lör 15 dec 2007, 01:05#14573Hej!
Är det någon som har en bra modell för att beräkna timmerutfall vid avverkning?
/Nisse
Avverkning (slutavverkning)
Utfallsmodell timmer-massa?
✍️ Sammanfattning av tråd
Diskussionen handlar om metoder och erfarenheter kring beräkning och bedömning av timmerutfall vid skoglig avverkning. Nisse inleder med en fråga om modeller för att beräkna timmerutfall, och flera deltagare delar med sig av sina erfarenheter och insikter. OAS-forests nämner Cernolds tabeller för teoretiska utbyten men påpekar att praktiska faktorer som röta och sorteringsfel påverkar utfallet. De diskuterar också skillnader i timmerandel beroende på huggningstyp och ståndort.
Skogshuggarn och andra deltagare poängterar svårigheten att exakt förutsäga utfallet innan fällning och inmätning, men menar att erfarenhet och okulär bedömning kan ge en hyfsad uppskattning. Månstorpan och Niklas H20 tillägger att timmerandelen kan variera kraftigt, från så lågt som 10 % till över 90 %, och att sortimentslistan har stor betydelse. Skogshare tar upp sågutbyte och hur sågverkens optimering påverkar värdet av timmerstockarna, och diskussionen berör även sågverkens nedläggningar och deras påverkan på vidareförädling.
Det finns en gemensam förståelse för att timmerutfallet är komplext och påverkas av många faktorer, och att praktisk erfarenhet är viktig för att göra bedömningar. Diskussionen förblir konstruktiv och delar erfarenheter snarare än att skapa konflikt eller nå en strikt konsensus.
Sammanfattningsvis är tråden ett erfarenhetsutbyte kring beräkning och faktorer som påverkar timmerutfall vid avverkning, med inslag av tekniska och praktiska perspektiv samt reflektioner kring sågverkens roll i värdekedjan.
Skogshuggarn och andra deltagare poängterar svårigheten att exakt förutsäga utfallet innan fällning och inmätning, men menar att erfarenhet och okulär bedömning kan ge en hyfsad uppskattning. Månstorpan och Niklas H20 tillägger att timmerandelen kan variera kraftigt, från så lågt som 10 % till över 90 %, och att sortimentslistan har stor betydelse. Skogshare tar upp sågutbyte och hur sågverkens optimering påverkar värdet av timmerstockarna, och diskussionen berör även sågverkens nedläggningar och deras påverkan på vidareförädling.
Det finns en gemensam förståelse för att timmerutfallet är komplext och påverkas av många faktorer, och att praktisk erfarenhet är viktig för att göra bedömningar. Diskussionen förblir konstruktiv och delar erfarenheter snarare än att skapa konflikt eller nå en strikt konsensus.
Sammanfattningsvis är tråden ett erfarenhetsutbyte kring beräkning och faktorer som påverkar timmerutfall vid avverkning, med inslag av tekniska och praktiska perspektiv samt reflektioner kring sågverkens roll i värdekedjan.
AI-betyg:
💬 Debattintensitet: 🔥🔥 2/5
⚖️ Åsiktskonflikt: 🟨 2/5
🎭 Tonalitet: Saklig och erfarenhetsbaserad med öppen diskussion
📌 Diskussionstyp: Erfarenhetsutbyte
💬 Debattintensitet: 🔥🔥 2/5
⚖️ Åsiktskonflikt: 🟨 2/5
🎭 Tonalitet: Saklig och erfarenhetsbaserad med öppen diskussion
📌 Diskussionstyp: Erfarenhetsutbyte
Detta är en AI-tjänst från Skogsforum som nu testas. Tjänsten sammanfattar trådar för de som önskar att bilda en snabb övergripande bild. Build: 0.4 Beta (2025-05-09 19:28 | data: 1)
TS
lör 15 dec 2007, 10:21#14575Det är en intressant fråga du ställer. Jag antar att du redan känner till Cernolds tabeller vilka man kan använda om man känner trädets höjd, längd och form. Dessa tabeller ger dock endast teoretiska utbyten, de säger inget om röta, fel eller timmer som nedklassas av annan anledning.
Timmerutbytet varierar väldigt beroende på typ av huggning (tidig gallring, sen gallring, slutavverkning eller huggning av fröträd). Miin praktiska erfarenhet säger att en normal slutavverkning av gran ligger timmerandelen på 67% enligt mätsedlarna. Gallringar ger lägre timmerandel och huggning av frötall ger höge timmerandel.
Timmerutbytet varierar väldigt beroende på typ av huggning (tidig gallring, sen gallring, slutavverkning eller huggning av fröträd). Miin praktiska erfarenhet säger att en normal slutavverkning av gran ligger timmerandelen på 67% enligt mätsedlarna. Gallringar ger lägre timmerandel och huggning av frötall ger höge timmerandel.
Ångermanlänningen
sön 16 dec 2007, 12:00#14612
Det är skillnad på "gurka och morötter",,, som man brukar säga.
På vilka ståndorter har du kunnat snitta 67% i timmerandel?.
En min tabell så måste formtalet-längd och bhd vara "gott eller tom "mycket gott" för att man ska komma upp i 66-67%.
Sen var det ju det där med tex rötat virke i slutavverkning av gran där stocken fort måste kortas eller tom blir till massaved.
OAS-forests skrev:Det är en intressant fråga du ställer. Jag antar att du redan känner till Cernolds tabeller vilka man kan använda om man känner trädets höjd, längd och form. Dessa tabeller ger dock endast teoretiska utbyten, de säger inget om röta, fel eller timmer som nedklassas av annan anledning.
Timmerutbytet varierar väldigt beroende på typ av huggning (tidig gallring, sen gallring, slutavverkning eller huggning av fröträd). Miin praktiska erfarenhet säger att en normal slutavverkning av gran ligger timmerandelen på 67% enligt mätsedlarna. Gallringar ger lägre timmerandel och huggning av frötall ger höge timmerandel.
Det är skillnad på "gurka och morötter",,, som man brukar säga.
På vilka ståndorter har du kunnat snitta 67% i timmerandel?.
En min tabell så måste formtalet-längd och bhd vara "gott eller tom "mycket gott" för att man ska komma upp i 66-67%.
Sen var det ju det där med tex rötat virke i slutavverkning av gran där stocken fort måste kortas eller tom blir till massaved.
Skogshuggarn
Det är så roligt att leva, för då får en si hur det går.
Det är så roligt att leva, för då får en si hur det går.
sön 16 dec 2007, 12:01#14613
Ett vältränat "köttöga",,,,, 
nisse skrev:Hej!
Är det någon som har en bra modell för att beräkna timmerutfall vid avverkning?
/Nisse
Ett vältränat "köttöga",,,,,
Skogshuggarn
Det är så roligt att leva, för då får en si hur det går.
Det är så roligt att leva, för då får en si hur det går.
sön 16 dec 2007, 16:21#14624Kompletterande information för att förtydliga vad jag menar;
- 67% blev timmerutfall av totala avverkningsvolymen gagnvirke, m3fub.
- normal ståndort för trakten G20-G22
- bestånd som blivit kvalitetsgallrade tidigare
- sedan menade jag "brösthöjdsdiameter" inte längd som jag skrev
Det brukar inte bli många % vrak pga röta på min mark. Jag har förstått att detta varierar mycket i landet, på vissa håll kan rötandelen ligga över 20% har jag hört. Min erfarenhet är dock att den ligger under 5%.
Skogshuggarn, vilken erfarenhet har du från timmer utfallet? För övrigt håller jag med dig, Skogshuggarn, att man kan träna upp känslan för att bedöma hur det ligger till. Då man kliver in i ett bestånd och granskar det okulärt gör man en egen bedömning om de viktiga skogsuppgifterna (m3/ha, höjd, bhd, %-timmer, %-TGL m.m.).
Detta är en anledning varför jag tycker att skogen är så intressant, för varje huggning och avverkning lär man sig lite mer, känns om att ännu en pusselbit faller på plats, det är en riktig utmaning att lära sig mer.
- 67% blev timmerutfall av totala avverkningsvolymen gagnvirke, m3fub.
- normal ståndort för trakten G20-G22
- bestånd som blivit kvalitetsgallrade tidigare
- sedan menade jag "brösthöjdsdiameter" inte längd som jag skrev
Det brukar inte bli många % vrak pga röta på min mark. Jag har förstått att detta varierar mycket i landet, på vissa håll kan rötandelen ligga över 20% har jag hört. Min erfarenhet är dock att den ligger under 5%.
Skogshuggarn, vilken erfarenhet har du från timmer utfallet? För övrigt håller jag med dig, Skogshuggarn, att man kan träna upp känslan för att bedöma hur det ligger till. Då man kliver in i ett bestånd och granskar det okulärt gör man en egen bedömning om de viktiga skogsuppgifterna (m3/ha, höjd, bhd, %-timmer, %-TGL m.m.).
Detta är en anledning varför jag tycker att skogen är så intressant, för varje huggning och avverkning lär man sig lite mer, känns om att ännu en pusselbit faller på plats, det är en riktig utmaning att lära sig mer.
Ångermanlänningen
mån 17 dec 2007, 11:52#14680
Hyfsade rent teoretiskt och kanske något bättre i praktiken.
Tyvärr så är det ingen exakt vetenskap att beräkna timmerutfallet på rotstående skog tills dess det är
hugget och inmätt hos VMF, men visst kan man lära sig att komma hyfsat nära.
Ett bra "övningsobjekt" är att kolla vad som kommer fram på avläggen från grannskiften med likvärdig
ståndortsindex/ålder/trädslagsblandning och framförallt skötsel.
Vem vet,,,, kanske någon annan också gör det?, eller så är jag lite "knäpp",,,,,
OAS-forests skrev:
Skogshuggarn, vilken erfarenhet har du från timmer utfallet? .
Hyfsade rent teoretiskt och kanske något bättre i praktiken.
Tyvärr så är det ingen exakt vetenskap att beräkna timmerutfallet på rotstående skog tills dess det är
hugget och inmätt hos VMF, men visst kan man lära sig att komma hyfsat nära.
Ett bra "övningsobjekt" är att kolla vad som kommer fram på avläggen från grannskiften med likvärdig
ståndortsindex/ålder/trädslagsblandning och framförallt skötsel.
Vem vet,,,, kanske någon annan också gör det?, eller så är jag lite "knäpp",,,,,
Skogshuggarn
Det är så roligt att leva, för då får en si hur det går.
Det är så roligt att leva, för då får en si hur det går.
ons 06 feb 2008, 22:20#18892
varierar ju väldigt mycke... dom slutavv ja kör bruka utfallet hamna på allt mellan 30-75% timmer.. vatt nere på 10 i vissa å sen rekordet ligger på 93% timmer, de va fin skog de
nisse skrev:Hej!
Är det någon som har en bra modell för att beräkna timmerutfall vid avverkning?
/Nisse
varierar ju väldigt mycke... dom slutavv ja kör bruka utfallet hamna på allt mellan 30-75% timmer.. vatt nere på 10 i vissa å sen rekordet ligger på 93% timmer, de va fin skog de
ons 06 feb 2008, 23:31#18903timmerutfallet bero ju oxå på vilken lista man hugger efter timmer ner till 12cm i topp gör ju ganska mycket mot tex 18cm
Rottne H14 Rottne F13s
lör 03 feb 2024, 14:43#830976Lika intressant som utfallet timmer / massaved vid avverkningen, tycker jag, är det möjliga sågutbytet ur den enskilda timmerstocken vid sågverket, som ju i teorin huvudsakligen(!) bestäms av stockens toppdiameter och avsmalning men i praktiken också mycket av sågverkets vilja / förmåga att optimera postningen av varje stock för två eller fler välintegrerade såglinjer och för att därigenom kunna ta tillvara sidoutbytena / "bakarna?" på bästa sätt. Men nu går dessa högvärdiga möjliga(!) sidoutbyten i stället ett ömkligt öde till mötes i flistuggen. Därför undrar jag om vi trots alla framsteg när det gäller offensiv vidareförädling av den sågade varan, inte kommit längre bort från "dumsnålt" bulktänkande när det gäller sönderdelningen / tillvaratagandet av den enskilda timmerstocken?
lör 03 feb 2024, 16:24#830987Skogshare har ju rätt i utbytet på timmer.
De vi skogsägare kan påverka är ju å producera skog me liten avsmalning å i övrigt sälja avverkningarna till dom som prioriterar de sågbara å kan få ut mest.
Själv prioriterar ja dom som betalar mest.
Angående massa/timmer utbyte så sålde ja ju rätt mycke till Ture Johanssons i Klevshult , jooo de som ska läggas ned nu i Södras regi.
Där låg ju massa delen på lite större avverkningar på 10- 12 procent. Men då va de ju lite röta
Hur mycke som sågades å va utbytet blev vet ja inte.
För några år sen sålde ja en avverkning till ett annat bolag. Dryga 2000fub.
Där blev massa delen 18%.
Men där va de drygt 100årig skog å nästan bara gran (på granmark, g28). Väldigt mycke röta.
Grannen sålde en avverkning i samma storlek ungefär å samtidigt som ja å till samma bolag.
Gissningsvis 120år gammal skog me tallbonitet men alldeles för mycke gran i.
Där blev de ,28% massa.
De vi skogsägare kan påverka är ju å producera skog me liten avsmalning å i övrigt sälja avverkningarna till dom som prioriterar de sågbara å kan få ut mest.
Själv prioriterar ja dom som betalar mest.
Angående massa/timmer utbyte så sålde ja ju rätt mycke till Ture Johanssons i Klevshult , jooo de som ska läggas ned nu i Södras regi.
Där låg ju massa delen på lite större avverkningar på 10- 12 procent. Men då va de ju lite röta
Hur mycke som sågades å va utbytet blev vet ja inte.
För några år sen sålde ja en avverkning till ett annat bolag. Dryga 2000fub.
Där blev massa delen 18%.
Men där va de drygt 100årig skog å nästan bara gran (på granmark, g28). Väldigt mycke röta.
Grannen sålde en avverkning i samma storlek ungefär å samtidigt som ja å till samma bolag.
Gissningsvis 120år gammal skog me tallbonitet men alldeles för mycke gran i.
Där blev de ,28% massa.
sön 04 feb 2024, 08:03#831061
Hur många fina sågar har Södra egentligen lagt ner och har totalen därigenom blivit bättre? Hade Södras Timbers och andra stora sågverksbolags omstruktureringar kunnat ske på ett optimalare sätt med hänsyn till kostnadseffektivitet, sågutbyte och vidareförädling?
Tralsmo skrev:Skogshare har ju rätt i utbytet på timmer.
De vi skogsägare kan påverka är ju å producera skog me liten avsmalning å i övrigt sälja avverkningarna till dom som prioriterar de sågbara å kan få ut mest.
Själv prioriterar ja dom som betalar mest.
Angående massa/timmer utbyte så sålde ja ju rätt mycke till Ture Johanssons i Klevshult , jooo de som ska läggas ned nu i Södras regi.
Där låg ju massa delen på lite större avverkningar på 10- 12 procent. Men då va de ju lite röta
Hur mycke som sågades å va utbytet blev vet ja inte.
Hur många fina sågar har Södra egentligen lagt ner och har totalen därigenom blivit bättre? Hade Södras Timbers och andra stora sågverksbolags omstruktureringar kunnat ske på ett optimalare sätt med hänsyn till kostnadseffektivitet, sågutbyte och vidareförädling?
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar