Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[machonisti]

ons 17 okt 2012, 20:27#190467

- Jag har i mitt arbete vid sista gallring med bra resultat använt underväxt av gran under tall vid sista gallring där granen fått utrymme. Resultatet blev 30 år senare ett bestånd med några av de bästa tallarna som fått öka på med bra kvalitet och granen var tämligen heltäckande över området, dock i något varierande utvecklingsfas. Detta känns som alternativ till dagens förröjning som inte lämnar en enda granbuske för en fågel att gömma ett bo i.
Tack Jonsered95 för ditt engagemang!

Gjorde samma sak i en 30 årig tallplantering. Högg bort tjockkvistiga tallar men lämnade tall som kan bli kvalitativt timmer. Lämnade röjd granunderväxt kvar där luckor uppkom.
Idag skjuter granen med rejäla toppskott och enligt vad jag kan förstå kommer beståndet att vara jämnhögt vid avverkningsmogen ålder.
Troligen bör skiftet gallras en extra gång med tyngdpunkt på gran.

Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.

[Skogsforskare]

ons 17 okt 2012, 22:48#190488 Om gran under björk och gran under tall:

Att det kommer upp gran innebär inte att den producerar bra. Om det är en mark där granen producerar minst lika bra som tall så är det helt ok, men på många lite torrare/friskare "tallmarker" är det ganska stor skillnad mellan tallens och granens produktion. Där innebär trädslagsbytet i sig själv att man sänker tillväxten.

Om Hagners forskning:

Alla som forskar förväntas publicera sina resultat i vetenskapliga tidskrifter först, så att det dom gjort kan granskas av andra forskare. Det är helt enkelt ett sätt att hålla koll på kvaliteten i det man gör som forskare. Allt som publiceras i vetenskapliga tidskrifter granskas av kollegor runt om i världen. Har man slarvat eller påstår sånt man inte har täckning för, eller inte redovisar tydligt exakt hur man gjort så att det går att se om man gjort rätt hela vägen, så får man inte sitt manuskript publicerat.

Hagners rapporter publiceras i hans egen rapportserie, där han själv är både författare, granskare och förläggare. Studierna är inte granskade av andra forskare inom området.

Det tyngsta skälet till att inte lita på Hagners forskning är att han inte låter andra forskare granska det han gör, som alla seriösa forskare gör.

[sveakatten]

tor 18 okt 2012, 06:28#190499 Angående Hagner, vad jag förstår när man börjar läsa vad han skrivit så har han hänvisat till forskare både i Finland, Norge och Sverige som har haft samma resonemang som han.
Du säger att andra forskare inte får kolla hans arbete, det har gjorts examens arbete på hans ytor ,och jag undrar ju om inte han är för kontroversiell för att andra forskare ska tordas göra en uppföljning på hans jobb.(men jag kan ju ha fel)

[Skogsforskare]

tor 18 okt 2012, 08:16#190507 När man forskar är publicering av det man gjort helt centralt. Det går till så att man skriver sin artikel, på engelska, och skickar den till en internationell vetenskaplig tidskrift. Redaktören skickar den till en ämnesredaktör med god kännedom om forskarna inom området. Två eller tre tillfrågas om dom kan granska den.
Granskarna går igenom allt i detalj. Att man inte påstår nåt som inte är sant. Att man citerar andra studier korrekt. Att man inte förtiger sånt som talar emot ens egna hypoteser, att man gjort själva studien rätt och inte drar slutsatser som inte har täckning i resultaten.

Har man tur är det bara detaljer som ska ändras, eller också väldigt mycket, eller i värsta fall säger dom nej, att den inte duger. Och då blir den inte publicerad.

Hagner slipper detta genom att aldrig skicka in till nån vetenskaplig tidskrift och det mesta han skriver skulle aldrig bli publicerat. Det är för dåligt gjort.

[Skogsforskare]

tor 18 okt 2012, 08:18#190508 Examensarbeten görs av studenter, som en del iutbildningen. De är sällan av vetenskaplig kvalitet.

[nalle34]

tor 18 okt 2012, 08:38#190509 Vet inte om jag lyckas länk till mina bilder direkt i tråden. Bild nr 1 visar en första röjning i bland bestånd. I högra hörnet vet jag ej vad det är för trädslag. Bild nr 2 ochså första röjning i bland bestånd. Går det få så fantastiska fina blandskogar med hygges fritt skogs bruk? Tycker det är en mycket fin skogs bruks metod och miljö vänlig. Men kase inte lika lönsam som mono kultur?

Som ni ser gör jag men inte prisis enligt skolboken men blir väligt vartkert med tiden och flera röjningar. skogsbilder/search.php?search_id=recent

Lyckas inte få in bilden i tråden. Hur gör man?

[Bertilsson]

tor 18 okt 2012, 09:09#190511

Om gran under björk och gran under tall:

Att det kommer upp gran innebär inte att den producerar bra. Om det är en mark där granen producerar minst lika bra som tall så är det helt ok, men på många lite torrare/friskare "tallmarker" är det ganska stor skillnad mellan tallens och granens produktion. Där innebär trädslagsbytet i sig själv att man sänker tillväxten.

Texten här motsägs inte, men i exempel jag syftat på har det i huvudsak varit tall med uppkomst på 30-talet när älgen inte förmådde spoliera tall som kom genom självsådd.
Boniteten på markerna har varit i dominerande fall G28.
Efteråt kan jag inte förstå att det skall varnas för det jag gjort för länge sedan med nämnda förutsättningar.
Att utnyttja stamantal med gran som till 90% räcker för att bilda OK bestånd till slutavverkning och kunna komplettera med de bästa tallarna som står över 25 år känns fortfarande rätt. Vem skulle avsluta en "första gallring" som är i varierande höjd mellan 10-17 m bara för att börja på nytt bestånd med allt från snytbaggeproblem etc. ?

Det tyngsta skälet till att inte lita på Hagners forskning är att han inte låter andra forskare granska det han gör, som alla seriösa forskare gör.

Angående att inte lita på uppgifter.
Hagners uppgifter har ju kontrollerats efteråt med varierande kvalitet och visar problemet när något nytt lanseras som korsar intressena för starka parter. Rimligen har detta påverkat objektiviteten i kritiken.
"Skogsforskare"-s synpunkter ser jag som värdefulla. Dock är korta inlägg, som kommer här svåra att göra tillräckligt tydliga, med följd att trovärdigheten ifrågasätts. Att den som på något sätt hävdar någon form av överlägsen kunskap i inlägg utan att verifiera sin identitet så den kan spåras, det orsakar tvivel. Det framgår inte om det är ett halvproffs som vill stärka sin auktoritet lite extra med sitt alias. Har du den kunskap som jag förmodar så skulle "vikänslan" öka med en tydligare identitet.

[towes]

tor 18 okt 2012, 09:22#190512 Apropå Hagner vs SLU-etablissemanget så finns en målande meningsväxling under denna länk:

http://skogen.se/nyheter/sagan-om-skogs ... -nya-metod

Men helt bortsett får det replikskiftet så slår mig några saker:

1) Hagner är ju pensionerad professor. Borde inte han vara väl insatt i tillvägagångssätt för vetenskapliga studier? Var är då haken? Har han sagt sig bedriva akademisk forskning i detta fallet eller publicerar han "bara" saker han tror på som "glad pensionär"?
Har han undanhållit några fakta? Eller är det bara ingen som velat ta del av hans tankar?
Har han i och med sina teser automatiskt ett krav på sig att ta prestera ett 100%-igt datastöd för sitt stamval, eller kan man se hans initiativ som starten på något som kan leda vidare till något bättre?
Att det finns en rivalitet inom den akademiska världen kan man tydligt utläsa utan att behöva titta mellan raderna, den riktigt vibrerar i luften... Vad innebär den för viljan att upptäcka och komma vidare?

2) Om Hagners tankar inte kan verifieras med historiska data (vilket naturligtvis är omöjligt antar jag) så kan jag hålla med om att man inte heller kan bevisa att det håller över tiden. Men kan man därmed säga att de är direkt fel? Det faller väl på samma argument?
Att det finns historiska misstag genom "den gröna lögnen", dvs det tidiga 1900-talets blädning är välkänt, men det är väl inte riktigt samma sak som dagens tankegångar hos Hagner? Tidigare blädning gjordes utan de erfarenheter man har idag och dessutom tillämpades väl dimensionshuggning friskt under samma period?

Jag tar ingen ställning för/mot här, jag bara reflekterar över vad jag läser. Bedrivs ingen forskning idag kring blädning? Om inte, borde inte de idag aktiva forskarna ägna lite energi åt att ta fram fakta? Inte för att ställa Hagner mot väggen, utan för att ersätta det massiva "tyckande" kring den i dag hetaste potatisen i skogsbruket med fakta. Även om det tar lång tid.

[machonisti]

tor 18 okt 2012, 09:32#190514

Om gran under björk och gran under tall:

Att det kommer upp gran innebär inte att den producerar bra. Om det är en mark där granen producerar minst lika bra som tall så är det helt ok, men på många lite torrare/friskare "tallmarker" är det ganska stor skillnad mellan tallens och granens produktion. Där innebär trädslagsbytet i sig själv att man sänker tillväxten.

Att utnyttja stamantal med gran som till 90% räcker för att bilda OK bestånd till slutavverkning och kunna komplettera med de bästa tallarna som står över 25 år känns fortfarande rätt. Vem skulle avsluta en "första gallring" som är i varierande höjd mellan 10-17 m bara för att börja på nytt bestånd med allt från snytbaggeproblem etc. ?

På vilket sätt minskar tillväxten ifall det i luckor utfylls med gran som självsått?
Är det bättre att röja luckorna från gran för att skapa ett tomrum?

Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.

[Skogsforskare]

tor 18 okt 2012, 09:44#190515 Om tall kontra gran:
Det var menat som en kompletterande upplysning, för att visa att det kan finnas mer att tänka på, inte som kritik. Ber om ursäkt om det uppfattades så.
Ett större stamantal ger nästan alltid högre tillväxt, så att "komplettera" en tallföryngring genom att lämna naturligt föryngrade gran- och björkplantor höjer normalt tillväxten.
Att ersätta ett tallbestånd med gran därför att det råkar komma granföryngring under är inte alltid klokt. Men om granarna hunnit långt så kan det å andra sidan vara korkat att ta bort dom. Om det är en G28 producerar granen normalt sett minst lika bra som tall.

Om Hagner:
Jo han vet naturligtvis hur man ska göra, men väljer att inte göra det. Varför inte maila honom och fråga varför?
Har han undanhållit fakta? Tja, man kan ju undra varför han inte mer aktivt publicerar resultaten från sin egen försöksserie. Kanske för att resultaten pekar fel väg?

Jo det bedrivs och har bedrivits forskning om blädning, i både Sverige, Norge och Finland. Men de forskarna bedriver inte massiv kampanj för sina resultat utan publicerar vetenskapligt, sammanfattar på svenska/norska/finska och undervisar på sina respektive universitet (på samma sätt som alla andra forskare). På svenska finns exempelvis kapitlet "Blädningsbruk" i Skogsskötselserien på Skogsstyrelsens webplats.

[sveakatten]

tor 18 okt 2012, 12:24#190523 Det är kanske därför som jag tycker Hagner har en del bra ideer, vad jag förstår förespråkar han INTE blädning. Man hugger det som är färdigt enligt virkesprislistan och gallrar så andra får utrymme att växa och planterar om det behövs. Det är ju möjligt att det skulle vara mer ekonomiskt att hugga ner allt, men det skär i hjärtat att hugga fina träd som är halvfärdiga bara för att bolagen ska få billig massa ved.

[Tall]

tor 18 okt 2012, 15:39#190532 En nackdel med kalhyggen är ju om grannen hugger ett stort hygge, och vinden får tag så får jag en massa träd nedblåst som inte jag har bett om.Vem står för det,inte grannen i alla fall!!Mera naturkultur i detta land och vi får en skog som är stabil och mer uthållig i alla lägen.

Naturbruk är framtiden!

[MNskog]

tor 18 okt 2012, 17:42#190536

En nackdel med kalhyggen är ju om grannen hugger ett stort hygge, och vinden får tag så får jag en massa träd nedblåst som inte jag har bett om.Vem står för det,inte grannen i alla fall!!Mera naturkultur i detta land och vi får en skog som är stabil och mer uthållig i alla lägen.

Någon virkesköpare blir säkert glad. Du har väl hört deras argument när de vill köpa virke.
-Din granne tänker avverka så vi har maskiner på plats och kan därför avverka ditt samtidigt.
Då blir ju det mindre flyttkostnader för maskinerna och om du inte avverkar finns det risk för att det blåser ner.......

BM 868, MF 265 & Grålle, Häst, Stihl 362, Hva 242xp & 246, Partner R22 & R14.

[Bertilsson]

tor 18 okt 2012, 18:05#190538

En nackdel med kalhyggen är ju om grannen hugger ett stort hygge, och vinden får tag så får jag en massa träd nedblåst som inte jag har bett om.Vem står för det,inte grannen i alla fall!!Mera naturkultur i detta land och vi får en skog som är stabil och mer uthållig i alla lägen.

Någon virkesköpare blir säkert glad. Du har väl hört deras argument när de vill köpa virke.
-Din granne tänker avverka så vi har maskiner på plats och kan därför avverka ditt samtidigt.
Då blir ju det mindre flyttkostnader för maskinerna och om du inte avverkar finns det risk för att det blåser ner.......

Det är väl detta som kallas "både morot och piska"?
Inköparnas argument har uteslutande ett syfte.

Tidigare inlägg från mig och andra har berört industrins intresse och taktik för att få virke på "vanligt sätt". Detta ger mycket näring till att behålla "den teknik" som argumenten slipats på i 60 år.

Om stor del av terrängen är skogbeväxt lyfts vinden något mera upp över marken/träden och stormens kraft mot träden minskar.
Onekligen finns det ett "annat spår" att prova i lämpliga delar av fastigheten.

[Skogsforskare]

tor 18 okt 2012, 19:26#190548

Man hugger det som är färdigt enligt virkesprislistan och gallrar så andra får utrymme att växa och planterar om det behövs.

Detta är fullt tillåtet, så länge du inte gallrar hårdare än att du håller dig ovanför paragraf-10-kurvan i lagen. Och det är helt tillåtet att plantera under, men förmodligen helt bortkastade pengar.
Sen tar ju träden slut till sist, så att man aktivt måste föryngra, men det är ju en helt annan historia.