Avverkning (slutavverkning)
Avverkning av gallringsfri G42:a vid 44 år
Den här tråden har en sammanfattning på första sidan.
fre 28 feb 2025, 08:25#873224Verkligen! Jag håller med T18. Mer sånt här snack på Skogsforum så att jag kan lära mig av alla de duktiga som redan gjort allt jobb före mig!
lör 01 mar 2025, 14:54#873382Granen är tålig och tål att hanteras på olika sätt. Jag skulle vilja ha en diskussion om olika skötselstrategier men vill inte kapa Tåndemålas resultat i tråden här på något sätt. Jag vill givetvis ha med hans resultat. Jag har både kort och filmer från mina bestånd jag kan bidra med. Har bestånd jag gallrat både 1, 2 och 3 gånger.
lör 01 mar 2025, 15:13#873385Jag hade kunnat betala för att se såväl Tändemålas som dina resultat Vedproducent. Jag må ha huvudet långt upp i mitt eget arsel, men inte fullt så djupt in att jag inte skulle förstå när jag kan ta intryck och lära av folk som har lagt oerhört mycket tid och möda på sitt skogsbruk.
Finns massor av aspekter jag skulle vilja lära mig mer om. Gallringsmetoder som självverksam. Gallringsmetoder om man hyr in allt arbete. Stamförband. Gödsling. Dikning. Val av planta och vad det beror på för omständigheter (barrot/täckrot/plugg). I slutändan kanske man kan lära sig något och slipper försöka snickra möbler för sitt uppehälle!
Finns massor av aspekter jag skulle vilja lära mig mer om. Gallringsmetoder som självverksam. Gallringsmetoder om man hyr in allt arbete. Stamförband. Gödsling. Dikning. Val av planta och vad det beror på för omständigheter (barrot/täckrot/plugg). I slutändan kanske man kan lära sig något och slipper försöka snickra möbler för sitt uppehälle!
lör 01 mar 2025, 16:07#873392
Vedproducent och alla andra är välkomna att fylla på tråden med egna idéer, bilder och resultat. Jag tycker detta forumet skulle må bra av något som inte handlar om elbilar knärötter och all annan bråte som annars diskuteras.
Även ekonomin är en viktig del i denna typen av trådar. Så bara ös på!!
Vedproducent skrev:Granen är tålig och tål att hanteras på olika sätt. Jag skulle vilja ha en diskussion om olika skötselstrategier men vill inte kapa Tåndemålas resultat i tråden här på något sätt. Jag vill givetvis ha med hans resultat. Jag har både kort och filmer från mina bestånd jag kan bidra med. Har bestånd jag gallrat både 1, 2 och 3 gånger.
Vedproducent och alla andra är välkomna att fylla på tråden med egna idéer, bilder och resultat. Jag tycker detta forumet skulle må bra av något som inte handlar om elbilar knärötter och all annan bråte som annars diskuteras.
Även ekonomin är en viktig del i denna typen av trådar. Så bara ös på!!
lör 01 mar 2025, 16:48#873395Trevligt ja jag tror många håller med dig Tåndemåla. Tror dom flesta sett från mina första gallringar så jag börjar med en skog som är gallrad 2 gånger 96 och 07. Planterat 1972 så 53 år plus plantåldern. Inga egna uppmätta volymer men ligger över 600 kubik enligt laserscanningen. Bonitet runt G36. Här blir inga fler gallringar. Bilder från i dag.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
lör 01 mar 2025, 17:50#873409
Jag finns ju i Bohuslän och ingen har väl föreslagit att det ska gödslas här vad jag vet och inget jag själv tänkt göra heller. Inget som finns i planerna i alla fall men inte motståndare till gödsling på något sätt. Under hela min uppväxt körde vi ut två omgångar konstgödning på åkrarna varje år. Om man gödslar skogen en eller två gånger på en omloppstid skulle det motsvara någon enstaka procent av det som kördes ut på åkrarna på motsvarande tid. Med tanke på övergödning och så. Sen påverkar det såklart vegetationen.
Berkshire skrev:Ifall kvävet och vattnet är det begränsande, hur ser du på att gödsla och hur tänker du i så fall vid gödsling avseende tidpunkt, metod och giva?
Jag finns ju i Bohuslän och ingen har väl föreslagit att det ska gödslas här vad jag vet och inget jag själv tänkt göra heller. Inget som finns i planerna i alla fall men inte motståndare till gödsling på något sätt. Under hela min uppväxt körde vi ut två omgångar konstgödning på åkrarna varje år. Om man gödslar skogen en eller två gånger på en omloppstid skulle det motsvara någon enstaka procent av det som kördes ut på åkrarna på motsvarande tid. Med tanke på övergödning och så. Sen påverkar det såklart vegetationen.
lör 01 mar 2025, 18:31#873415På bra gran mark får man en gödslings effekt även vid näringsåterförning i form av aska. Under hösten kördes det ut 3,5 bil med släp på tåndemåla och då mer än 90% var på G32 eller bättre så räknar jag med en ökad tillväxt på1-1,5 m3sk/ha och år under 12-15 års tid. Så med denna åtgärden ger det åtminstone i teorin 40m3x15 år= 600 m3sk till en kostnad av 16800kr + moms med dagens virkes pris kan man räkna att det ger en intäkt på ca 500 000-750 000kr. Detta på en areal av 32 ha. Ca 20 000kr/ha. Så troligtvis den mest lönsamma skogsvårdsåtgärden man kan göra i dag.
På marker svagare än G30/T26 är det liten eller ingen tillväxt effekt men skogen blir frisk och motståndskraftig..
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
På marker svagare än G30/T26 är det liten eller ingen tillväxt effekt men skogen blir frisk och motståndskraftig..
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
lör 01 mar 2025, 19:46#873422Så en grangallring med 3 gallringar. 88, 99 och 07. 62 år gammalt plus plantålder. Cirka 800 kubik per hektar och bonitet runt G36. När man ska avverka får man nog fundera på själv. Nu är det här som Tåndemåla och till viss del även detta lite extrema boniteter. Är ju inte riktigt alltid det ser ut så inte. Men i alla fall så kommer granen snabbt upp i höga volymer på goda boniteter. Sen om man hänger med i gallringsintervallerna någorlunda så har man alla möjligheter att förlänga omloppstiden med 20-30 år och få goda timmerdimensioner. Men i och med gallringsuttagen så ökar inte volymerna per hektar i samma takt som en ogallrad skog likt Tåndemålas. Fyll nu på med åsikter för här finns inget exakt svar. Men en njutning att gå i en lite äldre granskog med höga volymer är det absolut.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
lör 01 mar 2025, 20:08#873426
Hur breda stickvägar krävs för askåterföringen?
Tycker ju att även de mindre gallringsskotarna har blivit tänligen breda med åren...
Började grubbla över de kemiska processerna kring en gödslingseffekt av aska på fastmark. Då kvävet i regel är begränsande faktor här så funderar jag på om det är askans pH-höjande egenskaper som påverkar hur lättillgängligt kvävet blir, snarare än själva tillskottet av enskilda mineralnäringsämnen?
Någonstans i bakhuvudet har jag ett minne av att höga koncentrationer av försurande vätejoner i marken försvårar rötternas näringsupptag, men det är länge sedan jag läste markkemi.
MVH
Alias
Tåndemåla skrev:På bra gran mark får man en gödslings effekt även vid näringsåterförning i form av aska. Under hösten kördes det ut 3,5 bil med släp på tåndemåla och då mer än 90% var på G32 eller bättre så räknar jag med en ökad tillväxt på1-1,5 m3sk/ha och år under 12-15 års tid. Så med denna åtgärden ger det åtminstone i teorin 40m3x15 år= 600 m3sk till en kostnad av 16800kr + moms med dagens virkes pris kan man räkna att det ger en intäkt på ca 500 000-750 000kr. Detta på en areal av 32 ha. Ca 20 000kr/ha. Så troligtvis den mest lönsamma skogsvårdsåtgärden man kan göra i dag.
På marker svagare än G30/T26 är det liten eller ingen tillväxt effekt men skogen blir frisk och motståndskraftig..
Hur breda stickvägar krävs för askåterföringen?
Tycker ju att även de mindre gallringsskotarna har blivit tänligen breda med åren...
Började grubbla över de kemiska processerna kring en gödslingseffekt av aska på fastmark. Då kvävet i regel är begränsande faktor här så funderar jag på om det är askans pH-höjande egenskaper som påverkar hur lättillgängligt kvävet blir, snarare än själva tillskottet av enskilda mineralnäringsämnen?
Någonstans i bakhuvudet har jag ett minne av att höga koncentrationer av försurande vätejoner i marken försvårar rötternas näringsupptag, men det är länge sedan jag läste markkemi.
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain
sön 02 mar 2025, 09:07#873431
Skotare ja, Ösa 260 ser idag ut som en flakmoped jämfört med senaste JD 1010.
alias skrev:Tåndemåla skrev:På bra gran mark får man en gödslings effekt även vid näringsåterförning i form av aska. Under hösten kördes det ut 3,5 bil med släp på tåndemåla och då mer än 90% var på G32 eller bättre så räknar jag med en ökad tillväxt på1-1,5 m3sk/ha och år under 12-15 års tid. Så med denna åtgärden ger det åtminstone i teorin 40m3x15 år= 600 m3sk till en kostnad av 16800kr + moms med dagens virkes pris kan man räkna att det ger en intäkt på ca 500 000-750 000kr. Detta på en areal av 32 ha. Ca 20 000kr/ha. Så troligtvis den mest lönsamma skogsvårdsåtgärden man kan göra i dag.
På marker svagare än G30/T26 är det liten eller ingen tillväxt effekt men skogen blir frisk och motståndskraftig..
Hur breda stickvägar krävs för askåterföringen?
Tycker ju att även de mindre gallringsskotarna har blivit tänligen breda med åren...
Började grubbla över de kemiska processerna kring en gödslingseffekt av aska på fastmark. Då kvävet i regel är begränsande faktor här så funderar jag på om det är askans pH-höjande egenskaper som påverkar hur lättillgängligt kvävet blir, snarare än själva tillskottet av enskilda mineralnäringsämnen?
Någonstans i bakhuvudet har jag ett minne av att höga koncentrationer av försurande vätejoner i marken försvårar rötternas näringsupptag, men det är länge sedan jag läste markkemi.
MVH
Alias
Skotare ja, Ösa 260 ser idag ut som en flakmoped jämfört med senaste JD 1010.
mån 03 mar 2025, 22:59#873660
Har du slutaverkat något bestånd som bara är gallrat en gång? Om du har det, hur upplevde du fördelningen timmer, kubb/klentimmer samt massa.
2017/18 slutaverkade jag en sammanhängande avdelning där ena delen var 65 år och med normal stammtäthet och den andra delen 55 år med en betydligt högre stammtäthet. Skilde inte jättemycket i volym och något som förvånade mig inte så mycket på sågtimmert heller. Skilde bara några procent lägre i det 55åriga beståndet.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Vedproducent skrev:Så en grangallring med 3 gallringar. 88, 99 och 07. 62 år gammalt plus plantålder. Cirka 800 kubik per hektar och bonitet runt G36. När man ska avverka får man nog fundera på själv. Nu är det här som Tåndemåla och till viss del även detta lite extrema boniteter. Är ju inte riktigt alltid det ser ut så inte. Men i alla fall så kommer granen snabbt upp i höga volymer på goda boniteter. Sen om man hänger med i gallringsintervallerna någorlunda så har man alla möjligheter att förlänga omloppstiden med 20-30 år och få goda timmerdimensioner. Men i och med gallringsuttagen så ökar inte volymerna per hektar i samma takt som en ogallrad skog likt Tåndemålas. Fyll nu på med åsikter för här finns inget exakt svar. Men en njutning att gå i en lite äldre granskog med höga volymer är det absolut.
Har du slutaverkat något bestånd som bara är gallrat en gång? Om du har det, hur upplevde du fördelningen timmer, kubb/klentimmer samt massa.
2017/18 slutaverkade jag en sammanhängande avdelning där ena delen var 65 år och med normal stammtäthet och den andra delen 55 år med en betydligt högre stammtäthet. Skilde inte jättemycket i volym och något som förvånade mig inte så mycket på sågtimmert heller. Skilde bara några procent lägre i det 55åriga beståndet.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
tis 04 mar 2025, 07:09#873670
Nej inte jämn fin skog som jag visat på övriga bilder. Har säkert funnits skog som jag avverkade när jag köpte som både varit ogallrad och gallrat en gång. Men ingen skog som man kan jämföra några resultat på.
Jl2 skrev:Vedproducent skrev:Så en grangallring med 3 gallringar. 88, 99 och 07. 62 år gammalt plus plantålder. Cirka 800 kubik per hektar och bonitet runt G36. När man ska avverka får man nog fundera på själv. Nu är det här som Tåndemåla och till viss del även detta lite extrema boniteter. Är ju inte riktigt alltid det ser ut så inte. Men i alla fall så kommer granen snabbt upp i höga volymer på goda boniteter. Sen om man hänger med i gallringsintervallerna någorlunda så har man alla möjligheter att förlänga omloppstiden med 20-30 år och få goda timmerdimensioner. Men i och med gallringsuttagen så ökar inte volymerna per hektar i samma takt som en ogallrad skog likt Tåndemålas. Fyll nu på med åsikter för här finns inget exakt svar. Men en njutning att gå i en lite äldre granskog med höga volymer är det absolut.
Har du slutaverkat något bestånd som bara är gallrat en gång? Om du har det, hur upplevde du fördelningen timmer, kubb/klentimmer samt massa.
2017/18 slutaverkade jag en sammanhängande avdelning där ena delen var 65 år och med normal stammtäthet och den andra delen 55 år med en betydligt högre stammtäthet. Skilde inte jättemycket i volym och något som förvånade mig inte så mycket på sågtimmert heller. Skilde bara några procent lägre i det 55åriga beståndet.
Nej inte jämn fin skog som jag visat på övriga bilder. Har säkert funnits skog som jag avverkade när jag köpte som både varit ogallrad och gallrat en gång. Men ingen skog som man kan jämföra några resultat på.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).