Senast redigerad av Älgfoderodlare fre 16 dec 2022, 08:23, redigerad totalt 1 gång.
Avverkning (slutavverkning)
Återväxt av al
lör 10 jun 2017, 07:02#458821...
mån 12 jun 2017, 09:26#459284Vill man få full nytta av betesdjuren så är det viktigt att dela in området i tillräckligt många mindre fållor. Om djuren har hela området hela tiden kommer de att beta sönder de smakliga växterna och rata de mindre smakliga. Med flera fållor kan högt betestryck hållas så att allt betas ner. Om djuren betar en fålla i max en vecka kan det vara dålig betestillgång sista dagen utan att djurens tillväxt eller välbefinnande äventyras. Med detta förfarande kan produktion och naturvård kombineras. Minst 3 fållor men gärna 5 om det är möjligt. Dessutom är det lättare att efter avbetning gå in med röjsåg och ta det som djuren inte betat ner. Tillsynen av djuren blir också lättare när de ska gå på mindre område.
tis 30 nov 2021, 22:04#736977Hur går det Klaus?
Arbete renar själen, blodet och sinnet
Di säg att bjärn o järv fatter tycke för varann om månen står full i juli månas siste vecka, o avkomma blir en bjärv. Ett sint å plåget djur. Bortstött från de sina, tror den sig vara en människa och lär sig gå på två ben.
Di säg att bjärn o järv fatter tycke för varann om månen står full i juli månas siste vecka, o avkomma blir en bjärv. Ett sint å plåget djur. Bortstött från de sina, tror den sig vara en människa och lär sig gå på två ben.
ons 01 dec 2021, 20:54#737156Projektet har gått bra.
Det började i augusti 2017, när träden kapades med aggregat.
Området var väldigt blött, så även om skördaren hade ett band som var 120 cm brett var det nödvändigt att använda drivplåtar.
De fällda al lyftes in. Det gick inte att använda en skotare.
Bagefter blev området överkört av en pistenbully som krossade alla stubbarna. Trots att det bara hände i jordytan kom det jord på stubbarna. Det har gjort att vi inte har haft någon återväxt av al alls og växter kommer igen.
På vissa ställen sprang inte pistenbilly eftersom det fanns vippstarr (carex paniculata) som vi ville bevara. Här smörja alla stötar med round-up. Det gjordes för sent på året och flera veckor efter att allt hade fällts. Detta innebar att round-up inte hade någon effekt. Efteråt har det därför behövts kapas en bit av dubben och smörjas med round-up igen. Det har fungerat.
Därefter har det varit bete med angus och skotsk höglandsboskap varje år. Vissa vintrar har de gått dit hela året och de äter al.
Området är uppdelat i 3 veck, och därmed kan betet kontrolleras.
Klaus
Danmark
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Det började i augusti 2017, när träden kapades med aggregat.
Området var väldigt blött, så även om skördaren hade ett band som var 120 cm brett var det nödvändigt att använda drivplåtar.
De fällda al lyftes in. Det gick inte att använda en skotare.
Bagefter blev området överkört av en pistenbully som krossade alla stubbarna. Trots att det bara hände i jordytan kom det jord på stubbarna. Det har gjort att vi inte har haft någon återväxt av al alls og växter kommer igen.
På vissa ställen sprang inte pistenbilly eftersom det fanns vippstarr (carex paniculata) som vi ville bevara. Här smörja alla stötar med round-up. Det gjordes för sent på året och flera veckor efter att allt hade fällts. Detta innebar att round-up inte hade någon effekt. Efteråt har det därför behövts kapas en bit av dubben och smörjas med round-up igen. Det har fungerat.
Därefter har det varit bete med angus och skotsk höglandsboskap varje år. Vissa vintrar har de gått dit hela året och de äter al.
Området är uppdelat i 3 veck, och därmed kan betet kontrolleras.
Klaus
Danmark
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
TS
tor 02 dec 2021, 06:32#737212Kul! Trevligt projekt
Arbete renar själen, blodet och sinnet
Di säg att bjärn o järv fatter tycke för varann om månen står full i juli månas siste vecka, o avkomma blir en bjärv. Ett sint å plåget djur. Bortstött från de sina, tror den sig vara en människa och lär sig gå på två ben.
Di säg att bjärn o järv fatter tycke för varann om månen står full i juli månas siste vecka, o avkomma blir en bjärv. Ett sint å plåget djur. Bortstött från de sina, tror den sig vara en människa och lär sig gå på två ben.
tor 02 dec 2021, 09:18#737232Vilket problem! Vi som drömmer om att kunna föryngra våra våtmarker med al. VI har planterat, men alen bara dör.
tor 02 dec 2021, 11:01#737254
Att Alen dör i era våtmarker kan bero på PH värdet, Jag har läst att våtmarker med torv där PH värdet blir lågt så, trots att det är väldigt fuktigt/blött så dör Alen av torka, det beror på det Osmotiska trycket (vid lågt PH värde på dessa marker) som gör att växtens rötter ej kan ta åt sig av fukten.
Jag har själv innan jag visste detta provat med frösättning, det blev inget.
Men jag provade att driva upp några plantor hemmavid som jag sedan planterade på dessa marker, vid det tillfället så hade jag med mig jord som var lerrik, dessa plantor överlevde och växte samt klarade flera vintrar, men några spolades bord av uppträngande vatten så av 5 st planterade återstod endast 2st nu var det ca 3 år sedan jag kollade dem. Men jag förmodar att utan det där tillskottet av lerjord så hade de dött rätt snart.
I övrigt så på norra halvklotet så skall den norra utbredningen av klibbal upphöra vid områden där vintertemperaturen kan gå ner till minus 42 gradet, något jag också var intresserad av att testa!
Sörlänningen skrev:Vilket problem! Vi som drömmer om att kunna föryngra våra våtmarker med al. VI har planterat, men alen bara dör.
Att Alen dör i era våtmarker kan bero på PH värdet, Jag har läst att våtmarker med torv där PH värdet blir lågt så, trots att det är väldigt fuktigt/blött så dör Alen av torka, det beror på det Osmotiska trycket (vid lågt PH värde på dessa marker) som gör att växtens rötter ej kan ta åt sig av fukten.
Jag har själv innan jag visste detta provat med frösättning, det blev inget.
Men jag provade att driva upp några plantor hemmavid som jag sedan planterade på dessa marker, vid det tillfället så hade jag med mig jord som var lerrik, dessa plantor överlevde och växte samt klarade flera vintrar, men några spolades bord av uppträngande vatten så av 5 st planterade återstod endast 2st nu var det ca 3 år sedan jag kollade dem. Men jag förmodar att utan det där tillskottet av lerjord så hade de dött rätt snart.
I övrigt så på norra halvklotet så skall den norra utbredningen av klibbal upphöra vid områden där vintertemperaturen kan gå ner till minus 42 gradet, något jag också var intresserad av att testa!
Zetor 4340, Ferguson TEA 20 och MB Trac 680
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).