Avverkning (slutavverkning)
Är gödsling verkligen bäst väg för ökad produktion?
sön 05 jan 2025, 01:05#866862Vill mena att det är så, blir det röjt åtminstone en gång så drar det iväg.
sön 05 jan 2025, 22:23#866958Läste också denna artikeln. Men då var bilden på renarna i listan över artiklar vill jag minnas. Tyckte det var lite magstarkt. Kändes lite vinklat. Men skitsamma.
Gödslingsfrågan är intressant och artikeln var det också. Om det stämmer att blåbärsris ersätts av gräs så känns det ju inte alls kul att gödsla. Har någon här någon erfarenhet av det? Likaså att träden skulle tappa kontakt med svamparna. Mykorhiza, eller hur det nu stavas. Låter ju också lite knepigt.
Gödslingsfrågan är intressant och artikeln var det också. Om det stämmer att blåbärsris ersätts av gräs så känns det ju inte alls kul att gödsla. Har någon här någon erfarenhet av det? Likaså att träden skulle tappa kontakt med svamparna. Mykorhiza, eller hur det nu stavas. Låter ju också lite knepigt.
mån 06 jan 2025, 06:34#866965Gödsling påverkar träden betydligt mer än man tänkt sig.
Egentligen är det bara att se och mäta dessa s.k. åkergranar som stått intill någon odling.
Man ser klart och tydligt vilka årsringar dessa träd har gentemot de som står ett tiotal meter längre bort från åkern.
Gödsling = näring, men det behöver också till vatten.
2024 var ett gynnsamt år väderleksmässigt, ovanligt rikligt med nederbörd och det syns väl på årsskotten - dubbelt gentemot året innan.
Egentligen är det bara att se och mäta dessa s.k. åkergranar som stått intill någon odling.
Man ser klart och tydligt vilka årsringar dessa träd har gentemot de som står ett tiotal meter längre bort från åkern.
Gödsling = näring, men det behöver också till vatten.
2024 var ett gynnsamt år väderleksmässigt, ovanligt rikligt med nederbörd och det syns väl på årsskotten - dubbelt gentemot året innan.
mån 06 jan 2025, 09:19#866970Av det jag sett och alltid gjort, är att tätare bestånd i ungskogstiden driver tillväxten i höjd, oavsett art ! När de flesta arter närmar sig att utvecklas till enskilda, "stammade" träd, så lågröjer o låggallrar jag alla arter. Blandbestånd, oavsett hur blandningar är uppbyggd, ger som oftast fortsatt positiv höjdtillväxt. Tätare bestånd har mindre risk för storm / snöskador. Så ju längre perioden av täthet består i ungskogstiden, innan man behöver gallra för volymutvecklingen / träd, ju bättre. Skog är ingen kvartalssyssla ! Skogsvård är långsiktiga o välplanerade åtgärder för högsta volymutveckling / areal !
Skog för mig, är de träd som bildar den ! Inte utrymmet mellan dom !
Skog för mig, är de träd som bildar den ! Inte utrymmet mellan dom !
mån 06 jan 2025, 09:59#866972Detta märker man i röjning som görs för tidigt och för hårt. De träd som lämnas växer mest bara på bredden.
Viltet betar sönder en del av topparna.
Det blir så många stubbskott så beståndet blir tätare och sämre än det var innan röjning.
Röjer man för sent dominerar grovkvistiga krokiga vargar och det är ofta gruppställt så det är ännu sämre.
Gör man ingenting innan gallring har man ett konfliktbestånd och då blir det mycket arbete och lite inkomster.
Skogsodling kräver gröna fingrar och timing det är det som gör det roligt 😀
Viltet betar sönder en del av topparna.
Det blir så många stubbskott så beståndet blir tätare och sämre än det var innan röjning.
Röjer man för sent dominerar grovkvistiga krokiga vargar och det är ofta gruppställt så det är ännu sämre.
Gör man ingenting innan gallring har man ett konfliktbestånd och då blir det mycket arbete och lite inkomster.
Skogsodling kräver gröna fingrar och timing det är det som gör det roligt 😀
mån 06 jan 2025, 13:24#866992Ja det är väl bra synpunkter. Men det har kanske inte så mycket med gödslingen att göra. God skogsskötsel finansierar sig själv oberoende av gödsling eller inte. Men har någon här erfarenhet av gödsling i skogsmark och hur markvegetationen påverkas och hur träden fortsätter frodas efter x antal år? Har väl själv svårt att tänka mig att blåbärsris skulle ersättas av gräs på sådan typ av mark men jag har ingen egen erfarenhet. Däremot tänker man väl en hel del på gödsling och att det är bra för tillväxten. Men det verkar ju finnas nackdelar om man läser artikeln, även om man inte är i renland. Där förstår jag om man avstår.
Re: Är gödsling verkligen bäst väg för ökad produktion?
mån 06 jan 2025, 13:48#866996
Var jag gödslat med överblivna åkerNPK har det alltid gynnat blåbärris utan att någon gräss har förekommit. Bärskördet tror jag näringen inte påvärkade varken positivt eller negativt. Gödslingsmängden måttligt i medeltalt, men kraftig variation för att gödseln alltid har varit något klumpigt. Så säkert blev på flera mindre ställen gödslat över rekommenderat dos.
Står här på rekommentation...
Gödsling kan öka bär- och svampskörden, men skördarna kan också minska på grund av att markvegetationen blir frodigare. En frodigare vegetation gynnar djurlivet eftersom djuren behöver växter både som föda och skydd.
...så jag misstänker det inte finns någon forskningresultat om detta.
https://metsanhoidonsuositukset.fi/sv/atgarder/godsling
Martin Växjö skrev:
Gödslingsfrågan är intressant och artikeln var det också. Om det stämmer att blåbärsris ersätts av gräs så känns det ju inte alls kul att gödsla. Har någon här någon erfarenhet av det? Likaså att träden skulle tappa kontakt med svamparna. Mykorhiza, eller hur det nu stavas. Låter ju också lite knepigt.
Var jag gödslat med överblivna åkerNPK har det alltid gynnat blåbärris utan att någon gräss har förekommit. Bärskördet tror jag näringen inte påvärkade varken positivt eller negativt. Gödslingsmängden måttligt i medeltalt, men kraftig variation för att gödseln alltid har varit något klumpigt. Så säkert blev på flera mindre ställen gödslat över rekommenderat dos.
Står här på rekommentation...
Gödsling kan öka bär- och svampskörden, men skördarna kan också minska på grund av att markvegetationen blir frodigare. En frodigare vegetation gynnar djurlivet eftersom djuren behöver växter både som föda och skydd.
...så jag misstänker det inte finns någon forskningresultat om detta.
https://metsanhoidonsuositukset.fi/sv/atgarder/godsling
Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
mån 06 jan 2025, 15:10#867004
Åtminstone för 50 år sedan vill jag minnas att forskningen bestämt hävdade att effekten av ren kvävegödning (Urea) höll i sig 5 - 7 år och att gödsling därför borde ske just ca. 10 år före slutavverkning. Hur det förhöll med NPK kommer jag inte ihåg. Inte heller den uppnådda tillväxtökningen för de båda alternativen.
Innan beslut fattas om gödsling bör man ha klart för sig;
- hur ökad näringstillförsel rimmar med allt torrare växtsäsonger för olika trädslag. Kommer träden drabbas av ökad stress och angrepp?;
- vilka negativa effekter gödslingen har på aktuella biotoper/växtsamhällen/markförhållanden/klimatet ( gödseltillverkning är energikrävande ),
Om man nu, trots eventuellt konstaterade negativa konsekvenser, vill gödsla är frågorna;
- vilka trädslag;
- vilka boniteter;
- vilka gödselmedel ( ren kväve, NPK eller annat ) ;
- vilka givor ( kg / ha)
- vilken effekt tillväxtökning som uppnås
- hur gödslet bäst bör spridas;
- när på året;
- kostnad per ha för arbete och gödsel;
- om det finns bättre alternativ för tillväxtökning.
Elis76 skrev:Gödslar vi i norr (BD-län) gör vi det c:a tio år innan slutavverkning.
Det var en "stolle" i våran by som gödslade sin ungskog med resultatet att älgarna käkade upp allting. 😁
Åtminstone för 50 år sedan vill jag minnas att forskningen bestämt hävdade att effekten av ren kvävegödning (Urea) höll i sig 5 - 7 år och att gödsling därför borde ske just ca. 10 år före slutavverkning. Hur det förhöll med NPK kommer jag inte ihåg. Inte heller den uppnådda tillväxtökningen för de båda alternativen.
Innan beslut fattas om gödsling bör man ha klart för sig;
- hur ökad näringstillförsel rimmar med allt torrare växtsäsonger för olika trädslag. Kommer träden drabbas av ökad stress och angrepp?;
- vilka negativa effekter gödslingen har på aktuella biotoper/växtsamhällen/markförhållanden/klimatet ( gödseltillverkning är energikrävande ),
Om man nu, trots eventuellt konstaterade negativa konsekvenser, vill gödsla är frågorna;
- vilka trädslag;
- vilka boniteter;
- vilka gödselmedel ( ren kväve, NPK eller annat ) ;
- vilka givor ( kg / ha)
- vilken effekt tillväxtökning som uppnås
- hur gödslet bäst bör spridas;
- när på året;
- kostnad per ha för arbete och gödsel;
- om det finns bättre alternativ för tillväxtökning.
TS
mån 06 jan 2025, 16:03#867007Tack för länkarna. Intressant. Runt Växjö känns askåterföring som aktuellt. 10 år innan slutavverkning skulle ju rimma med att man inte tillför någon näring i form av grot och stubbar. Efter gallring märker man ju hur det växer bättre utmed stickvägen. Man kan undra hur mycket av den tillväxten som beror på bättre näringstillskott underifrån och hur mycket som beror på ljustillförsel och grönare krona. Båda delar givetvis. Stubbarna efter en gallring borde ju vara kanonnäring för träden lagom urlakande under tio år. Tillföra gödsel på mark som är skapligt torr och kanske pga av det avstannat lite i tillväxt efter tex 2018, känns ju vanskligt. Har man tio år kvar så kan ju alltid avverka för tidigt men att gödsla hårt i sådan 40årig granskog kanske är att utmana ödet. Men hur f, vet man om marken är för torr. Går på känsla, läser marken och vegetationen. Känns alltså som att ska man gödsla så ska man antingen göra det i tallskog eller granskog som redan växer bra, men där var skillnaden mindre. Svårt det här…
mån 06 jan 2025, 17:51#867022Enligt vad jag läst mig till har gödsling bäst effekt på "halvsvaga" tallmarker (T16-20). Det stämmer bra med den lilla praktiska erfarenhet jag har på egen fastighet. Gödslade 10 ha T20 för 10 år sedan. Beståndet ligger i en sluttning med rörligt markvatten. Det är mycket tydligt att det fick en positiv effekt och man ser en skillnad mot grannskiftena där det inte gödslades.
Som boende i Norrbotten så vet man att Sveaskogs gödslade skogar ofta har blåbär som liknar de odlade som du kan handla i butiken.
Jag har god kontakt med en större skogsägare som, likt många andra, har lite problem med åldersstrukturen där merparten av innehavet ligger i gallringsålder och där man inte vill hugga för hårt i det lite äldre för att inte försämra ålderskurvan. Genom att ambitiöst gödsla lämpliga bestånd i gallringsskogen så kommer fler bestånd lite snabbare in i slutavverkningsfasen.
Som boende i Norrbotten så vet man att Sveaskogs gödslade skogar ofta har blåbär som liknar de odlade som du kan handla i butiken.
Jag har god kontakt med en större skogsägare som, likt många andra, har lite problem med åldersstrukturen där merparten av innehavet ligger i gallringsålder och där man inte vill hugga för hårt i det lite äldre för att inte försämra ålderskurvan. Genom att ambitiöst gödsla lämpliga bestånd i gallringsskogen så kommer fler bestånd lite snabbare in i slutavverkningsfasen.
mån 06 jan 2025, 17:59#867023Marker med låg bonitet ger ju hög procentuell tillväxtökning. Men det ger få kubik när utgångsläget är så låg tillväxt. Så lönsamheten blir därför dålig. Därför ska man undvika dom lägsta boniteterna och man rekommenderar också att undvika gödsling av dom allra högsta boniteterna. Jag skulle satsa på minst medelgoda marker för att få en skaplig volymtillväxt i kubikmeter.
Re: Är gödsling verkligen bäst väg för ökad produktion?
Skogsnördennorrland - mån 06 jan 2025, 19:57
mån 06 jan 2025, 19:57#867025En fingervisning vad gödsling ger i olika delar av landet och bonitet
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
mån 06 jan 2025, 20:29#867026Här finns även en gödslingskalkyl man kan sätta in sina egna siffror och se beräknat utfall.
https://www.skogskunskap.se/rakna-med-v ... ngskalkyl/
https://www.skogskunskap.se/rakna-med-v ... ngskalkyl/
mån 06 jan 2025, 21:54#867029Det är nog så att det ekonomiska resultatet blir bättre med en bättre bonitet. Att gödsla T12 är bortkastade pengar och troligen även T14. Dessutom är T14 i mina trakter lika med sandiga lavmarker där det också är stopp på grund av renbete.
På min fastighet har jag allt mellan T12 och T24. T12 är försumpade marker och T24 finns det för lite av. Huvuddelen ligger i T17-20. Tar man naturhänsyn och undviker gödsling i närheten av vattendrag eller där det finns lavinslag, och håller sig till T16 och bättre, så återstår ca hälften av fastighetens produktiva skog och där är det lämplig att gödsla. Gödslar man då 10-20 år innan avverkning så ska man ha otur om det inte blir vinst.
På min fastighet har jag allt mellan T12 och T24. T12 är försumpade marker och T24 finns det för lite av. Huvuddelen ligger i T17-20. Tar man naturhänsyn och undviker gödsling i närheten av vattendrag eller där det finns lavinslag, och håller sig till T16 och bättre, så återstår ca hälften av fastighetens produktiva skog och där är det lämplig att gödsla. Gödslar man då 10-20 år innan avverkning så ska man ha otur om det inte blir vinst.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).