Avverkning (slutavverkning)

[Avslutat-06]

fre 13 sep 2024, 19:09#855786

I praktiken blir inflationen något som triggar beskattning. Man kan föreställa sig två olika exempel hos en person som ärvt 1 miljon kronor som står parkerat på ett vanligt bankkonto och uppbär ränta. Inkomst av kapital beskattas med 30%.

I det ena fallet är såväl inflationen som räntan 5%. Varje år kommer kapitalet urholkas realt med den skatt som utgår på den 5%-iga ränteintäkten, vilket gör att kapitalet urholkas med 30% * 5% = 1,5% per år.

I det andra fallet är såväl räntan som inflationen 0%. Ingen skatt utgår och kapitalet bibehåller sitt reala värde.

En höginflationsmiljö bidrar till att kapitalintensiva verksamheter får svårare att hantera ett ökande kapitalbehov över tid, i och med att de avskrivningar som görs sannolikt kommer att vara mindre än de investeringar som behöver göras för att upprätthålla den kapitalstock som behövs för verksamheten.

Man kan dividera om definitionen av skatt, kostnad och dylikt - men nog känns det på riktigt när man blir beskattad på något som reellt inte ens har ökat i värde.

Bra, och även tack till Alias som förstod poängen i tidigare inlägg. Tyvärr så är många medborgare ganska oförstående för de underliggande drivkrafter som skapas vid hög respektive ett låg inflationssamhälle. Men vi kommer lära oss den hårda vägen inom kanske en 10 års period är min vilda gissning. Så de som förstår vet hur man hanterar det, de som inte förstår kommer lära sig!

[Avslutat-06]

fre 13 sep 2024, 19:23#855787

Danske Bank hävdar i sitt senaste nyhetsbrev idag att vi nu ser de högsta rotnettopriserna på 47 år, eller kanske till och med 68 år. Detta påstående bygger på en optimistisk tolkning av dagens virkespriser och missar att skogsägarnas faktiska vinster inte nödvändigtvis är bättre idag än för något eller några årtionden sedan. Än mer anmärkningsvärt är att banken, genom sina egna beräkningar, går så långt som att påstå att vi kanske upplever det högsta rotnettot på 68 år. Detta är en slutsats som inte stämmer överens med den data som finns tillgänglig från Skogsstyrelsen.

Rotnettovärden som talar emot bankens påstående

En snabb granskning av Skogsstyrelsens statistik (som banken använt) visar tydligt att rotnettopriserna inte är de högsta på 47 år (och inte heller då 68 år). Faktum är att rotnettot var högre så sent som 1995, då det låg på 298 SEK/m³f pb. Detta kan jämföras med det preliminära rotnettot för 2023, som ligger på 284 SEK/m³f pb – vilket är lägre än nivån 1995. Så hur kan banken påstå att vi ser de högsta priserna på 47 år, när statistiken klart visar att det bara är 28 år sedan vi senast såg högre rotnettopriser?

Banken anger att de antar att priserna stigit ytterligare sedan den senaste statistiken från Skogsstyrelsen. Detta är troligtvis sant men å andra sidan så finns inte denna statistik ännu och att då “klämma till” med superlativ känns konstigt. Den data som banken använder är “Avverkningens ekonomiska värden” som är ej officiell statistik från Skogsstyrelsen. Den finns att titta på själv i deras statistikdatabas: https://pxweb.skogsstyrelsen.se/pxweb/s ... fc8082735d

Något som också är värt att nämna är att Danske Bank säger att virkespriserna troligtvis generellt var högre förr i tiden då Skogsstyrelsen blandade in inte bara leveransvirke utan också rotposter. Så kan vara fallet, men Danske Bank glömmer bort att nämna att Skogsstyrelsen uttryckligen skriver att intäkter för GROT lagts på alla priser från och med 1991. Rätt måste vara rätt.

Historiska toppar och kortsiktig psykologi

Danske Banks strategi tycks vara att fokusera på psykologin kring dagens marknad, där de hoppas skapa en bild av exceptionellt höga priser för att uppmuntra till ökad avverkning. Detta märks tydligt i början av nyhetsbrevet som avhandlas ovan men också under kapitlet “Råd till skogsägare” som antyder att toppen är nådd och det gäller att smida medans järnet är varmt. Men den långsiktiga analysen visar att dagens priser inte är så höga som banken påstår. Det är lätt att låta sig lockas av uttalanden om historiska rekordnivåer, men dessa måste alltid ställas i relation till tidigare toppar och den faktiska lönsamheten för skogsägare.

Skogsägarna måste också vara medvetna om att sådana överdrivna påståenden kan leda till att man fattar beslut baserade på en förskönad bild av verkligheten. Historien visar att kortsiktiga pristoppar ofta följs av nedgångar, och dagens rotnettopriser ger ingen anledning att tro att vi befinner oss i en helt unik marknadssituation.

Vad statistiken egentligen visar

Om vi tittar på återstående värde, som bättre speglar den faktiska lönsamheten för skogsägare, är det tydligt att vi knappast ser rekordvinster idag. Återstående värde för 2023 är 219 SEK/m³f pb, nästan exakt samma nivå som 2011 då det var 222 SEK/m³f pb. Det betyder att lönsamheten för skogsägare i reala termer inte är bättre nu än för 12 år sedan, och det underminerar bankens påstående om historiskt höga priser. Återstående värde är de pengar som finns kvar när avverkningen gjorts samt återplantering mm av hygget.

Sammanfattning: Kritisk granskning behövs

Bankens påstående om de högsta rotnettopriserna på 47 eller till och med 68 år är helt enkelt inte korrekt utifrån den tillgängliga statistiken. Faktum är att vi såg högre rotnettopriser för bara 28 år sedan, och dagens prisnivåer bör sättas i sitt rätta sammanhang. Skogsägare måste vara försiktiga med att låta sig påverkas av den kortsiktiga psykologin på marknaden och istället fatta beslut baserat på en mer noggrann analys av historiska trender och verklig lönsamhet.

Skogsstyrelsen statistik visar att rotnettot varit större än 2023 åren: 1952, 1951, 1954, 1955, 1956, 1953, 1975, 1977, 1974, 1957, 1995, 1976 och 1958. Vidare visar statistiken att det återståendet värdet varit större åren: 1952, 1951, 1954, 1955, 1956, 1953, 1975, 1977, 1974, 1995, 1957, 1976, 1958, 1997, 1961, 1998, 1996, 1994 och 2011.

Faktum kvarstår enligt statistiken, det återstående värdet, alltså vinsten till skogsägaren, är i en sjunkande trend och har så varit under en längre tid. Detta är viktigt att skogsägare har med sig i sin vardag. Tvärtemot Danske Bank kan man säga att virkespriserna utvecklats positivt den senaste tiden men det är inte mer än rätt. Efter att ha haft Europas lägsta virkespriser i decennier så ska priserna upp, och förbli där. Ett nytt prisgolv istället för en tillfällig pristopp! Det är helt enkelt fullkomligt rimligt.

Har inte Torbjörn ett bra data set på rotnetton eller motsvarande ganska långt tillbaka, har för mig att han sagt det i någon podd, men kan ha missuppfattat, den mest intressanta jämförelsen hade varit att köra dessa mot historiska guldpriser efter 1972 , https://en.wikipedia.org/wiki/Nixon_shock , det är nog den bästa reala referensen man kan få fram. KPI och CPI är helt ointressanta om man läser på lite hur de konstrueras! Det är det mest konstanta mått vi har över tid.

[Torbjörn Johnsen]

lör 14 sep 2024, 13:34#855822

Danske Bank hävdar i sitt senaste nyhetsbrev idag att vi nu ser de högsta rotnettopriserna på 47 år, eller kanske till och med 68 år. Detta påstående bygger på en optimistisk tolkning av dagens virkespriser och missar att skogsägarnas faktiska vinster inte nödvändigtvis är bättre idag än för något eller några årtionden sedan. Än mer anmärkningsvärt är att banken, genom sina egna beräkningar, går så långt som att påstå att vi kanske upplever det högsta rotnettot på 68 år. Detta är en slutsats som inte stämmer överens med den data som finns tillgänglig från Skogsstyrelsen.

Rotnettovärden som talar emot bankens påstående

En snabb granskning av Skogsstyrelsens statistik (som banken använt) visar tydligt att rotnettopriserna inte är de högsta på 47 år (och inte heller då 68 år). Faktum är att rotnettot var högre så sent som 1995, då det låg på 298 SEK/m³f pb. Detta kan jämföras med det preliminära rotnettot för 2023, som ligger på 284 SEK/m³f pb – vilket är lägre än nivån 1995. Så hur kan banken påstå att vi ser de högsta priserna på 47 år, när statistiken klart visar att det bara är 28 år sedan vi senast såg högre rotnettopriser?

Banken anger att de antar att priserna stigit ytterligare sedan den senaste statistiken från Skogsstyrelsen. Detta är troligtvis sant men å andra sidan så finns inte denna statistik ännu och att då “klämma till” med superlativ känns konstigt. Den data som banken använder är “Avverkningens ekonomiska värden” som är ej officiell statistik från Skogsstyrelsen. Den finns att titta på själv i deras statistikdatabas: https://pxweb.skogsstyrelsen.se/pxweb/s ... fc8082735d

Något som också är värt att nämna är att Danske Bank säger att virkespriserna troligtvis generellt var högre förr i tiden då Skogsstyrelsen blandade in inte bara leveransvirke utan också rotposter. Så kan vara fallet, men Danske Bank glömmer bort att nämna att Skogsstyrelsen uttryckligen skriver att intäkter för GROT lagts på alla priser från och med 1991. Rätt måste vara rätt.

Historiska toppar och kortsiktig psykologi

Danske Banks strategi tycks vara att fokusera på psykologin kring dagens marknad, där de hoppas skapa en bild av exceptionellt höga priser för att uppmuntra till ökad avverkning. Detta märks tydligt i början av nyhetsbrevet som avhandlas ovan men också under kapitlet “Råd till skogsägare” som antyder att toppen är nådd och det gäller att smida medans järnet är varmt. Men den långsiktiga analysen visar att dagens priser inte är så höga som banken påstår. Det är lätt att låta sig lockas av uttalanden om historiska rekordnivåer, men dessa måste alltid ställas i relation till tidigare toppar och den faktiska lönsamheten för skogsägare.

Skogsägarna måste också vara medvetna om att sådana överdrivna påståenden kan leda till att man fattar beslut baserade på en förskönad bild av verkligheten. Historien visar att kortsiktiga pristoppar ofta följs av nedgångar, och dagens rotnettopriser ger ingen anledning att tro att vi befinner oss i en helt unik marknadssituation.

Vad statistiken egentligen visar

Om vi tittar på återstående värde, som bättre speglar den faktiska lönsamheten för skogsägare, är det tydligt att vi knappast ser rekordvinster idag. Återstående värde för 2023 är 219 SEK/m³f pb, nästan exakt samma nivå som 2011 då det var 222 SEK/m³f pb. Det betyder att lönsamheten för skogsägare i reala termer inte är bättre nu än för 12 år sedan, och det underminerar bankens påstående om historiskt höga priser. Återstående värde är de pengar som finns kvar när avverkningen gjorts samt återplantering mm av hygget.

Sammanfattning: Kritisk granskning behövs

Bankens påstående om de högsta rotnettopriserna på 47 eller till och med 68 år är helt enkelt inte korrekt utifrån den tillgängliga statistiken. Faktum är att vi såg högre rotnettopriser för bara 28 år sedan, och dagens prisnivåer bör sättas i sitt rätta sammanhang. Skogsägare måste vara försiktiga med att låta sig påverkas av den kortsiktiga psykologin på marknaden och istället fatta beslut baserat på en mer noggrann analys av historiska trender och verklig lönsamhet.

Skogsstyrelsen statistik visar att rotnettot varit större än 2023 åren: 1952, 1951, 1954, 1955, 1956, 1953, 1975, 1977, 1974, 1957, 1995, 1976 och 1958. Vidare visar statistiken att det återståendet värdet varit större åren: 1952, 1951, 1954, 1955, 1956, 1953, 1975, 1977, 1974, 1995, 1957, 1976, 1958, 1997, 1961, 1998, 1996, 1994 och 2011.

Faktum kvarstår enligt statistiken, det återstående värdet, alltså vinsten till skogsägaren, är i en sjunkande trend och har så varit under en längre tid. Detta är viktigt att skogsägare har med sig i sin vardag. Tvärtemot Danske Bank kan man säga att virkespriserna utvecklats positivt den senaste tiden men det är inte mer än rätt. Efter att ha haft Europas lägsta virkespriser i decennier så ska priserna upp, och förbli där. Ett nytt prisgolv istället för en tillfällig pristopp! Det är helt enkelt fullkomligt rimligt.

Har inte Torbjörn ett bra data set på rotnetton eller motsvarande ganska långt tillbaka, har för mig att han sagt det i någon podd, men kan ha missuppfattat, den mest intressanta jämförelsen hade varit att köra dessa mot historiska guldpriser efter 1972 , https://en.wikipedia.org/wiki/Nixon_shock , det är nog den bästa reala referensen man kan få fram. KPI och CPI är helt ointressanta om man läser på lite hur de konstrueras! Det är det mest konstanta mått vi har över tid.

Vi har tyvärr inga dataset på rotnetton, bara historiska virkespriser. Skogforsk brukar sammanställa ett skogsbruksindex, baserat på storskogsbrukets intäkter och kostnader.

[Torbjörn Johnsen]

lör 14 sep 2024, 13:37#855823Här finns det:
https://www.skogforsk.se/kunskapsbanken ... kter-2023/

Enligt Skogforsk minskade index (lönsamheten) p g a stor kostnadsökning 2023. Det kan ju vara bra att ha i åtanke när det gapas om ”rekordhöga virkespriser.”

[Avslutat-06]

lör 14 sep 2024, 19:11#855861

Danske Bank hävdar i sitt senaste nyhetsbrev idag att vi nu ser de högsta rotnettopriserna på 47 år, eller kanske till och med 68 år. Detta påstående bygger på en optimistisk tolkning av dagens virkespriser och missar att skogsägarnas faktiska vinster inte nödvändigtvis är bättre idag än för något eller några årtionden sedan. Än mer anmärkningsvärt är att banken, genom sina egna beräkningar, går så långt som att påstå att vi kanske upplever det högsta rotnettot på 68 år. Detta är en slutsats som inte stämmer överens med den data som finns tillgänglig från Skogsstyrelsen.

Rotnettovärden som talar emot bankens påstående

En snabb granskning av Skogsstyrelsens statistik (som banken använt) visar tydligt att rotnettopriserna inte är de högsta på 47 år (och inte heller då 68 år). Faktum är att rotnettot var högre så sent som 1995, då det låg på 298 SEK/m³f pb. Detta kan jämföras med det preliminära rotnettot för 2023, som ligger på 284 SEK/m³f pb – vilket är lägre än nivån 1995. Så hur kan banken påstå att vi ser de högsta priserna på 47 år, när statistiken klart visar att det bara är 28 år sedan vi senast såg högre rotnettopriser?

Banken anger att de antar att priserna stigit ytterligare sedan den senaste statistiken från Skogsstyrelsen. Detta är troligtvis sant men å andra sidan så finns inte denna statistik ännu och att då “klämma till” med superlativ känns konstigt. Den data som banken använder är “Avverkningens ekonomiska värden” som är ej officiell statistik från Skogsstyrelsen. Den finns att titta på själv i deras statistikdatabas: https://pxweb.skogsstyrelsen.se/pxweb/s ... fc8082735d

Något som också är värt att nämna är att Danske Bank säger att virkespriserna troligtvis generellt var högre förr i tiden då Skogsstyrelsen blandade in inte bara leveransvirke utan också rotposter. Så kan vara fallet, men Danske Bank glömmer bort att nämna att Skogsstyrelsen uttryckligen skriver att intäkter för GROT lagts på alla priser från och med 1991. Rätt måste vara rätt.

Historiska toppar och kortsiktig psykologi

Danske Banks strategi tycks vara att fokusera på psykologin kring dagens marknad, där de hoppas skapa en bild av exceptionellt höga priser för att uppmuntra till ökad avverkning. Detta märks tydligt i början av nyhetsbrevet som avhandlas ovan men också under kapitlet “Råd till skogsägare” som antyder att toppen är nådd och det gäller att smida medans järnet är varmt. Men den långsiktiga analysen visar att dagens priser inte är så höga som banken påstår. Det är lätt att låta sig lockas av uttalanden om historiska rekordnivåer, men dessa måste alltid ställas i relation till tidigare toppar och den faktiska lönsamheten för skogsägare.

Skogsägarna måste också vara medvetna om att sådana överdrivna påståenden kan leda till att man fattar beslut baserade på en förskönad bild av verkligheten. Historien visar att kortsiktiga pristoppar ofta följs av nedgångar, och dagens rotnettopriser ger ingen anledning att tro att vi befinner oss i en helt unik marknadssituation.

Vad statistiken egentligen visar

Om vi tittar på återstående värde, som bättre speglar den faktiska lönsamheten för skogsägare, är det tydligt att vi knappast ser rekordvinster idag. Återstående värde för 2023 är 219 SEK/m³f pb, nästan exakt samma nivå som 2011 då det var 222 SEK/m³f pb. Det betyder att lönsamheten för skogsägare i reala termer inte är bättre nu än för 12 år sedan, och det underminerar bankens påstående om historiskt höga priser. Återstående värde är de pengar som finns kvar när avverkningen gjorts samt återplantering mm av hygget.

Sammanfattning: Kritisk granskning behövs

Bankens påstående om de högsta rotnettopriserna på 47 eller till och med 68 år är helt enkelt inte korrekt utifrån den tillgängliga statistiken. Faktum är att vi såg högre rotnettopriser för bara 28 år sedan, och dagens prisnivåer bör sättas i sitt rätta sammanhang. Skogsägare måste vara försiktiga med att låta sig påverkas av den kortsiktiga psykologin på marknaden och istället fatta beslut baserat på en mer noggrann analys av historiska trender och verklig lönsamhet.

Skogsstyrelsen statistik visar att rotnettot varit större än 2023 åren: 1952, 1951, 1954, 1955, 1956, 1953, 1975, 1977, 1974, 1957, 1995, 1976 och 1958. Vidare visar statistiken att det återståendet värdet varit större åren: 1952, 1951, 1954, 1955, 1956, 1953, 1975, 1977, 1974, 1995, 1957, 1976, 1958, 1997, 1961, 1998, 1996, 1994 och 2011.

Faktum kvarstår enligt statistiken, det återstående värdet, alltså vinsten till skogsägaren, är i en sjunkande trend och har så varit under en längre tid. Detta är viktigt att skogsägare har med sig i sin vardag. Tvärtemot Danske Bank kan man säga att virkespriserna utvecklats positivt den senaste tiden men det är inte mer än rätt. Efter att ha haft Europas lägsta virkespriser i decennier så ska priserna upp, och förbli där. Ett nytt prisgolv istället för en tillfällig pristopp! Det är helt enkelt fullkomligt rimligt.

Har inte Torbjörn ett bra data set på rotnetton eller motsvarande ganska långt tillbaka, har för mig att han sagt det i någon podd, men kan ha missuppfattat, den mest intressanta jämförelsen hade varit att köra dessa mot historiska guldpriser efter 1972 , https://en.wikipedia.org/wiki/Nixon_shock , det är nog den bästa reala referensen man kan få fram. KPI och CPI är helt ointressanta om man läser på lite hur de konstrueras! Det är det mest konstanta mått vi har över tid.

Vi har tyvärr inga dataset på rotnetton, bara historiska virkespriser. Skogforsk brukar sammanställa ett skogsbruksindex, baserat på storskogsbrukets intäkter och kostnader.

Ok, men du får gärna dela länk till de historiska virkespriserna eller lägga in de här i tråden, räcker årsvis. Det som hade varit intressant är att jämföra förhållandet virkespris delat med samma års guldpris i sek, då det nog är bästa inflationsmätaren efter 1972.

[Sörlänningen]

mån 16 sep 2024, 14:52#856004

Danske Bank hävdar i sitt senaste nyhetsbrev idag att vi nu ser de högsta rotnettopriserna på 47 år, eller kanske till och med 68 år. Detta påstående bygger på en optimistisk tolkning av dagens virkespriser och missar att skogsägarnas faktiska vinster inte nödvändigtvis är bättre idag än för något eller några årtionden sedan. Än mer anmärkningsvärt är att banken, genom sina egna beräkningar, går så långt som att påstå att vi kanske upplever det högsta rotnettot på 68 år. Detta är en slutsats som inte stämmer överens med den data som finns tillgänglig från Skogsstyrelsen.

Rotnettovärden som talar emot bankens påstående

En snabb granskning av Skogsstyrelsens statistik (som banken använt) visar tydligt att rotnettopriserna inte är de högsta på 47 år (och inte heller då 68 år). Faktum är att rotnettot var högre så sent som 1995, då det låg på 298 SEK/m³f pb. Detta kan jämföras med det preliminära rotnettot för 2023, som ligger på 284 SEK/m³f pb – vilket är lägre än nivån 1995. Så hur kan banken påstå att vi ser de högsta priserna på 47 år, när statistiken klart visar att det bara är 28 år sedan vi senast såg högre rotnettopriser?

Banken anger att de antar att priserna stigit ytterligare sedan den senaste statistiken från Skogsstyrelsen. Detta är troligtvis sant men å andra sidan så finns inte denna statistik ännu och att då “klämma till” med superlativ känns konstigt. Den data som banken använder är “Avverkningens ekonomiska värden” som är ej officiell statistik från Skogsstyrelsen. Den finns att titta på själv i deras statistikdatabas: https://pxweb.skogsstyrelsen.se/pxweb/s ... fc8082735d

Något som också är värt att nämna är att Danske Bank säger att virkespriserna troligtvis generellt var högre förr i tiden då Skogsstyrelsen blandade in inte bara leveransvirke utan också rotposter. Så kan vara fallet, men Danske Bank glömmer bort att nämna att Skogsstyrelsen uttryckligen skriver att intäkter för GROT lagts på alla priser från och med 1991. Rätt måste vara rätt.

Historiska toppar och kortsiktig psykologi

Danske Banks strategi tycks vara att fokusera på psykologin kring dagens marknad, där de hoppas skapa en bild av exceptionellt höga priser för att uppmuntra till ökad avverkning. Detta märks tydligt i början av nyhetsbrevet som avhandlas ovan men också under kapitlet “Råd till skogsägare” som antyder att toppen är nådd och det gäller att smida medans järnet är varmt. Men den långsiktiga analysen visar att dagens priser inte är så höga som banken påstår. Det är lätt att låta sig lockas av uttalanden om historiska rekordnivåer, men dessa måste alltid ställas i relation till tidigare toppar och den faktiska lönsamheten för skogsägare.

Skogsägarna måste också vara medvetna om att sådana överdrivna påståenden kan leda till att man fattar beslut baserade på en förskönad bild av verkligheten. Historien visar att kortsiktiga pristoppar ofta följs av nedgångar, och dagens rotnettopriser ger ingen anledning att tro att vi befinner oss i en helt unik marknadssituation.

Vad statistiken egentligen visar

Om vi tittar på återstående värde, som bättre speglar den faktiska lönsamheten för skogsägare, är det tydligt att vi knappast ser rekordvinster idag. Återstående värde för 2023 är 219 SEK/m³f pb, nästan exakt samma nivå som 2011 då det var 222 SEK/m³f pb. Det betyder att lönsamheten för skogsägare i reala termer inte är bättre nu än för 12 år sedan, och det underminerar bankens påstående om historiskt höga priser. Återstående värde är de pengar som finns kvar när avverkningen gjorts samt återplantering mm av hygget.

Sammanfattning: Kritisk granskning behövs

Bankens påstående om de högsta rotnettopriserna på 47 eller till och med 68 år är helt enkelt inte korrekt utifrån den tillgängliga statistiken. Faktum är att vi såg högre rotnettopriser för bara 28 år sedan, och dagens prisnivåer bör sättas i sitt rätta sammanhang. Skogsägare måste vara försiktiga med att låta sig påverkas av den kortsiktiga psykologin på marknaden och istället fatta beslut baserat på en mer noggrann analys av historiska trender och verklig lönsamhet.

Skogsstyrelsen statistik visar att rotnettot varit större än 2023 åren: 1952, 1951, 1954, 1955, 1956, 1953, 1975, 1977, 1974, 1957, 1995, 1976 och 1958. Vidare visar statistiken att det återståendet värdet varit större åren: 1952, 1951, 1954, 1955, 1956, 1953, 1975, 1977, 1974, 1995, 1957, 1976, 1958, 1997, 1961, 1998, 1996, 1994 och 2011.

Faktum kvarstår enligt statistiken, det återstående värdet, alltså vinsten till skogsägaren, är i en sjunkande trend och har så varit under en längre tid. Detta är viktigt att skogsägare har med sig i sin vardag. Tvärtemot Danske Bank kan man säga att virkespriserna utvecklats positivt den senaste tiden men det är inte mer än rätt. Efter att ha haft Europas lägsta virkespriser i decennier så ska priserna upp, och förbli där. Ett nytt prisgolv istället för en tillfällig pristopp! Det är helt enkelt fullkomligt rimligt.

Har inte Torbjörn ett bra data set på rotnetton eller motsvarande ganska långt tillbaka, har för mig att han sagt det i någon podd, men kan ha missuppfattat, den mest intressanta jämförelsen hade varit att köra dessa mot historiska guldpriser efter 1972 , https://en.wikipedia.org/wiki/Nixon_shock , det är nog den bästa reala referensen man kan få fram. KPI och CPI är helt ointressanta om man läser på lite hur de konstrueras! Det är det mest konstanta mått vi har över tid.

Vi har tyvärr inga dataset på rotnetton, bara historiska virkespriser. Skogforsk brukar sammanställa ett skogsbruksindex, baserat på storskogsbrukets intäkter och kostnader.

Ok, men du får gärna dela länk till de historiska virkespriserna eller lägga in de här i tråden, räcker årsvis. Det som hade varit intressant är att jämföra förhållandet virkespris delat med samma års guldpris i sek, då det nog är bästa inflationsmätaren efter 1972.

Guld är förmodligen den sämsta infaltionsmätaren. Priset sätts av idioter.

Uppskattad inflation av intresserade myndigheter är nog en bättre gissning.

[Berkshire]

mån 16 sep 2024, 16:35#856009Jag (men inte min hustru) delar din skeptiska sida vad gäller det värde som guld inneboende representerar. Om man ska köpa någonting som är "detsamma" och inte "tillverkas längre" så kan man ju lika gärna köpa mark, som det sen växer någonting på.

Men guld har en grej som är bra, och det är att det är relativt jämförbart över tid. Nog för att tillgången på guld går upp varje år, men det är samma guld som omsätts och jämförs pris på, år till år.

Beträffande inflationsskattningar så är det ett rent helvete att förstå de inneboende jämförelserna över år, och än värre årtionden, beroende på alla justeringar som görs avseende exempelvis "kvalitetsfaktorer" i inflationsindex.

[jannee]

mån 16 sep 2024, 16:45#856011Det finns väl knappt någon råvaruproducent som hänger med i inflationen.
Är väl lite av den orsaken att man måste avverka mer eller ha större fastigheter för att i slutändan få fram just det netto man behöver - eller i andra ord, för 50 år sedan klarade man sig bra på en gård i X storlek med lite djur och skog, för att idag få samma levnadsstandard behöver gården vara mångdubbelt större = fler djur men även mer skog - ELLR?