Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Mangan]

tor 07 feb 2013, 23:24#210249 Skall man alltså se stamved som något nödvändigt ont som träden offrar kraft på för att hålla uppe barrmassan, istället för att de försöker bygga så mycket stamved som möjligt i konkurrensen?


Om man nu får ge träden lite fri vilja.

Självvald väg i egen skog

[machonisti]

tor 07 feb 2013, 23:27#210251 Väldigt enkel logik bara man tänker rätt.
En paralell: solfångare under solfångaren ger ingen vinst och en kropp utan motstånd blir vek.

Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.

[Skogsforskare]

tor 07 feb 2013, 23:29#210253 Famag, det fungerar inte så. Det blir såhär.

Om du har 100 ha blädningsskog och 10 år mellan blädningarna så blädar du 10 ha varje år. Ungefär samma mängd virke som du tar ut på 1 ha slutavverkning plus 1 eller 2 ha gallring ska alltså tas ut på 10 ha i form av blädning. Det blir inga luckor eller minihyggen, inte mer än det blir vid en vanlig gallring. Faktiskt mindre, eftersom det finns småträd och plantor lite här och var, blandat huller om buller med större och riktigt stora träd.

[Skogsforskare]

tor 07 feb 2013, 23:32#210254 Ni kan ju jämföra tjockleken på stammarna på växter ni har i trädgården. Jämför buskar och träd med spaljeväxter.
Stammens funktion är att lyfta upp barr och blad mot ljuset, så inte dom andra skuggar ut en. Träd maximerar inte stamtillväxten utan optimerar den för att inte gå av och skadas dödligt, men vill inte lägga mer än nödvändigt på tjockleken. Det lönar sig ju bättre att växa på höjden för att inte bli överskuggad.

[lfq]

tor 07 feb 2013, 23:54#210257

Men tillväxten av stamved är en helt annan historia, som styrs väldigt starkt av hur träden svajar i vinden. Ju färre träd, desto mer svajar varje träd, och desto grövre blir det i brösthöjd.

Det skulle betyda att vajande träd växer mer på bredden än höjden medan det är tvärtom för icke-vajande träd.

Essentially, all models are wrong, but some are useful. (George E P Box, 1979)

[Skogsforskare]

tor 07 feb 2013, 23:59#210259 Helt rätt.

[sveakatten]

fre 08 feb 2013, 06:14#210278 Det tycker jag låter vettigt. Då innebär det att man kan höggallra skogen och lämna kvar dom långa smala träden och sätta plant under. Och när dom smala träden växt till sig så tar man ner dom.
Då har dom dels skuggat plantorna så det kan bli fint virke av det som kommer upp och dels samlat på sig på diametern. (om dom inte blåser ner)
Har jag förstått detta rätt?

[lfq]

fre 08 feb 2013, 09:44#210298

Då har dom dels skuggat plantorna så det kan bli fint virke av det som kommer upp och dels samlat på sig på diametern. (om dom inte blåser ner)
Har jag förstått detta rätt?

Ja, teoretiskt verkar det fungera så men man måste nog ta hänsyn till om det är ett blåsutsatt läge. I höstas avverkade jag några smala lutande tallar för säkerhets skull. Jag var rädd att de antingen skulle blåsa ner eller spjälka sig, vilket hände med ett träd.

Essentially, all models are wrong, but some are useful. (George E P Box, 1979)

[Mangan]

fre 08 feb 2013, 10:07#210303 Sveakatten, låter som en högskärm? Frågan man ställer sig, hur ser ekonomin och riskerna ut.

Självvald väg i egen skog

[Skogsforskare]

fre 08 feb 2013, 11:26#210319

Då innebär det att man kan höggallra skogen och lämna kvar dom långa smala träden och sätta plant under. Och när dom smala träden växt till sig så tar man ner dom.

Problemet om du lämnar kvar långa smala träd är att dom riskerar att gå av pga snö och vind. Att dom är långa och smala beror ju på att dom stått skyddade av de större träden och inte är anpassade till stor mekanisk belastning från vind och snö. Om dom känner sig alltför utsatta så kommer dom dessutom dra ner ordentligt på höjdtillväxten medan de försöker hinna bygga ut stammen (innan de bryts av).

Sen är det ju också så att om du ska få rimligt hög tillväxt så måste du lämna kvar betydligt fler träd om du höggallrar än om du låggallrar, eftersom tillväxten inte bara hänger ihop med stamantalet utan också med grundyta/volym. Och om du lämnar ett så tätt bestånd att produktionen hålls på en rimlig nivå så kommer plantorna du sätter under ha svårt att överleva och växa.

[sveakatten]

fre 08 feb 2013, 12:59#210333 OK hur man än vänder sig har man ändan bak.
Men hur ska man göra, vad jag förstår så måste man ha träd kvar som håller tillbaka plantorna för att inte få snabbväxande och storkvistiga träd? Dom fall som vi har gjort innehåller en hel del som ser ut så. Jag ser också dom områderna som bolagen i kring oss har ser likadana eller värre ut. Storkvistiga tallar, som har kvist kvar nästan till backen.

[Skogsforskare]

fre 08 feb 2013, 13:16#210337 Stort stamantal och en någorlunda tät fröträdsställning ger hyfsad kvalité, men inte nån superkvalité. Problemet är att det finns ett motsatsförhållande mellan hög tillväxt och hög kvalitet, om vi med kvalitet menar täta årsringar och klena kvistar som faller av någorlunda tidigt och ger kvistfri rotstock. Men om man kör naturlig föryngring under någorlunda tätt med fröträd och väntar med att röja tills tallarna är minst 2-3 m så blir det ganska bra, framförallt om man sen låter träden bli riktigt grova innan man slutavverkar.

[D Brown]

fre 08 feb 2013, 13:17#210338

Ni kan ju jämföra tjockleken på stammarna på växter ni har i trädgården. Jämför buskar och träd med spaljeväxter.

En liknande sak jag tänkt på är att ett gammalt päronträd får en väldigt grov stam, medan ett ännu äldre päronträd som sitter uppspaljeat på en vägg och är jättestort ändå är förvånansvärt klent, även nere vid roten.

Mycket intressanta fakta i tråden, kul att du orkar hänga kvar.

[Mangan]

fre 08 feb 2013, 13:21#210340

Men om man kör naturlig föryngring under någorlunda tätt med fröträd och väntar med att röja tills tallarna är minst 2-3 m så blir det ganska bra, framförallt om man sen låter träden bli riktigt grova innan man slutavverkar.

Om inte farbror Älg har varit förbi.

Självvald väg i egen skog

[Skogsforskare]

fre 08 feb 2013, 13:21#210341 Om älgen varit förbi är det väl ofta väldigt kvistrensat?