

Jag studerar vid Lunds universitet och just nu skriver jag på ett projektarbete i miljörätt tillsammans med två andra biologer om miljöhänsyn vid slutavverkning. Vi skulle gärna vilja höra åsikter från skogsägare och allmänt skogsintresserade när det kommer till miljöhänsynen.

Varför tror ni att de krav som finns vid slutavverkningen med hänsyn till miljön inte nås?

Om du är skogsägare, är du FSC-/PEFC-certifierad?
Vad finns det för för-och nackdelar med det?

Hur bra är informationen från skogsstyrelsen när det kommer till certifiering samt föreskrifter som finns vid slutavverkning?

Man får inte tillräckligt betalt för att ha tid med perfekt hänsyn är väl den största anledningen.

Definiera gärna exakt vilka krav ni avser så får ni nog flera svar. Även varifrån ni hämtar dessa krav:
- Lagparagraf/förordning/föreskrift (tvingande)
- Allmänna rekomendationer (icke tvingande)
- Andra rekommendationer eller önskemål, som t.ex... ???.

Alla kanske borde ha full koll, men så är nog inte fallet hos många. Inte minst då många låter bolagen sköta den biten. Så om ni förtydligar frågan så kanske det blir lättare att svara.

Första frågan: Nej.
Andra frågan: En anledning att vara certifierad är väl en tia eller tjuga extra per såld kubik. Förutom de som har andra intressen som gör att de vill vara certifierade. Anledningen att inte vara certifierad är väl att man har större frihet att förfoga som man vill över sin skog.

Håller med föregående talare. Om det betalades bättre tror jag att intresset skulle öka. Jag tror också att många skogsägare gärna vill ha en bra miljöhänsyn men att entrepenörer och virkesköpare gärna vill göra stora uttag och utan en massa hänsynsytor och träd. De påtalar därför för skogsägaren att denna förlorar mycket pengar på att göra på ett visst sätt. Ett annat skäl kan vara att många skogsägare, tyvärr, inte bor i anslutning till ägd skogsfastighet och därmed inte har samma känsla för skogen och miljön där. Kunskapen kan också i många fall vara dålig och då gör man hellre som man "alltid har gjort".

Tummen upp Towes

För att kraven är så otydligt formulerade att ingen har förstått vad det är som krävs.

Helt rätt - huvet på spiken. Det var därför jag bad studenten att själv klargöra vilka krav och regler denne avser det inte nås upp till.

Funderar också på dom där kraven, man kan ju få anmärkning på en avverkning om man tex har fel kordinatangivelse system på traktdirekttivet tex om man har rt90 och ska ha sweref.(eller va de tvärt om) viktigt för säkerheten iofs att man vet vilket man har .
Eller om man har lämnat mer högstubbar och död ved i verkligheten än vad man skrivit in i traktdirektivet,även om det ifyllda värdet ligger på en godkänd nivå.

Kommer såna här saker med i statistiken som att det är bristande miljöhänsyn? (tror nästan det) Isf är det inte bra.

Det finns nog en bra anledning till att Skogsstyrelsen bestämt sig för att sluta med den här mätmetoden.

Nu är jag ganska ny som skogsägare men jag ser mitt skogsbruk som en helhet. Delar är främst produktionsskog medan andra delar hör till hänsyn men framförallt att det varierar över tid.

Mina marker har många år fram till slutavverkning men jag tror/tycker att det går att använda hänsyn under tiden och även framöver.

Exempelvis: Undvika att röja/undervegetationsröja på våren när fågellivet är som mest intensivt. Täta dungar av exempelvis granar är bra småfågelbon. Marker med många små nivåskillnader med tätare buskage är bra för skogsfågel.

Förstås att lämna skärmar och att inte röja vid blötare marker och vattendrag. Samtidigt att fälla exempelvis yngre asp för att ge föda åt vilt. Sällan har jag sett så mycket harspår i snön som runt fällda aspar.

Jag ser långsiktigt på min skog. En del kommer alltid att vara ung skog men variera var i bestånden. Annan äldre skog men även det variera var i beståndet osv. Viss skog kommer att bli evighetsskog men där tror jag att vi talar om små delar av bestånden.

Jag njuter av att se skogen vara levande och variationsrik men samtidigt är det också en del av samhällsekonomin och därmed stadd i förändring. Även produktionen är en del av njutningen.

Sammantaget: Varje generation av människor kommer att se sina barns skogar att förändras, från gamla, till unga och åter till äldre och gamla.

Om jag har rätt, ja det får mina barn och barnbarn fundera på. Förändring är det enda beständiga och kanske finns det ett större djup än man anar i Bond-titel "leva och låta dö".

Som flera varit inne på, så betalas inte skogsägaren för någon miljöhänsyn utan enbart för virkesvärdet. Då är det ganska magstarkt av lagstiftaren och skogsstyrelsen att med diverse hot i bakfickan kräva att skogsägaren ska visa en betydande naturvårdshänsyn. Det borde enbart vara upp till skogsägaren att välja om det ska vara någon naturhänsyn eller ej i sin egen skog.

Dessutom så är merbetalningen för PEFC/FSC skrattretande låg i slutavverkningen. Eventuellt cert-tillägg utgör här endast några procent av virkespriset. Skillnaden mellan olika virkesköpare brukar vara betydligt större (även på massaved och biobränsle).

Som jämförelse kan vi göra en prisjämförelse i bondeledet mellan konventionell spannmål och alternativodlad spannmål (KRAV, DEMETER), där är det ofta 30-50% merbetalning för alternativodlat. Med den stora prisskillnaden är det betydligt rimligare att ställa hårdare krav på miljöhänsyn.

Obs! Det är inte fel att visa miljöhänsyn i sig, men när myndigheter kräver detta av skogsägaren - utan ersättning - så visar myndigheterna ingen som helst respekt för äganderätten. Den senare ingår ju i europakonversionen om mänskliga rättigheter.
/Niklas

Jag skulle kanske varit lite tydligare med vad jag menar när jag skrev krav. Med krav så menar jag svl 30§ och dess föreskrifter (http://www.skogsstyrelsen.se/Global/PUB ... 202012.pdf).

30 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den hänsyn som ska tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid skötseln av skog, såsom i fråga om hyggens storlek och utläggning, beståndsanläggning, kvarlämnande av träd och trädsamlingar, gödsling, dikning och skogsbilvägars sträckning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om de åtgärder som ska vidtas för det fall föreskrifter enligt första stycket inte har följts.
Bemyndigandena i första och andra styckena medför inte befogenhet att meddela föreskrifter som är så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Lag (2010:930).

Jag är med i Naturvårdsföreningen
If you can´t beat them join them

Vad säger ni om man som skogsägare skulle bli tvungen att gå på utbildning hos skogsstyrelsen om miljöhänsyn vid skötsel av skog?

"Tvungen" är aldrig en bra lösning.