tor 12 dec 2019, 19:38#600012Intressant tråd!
Hur mycket påverkar gran som huvudträdslag på för svag mark? Har sett något ställe försök med gran och tall sida vid sida men tallen växte betydligt bättre.
Sen e jag inne på samma linje som Skogsola. All röjning och gallring hämmar kvantiteten men bör gynna kvaliteten annars är ingreppet onödigt.
SKOGSFORUM ARTIKEL
82 inlägg 46825 visningar 26 följer Svara, dela mm... Avverkning (slutavverkning)
Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverkning?
Den här tråden har en sammanfattning på första sidan.
Re: Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverknin
Re: Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverknin
tor 12 dec 2019, 21:49#600042
Ett foto är ju svårt att få en helt riktig bild av. Men ungefär ett hektar där fotot är taget avviker uppåt i både bonitet och virkesförråd mot dom övriga 20 hektaren planterad gammal åkermark. Det är en G34 i genomsnitt men just här ligger det runt G38-G40. Så volymerna finns där.
Lillesves skrev:Vedproducent skrev:Den svenska slutavverkningsskogen 2018 hur gammal är den? Hur gammal var den på 90- talet? Jag tror ju inte det är hela förklaringen men det känns ju som det åker ner granåkrar i 45-50 årsåldern i dag med 300 m3 per hektar. Helt vanvettigt när skogen växer som bäst.
Att det gallras för hårt i många bestånd kan jag hålla med om.
Bifogar en bild på granåker drygt 600 m3 sk per hektar 47 år plus plantålder. Har ju inte tänkt ta ner den på i alla fall 20 år och då är det 900 m3 per hektar.
600 m3 sk låter mycket. Jag har ett bestånd som ser ut ungefär som det. Enligt skogsbruksplanen är det 220 m3 sk per ha, G32 bonitet 13.4, 35 år. Ungefär hälften av det är försiktigt manuellgallrat.
Vad är det för medeldiameter på de träden ?
Ett foto är ju svårt att få en helt riktig bild av. Men ungefär ett hektar där fotot är taget avviker uppåt i både bonitet och virkesförråd mot dom övriga 20 hektaren planterad gammal åkermark. Det är en G34 i genomsnitt men just här ligger det runt G38-G40. Så volymerna finns där.
Re: Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverknin
lör 14 dec 2019, 11:56#600410@Vedproducent
När du var inköpare och kom till ett sådant bestånd, försökte du då köpa det innan konkurrenten hann före eller sa du "Det där kan gott växa i 20 år till och bygga volym"? Tror de flesta inköpare skulle välja alternativ 1 och här ligger väl lite av orsaken till trådens ämne.
Som planläggare har jag någon gång fått "skäll" av inköparen när jag inte har föreslagit avverkning inom planperioden i liknande bestånd.
När du var inköpare och kom till ett sådant bestånd, försökte du då köpa det innan konkurrenten hann före eller sa du "Det där kan gott växa i 20 år till och bygga volym"? Tror de flesta inköpare skulle välja alternativ 1 och här ligger väl lite av orsaken till trådens ämne.
Som planläggare har jag någon gång fått "skäll" av inköparen när jag inte har föreslagit avverkning inom planperioden i liknande bestånd.
Here's to a logger who fills a need,
from houses to paper, from one little seed.
For those of you who wish to disagree,
try wiping your arse without felling a tree.
from houses to paper, from one little seed.
For those of you who wish to disagree,
try wiping your arse without felling a tree.
lör 14 dec 2019, 14:24#600439
Nej jag var nog en väldigt ärlig inköpare som jag alltid är. Tror det varar längst och det känns definitivt bäst.
Chainsaw Charlie skrev:Vedproducent
När du var inköpare och kom till ett sådant bestånd, försökte du då köpa det innan konkurrenten hann före eller sa du "Det där kan gott växa i 20 år till och bygga volym"? Tror de flesta inköpare skulle välja alternativ 1 och här ligger väl lite av orsaken till trådens ämne.
Som planläggare har jag någon gång fått "skäll" av inköparen när jag inte har föreslagit avverkning inom planperioden i liknande bestånd.
Nej jag var nog en väldigt ärlig inköpare som jag alltid är. Tror det varar längst och det känns definitivt bäst.
Re: Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverknin
Re: Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverknin
Lars Lundqvist SLU - lör 02 maj 2020, 18:12
lör 02 maj 2020, 18:12#641877Det var gott om killgissningar i den här tråden... (som jag inte sett förrän nu)
Bonitet är den maximala medeltillväxten vid "normalt" stamantal och bra skötsel och beräknas som totalproduktion dividerad med tiden fram tills dess att löpande tillväxten sjunkit till medeltillväxtens nivå.
I totalproduktion ingår all producerad volym, alltså även gallrade och självgallrade träd. Så totalproduktionen anger alltså inte slutförråd vid slutavverkning.
Figuren som Fredrik har i början visar inte ett förlopp över tiden utan tillstånd vid olika tidpunkter. För att förstå dynamiken måste man titta på samma bestånd vid en tidigare tidpunkt, och då är det lättare att titta på åldersklasser. Volymen i skogen som är 100-120 år kan jämföras med exempelvis volymen i skog som är 80-100 år tjugo år tidigare, eller 60-80 år fyrtio år tidigare.
När ni blandar in huggningaklasser blir det knöligare eftersom de inte täcker lika många år.
Den som vill få en bild av hur det kan tänkas bli framåt i tiden kan ju titta på stående volym idag i olika åldersklasser. Då visar det sig att dagens skog som är 50-60 år redan har samma eller större volym än den skog som idag är 100 år. Och den kommer ha ännu större volym om 40-50 år än dagens 100-åriga skogar.
Bonitet är den maximala medeltillväxten vid "normalt" stamantal och bra skötsel och beräknas som totalproduktion dividerad med tiden fram tills dess att löpande tillväxten sjunkit till medeltillväxtens nivå.
I totalproduktion ingår all producerad volym, alltså även gallrade och självgallrade träd. Så totalproduktionen anger alltså inte slutförråd vid slutavverkning.
Figuren som Fredrik har i början visar inte ett förlopp över tiden utan tillstånd vid olika tidpunkter. För att förstå dynamiken måste man titta på samma bestånd vid en tidigare tidpunkt, och då är det lättare att titta på åldersklasser. Volymen i skogen som är 100-120 år kan jämföras med exempelvis volymen i skog som är 80-100 år tjugo år tidigare, eller 60-80 år fyrtio år tidigare.
När ni blandar in huggningaklasser blir det knöligare eftersom de inte täcker lika många år.
Den som vill få en bild av hur det kan tänkas bli framåt i tiden kan ju titta på stående volym idag i olika åldersklasser. Då visar det sig att dagens skog som är 50-60 år redan har samma eller större volym än den skog som idag är 100 år. Och den kommer ha ännu större volym om 40-50 år än dagens 100-åriga skogar.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).