Avverkning (slutavverkning)

[Zixten]

sön 31 jan 2021, 13:35#697835

Känns märkligt att föra en diskussion med människor som inte skriver under sina inlägg med sitt eget namn. Det gör det fritt fram att föra ett samtal av lägre kvalitet. Skulle föreslå forumets admin att göra om reglerna så att alla som samtalar på detta viktiga forum berättar vilka de är. Det skulle öka diskussionsnivån och kvaliteten avsevärt om man måste stå för sina egna kommentarer.

Finns rätt gott om tämligen anonyma konton på Skydda Skogens FB sida med, en del med vad man kan ana helt påhittade namn och andra med riktiga(?) namn men ändå helt anonyma...
Hur säkerställer ni att dom som skriver där skriver under med sitt riktiga namn???

Glöm inte att bromsen är fartens värsta fiende!! SLÄPP ALDRIG GASEN!! // Zixten

[Simba]

sön 31 jan 2021, 17:22#697883Och så var ju allt detta med att koldioxiden skulle orsaka global uppvärmning när det är solen som varit aktivare än vanligt
och nu återgår den till normalläge så fram med skinnmössorna

Samlar på grönt skrot,ja och lite rött oxå....

[Wigglo]

tis 02 feb 2021, 18:17#698284Sanningen ligger väl som vanligt någonstans mittemellan...

Är själv skogsägare och jobbar inom pappersindustrin, fattar ändå att man inte ska tro på allt industrin säger.
Tyvärr kommer storbolagen alltid undan.

[kalhuggo]

tis 02 feb 2021, 18:26#698287Största utsläppsökningen i dagsläget står väl moder jord själv för.
Det här händer med jämna mellanrum. och kommer fortsätta hända.
Nog har man ambitioner om man tror sig kunna optimera universum.
Men det ska väl tjänas pengar på det så klart 😉

[valmet8604]

tis 02 feb 2021, 20:11#698319Lever Naturskyddsföreningen som de lär i skogen?

Ett reportage ifrån skogsforum hur naturföreningen själv sköter sin skog

[Bosse1]

tis 02 feb 2021, 20:46#698329Skogar som sköts med lupp
brinner förr eller senare upp 🤓

[ymer]

ons 03 feb 2021, 09:52#698382De sades ju i filmen att koldioxidfällan på uttaget biobränsle skulle ta 50-100 år att återställa...?
Med biobränsle menas väl då utgallrade klenträd och sly.

-När man går runt och tittar på avverkade stubbar så kan man läsa av årsringar och se vad som har hänt historiskt.
Varje gallring har gett dubbel eller tredubbel tillväxt. Man måste väl då säga "återställningen" börjar i princip från samma
dag som uttaget av biobränsle sker. Koldioxidfångningen övergår till dom träd som finns kvar.
-Skogen ligger i princip på max koldioxidfångning oavsett hur mycket träd som växer på en viss yta-
Tar bara några år tills dom kvarvarande träden har utvecklat grenverken till att tillvarata alla tillgänglig yta.

Men uttaget biobränsle minskar behovet av fossilt bränsle.
Bästa effekten nås genom att dom utgallrade träden kan användas som byggnadsmaterial

[Lars Lundqvist SLU]

ons 03 feb 2021, 12:58#698407Två tillägg till diskussionen här inne:

Ett sätt som kritiker av skogsbruket använder för att bedöma vad en samhällsgren betyder för samhället i stort är att titta på andel av BNP. Där ligger skogsnäringen som helhet någon tiondel över 2%, vilket kan låta lite. Men som jämförelse så utgör grundskolan bara 2,5% av BNP, och grundskolan kan väl ändå anses vara viktig för Sverige?

Om man tittar på antal anställda så är ca 70 000 direkt anställda inom skogsnäringen, att jämföra med 75 000 lärare inom grundskolan.

- - -

Men det jag egentligen tänkte påpeka är att många här inne, med Viktor i spetsen, glömmer skalfrågan. Skogsbruk är en areell näring, och skog är ett storskaligt utbrett biom och en diskussion om skog och skogsbruk måste ta hänsyn till skalfrågan.

Ett vanligt argument mot kalhyggen är att det tar flera decennier innan hygget återigen har ackumulerat så mycket kol att det återigen fungerar som en kolsänka. Därför är kalhuggning av ondo, medan däremot gallring är okej. Resonemanget är fullständigt ologiskt. Den markfläck där det utgallrade trädet stod kommer inte ackumulera något kol alls förrän det växer ett nytt träd på exakt den plats där trädet stod, vilket kan ta hundratals år. Jamen det växer ju fortfarande träd intill det som gallrades bort? Absolut, men om deras ackumulering av kol ska räknas in så finns det inget logiskt argument för att inte räkna på samma sätt oavsett hur stor "lucka" man avverkat. Det finns ingenting som säger att en hektar är den enda rimliga skalan, eller 10 ha. Att räkna per 10 m2 är precis lika logiskt. Eller ologiskt.

När ’Skydda skogen’ väljer att peka ut en sorts öppen yta som annorlunda och viktigare än en annan sorts öppen yta, i en annan skala, så luras man i argumentationen. Ur klimatsynvinkel är det den totala globala kolbalansen som är av intresse, inte hur flödena ser ut på en liten isolerad godtyckligt avgränsad markbit.

Men skulle inte mer kol ackumuleras om vi helt slutade avverka skog överallt? Självklart! Men man får väl ändå förutsätta att människor vill fortsätta leva och ha någorlunda drägliga liv med så hög levnadsstandard som möjligt? Därför handlar den stora frågan om vad som långsiktigt påverkar den globala kolbalansen och inte. Och där är det enkla svaret att det enda som på riktigt förändrar den globala kolbalansen och påverkar klimatet är tillförsel av nytt kol i form av fossilt kol, som fram till nu legat lagrat i berggrunden sen många miljoner år.

Alla arter som finns i våra skogar har vandrat hit efter den senaste istiden. Det gäller även de mest störningskänsliga. De har tagit sig hit på nytt efter bara några få tusen år. Det som på allvar hotar inte bara dessa arter utan stora delar av våra nuvarande skogsekosystem framöver, är inte kalhuggning utan den pågående klimatförändringen.

Så om ’Skydda skogen’ verkligen vill skydda de skogsekosystem vi har här uppe så borde ni lägga all kraft på att få stopp på den globala produktionen av olja och stenkol. Att lägga den kraften på att stoppa slutavverkning av ett litet enskilt bestånd blir som att sila mygg och svälja kameler. Men det är naturligtvis enklare att bråka med en enskild skogsägare än att ge sig på hela oljeindustrin.

[Camaro1969]

ons 03 feb 2021, 13:04#698408wiktor säfve verkar ha lämnat forumet. han ville nog inte få all denna fakta mot sig..

så gör dem

Valtra 6750, Ford 7700, BM 4400, DB 990, Pilkemaster evo36, Canam 400, Kranman P25 B Pro, BMF 11t1 Pro, SM868,Bröderna Lindqvist 1958, Woodmizer MP260,Stihl 362, 261, 201, Husqvarna 550xpg, 545fxt

[Bosse1]

ons 03 feb 2021, 20:19#698483Nu är de igång och debatterar köttets vara eller icke, en känd herre säger bestämt att djuren ska självdö på sitt bete till gagn för fluglarver. Tror jag går och spyr nu
Skynda och läs den skamliga "tråden" lär väl försvinna snart.

[isteskog]

ons 03 feb 2021, 20:36#698487Vilken tråd, bosse?

[Bosse1]

ons 03 feb 2021, 20:37#698488

Vilken tråd, bosse?

Skydda skogen FB

[isteskog]

ons 03 feb 2021, 21:22#698513Fb är jag inte med på, ge dom en känga från mig ....... 😤

[Bosse1]

ons 03 feb 2021, 21:40#698525

Fb är jag inte med på, ge dom en känga från mig ....... 😤

Läsa går ju,man lär ju känna tonen och argumenten. Har aldrig varit med jag heller.
Finns en del tappra som försöker, är ett getingbo det där.

[Viktor Säfve]

tor 04 feb 2021, 00:33#698548Hej Lars!

Jag satt länge denna kväll och tänkte och författade ett långt svar där jag kommenterade ditt inlägg . Sedan tabbade jag mig när jag skulle posta, och inlägget försvann för att jag hade loggats ut ur forumet...Nu orkar jag faktiskt inte skriva hela texten på nytt...kanske är det lika bra

Hur som helst tar jag förstås gärna debatten med dig, det finns många saker i din kommentar som bör besvaras.

Notera att det inte är jag som intervjuas i filmen, utan en rad forskare och experter inom olika områden. Jag rekommenderar alltså att du främst tar diskussionen om olika ämnesområden med berörda.

Genom att ta med olika intervjuer med forskare och experter om just de påståenden som Skogsindustrierna menar är fakta eller baserade på vetenskaplig konsensus, ville vi nyansera debatten och visa på de baksidor, som skogsnäringen aldrig nämner och som de genom massiva multimiljon-kampanjer tycks vilja dölja helt. Vårt budskap i filmen är tvärtom att visa att det inom klimatområdet, inte finns någon vetenskaplig konsensus som stödjer skogsindustriernas påståenden. Det finns andra perspektiv och forskningsresultat som måste få komma fram i debatten, om beslutsfattare ska ha en chans att ta kloka och vetenskapsbaserade beslut om vår gemensamma framtid. 

De som medverkar i filmen står för sina egna uttalanden, studier och beräkningar. Skydda Skogen var en av producenterna av filmen, och står för filmen som helhet.

När det gäller dina frågor och spekulationer kring hur Skydda Skogen ser på utsläpp från hyggen så vill jag hänvisa dig till forskarna istället. Vi utgår ifrån ekologi- och miljöforskning i vårt arbete, och våra mål bygger på de demokratiskt beslutade internationella och nationell miljömål som finns på plats.

Här finner du forskaruttalanden kring just kalhyggen och utsläpp (du finner också en liten litteraturlista nederst):

och här:
https://www.dn.se/debatt/landsbygdsmini ... matsmarta/

Om jag tolkar dig rätt tycker du att ekologiforskare, myndigheter och ideell naturvård borde sluta engagera sig för naturvårds- och miljöfrågorna kopplade till svensk skog, och istället lägga energin enbart på att bekämpa oljeindustrin?

Är detta vad du själv lägger din energi, tid och ditt engagemang på? Vi tror man måste arbeta brett och inom många sammankopplade miljöområden.

Det är både fräckt och helt historielöst att beskylla miljöorganisationer för att blunda för problemen med användningen av fossila bränslen och därigenom klimathotet. Än värre är det att insinuera att Skydda Skogen skulle vara oljelobbyister (vilket vissa oseriösa debattörer gjort!). Det blir extra tokigt när detta kommer från en industri som dessutom både idag och historiskt använder och använt stora mängder energi (också fossil energi), som släpper ut och har släppt ut enorma mängder växthusgaser. Man måste nog fråga sig vilka det är som drivit på miljö- och klimatfrågorna i årtionden, kämpat för att upplysa beslutsfattare, industrin och allmänheten om problemen med användningen av fossil energi som kol, olja och gas, och lyft dessa frågor?
Det är forskarvärlden och miljörörelsen!

Det råder inga tvivel om att den fossila eran snart är över och att vi snabbt måste fasa ut de fossila bränslena. Diskussionen handlar just nu om vilka lösningar som är mest hållbara. Biobränsle- och skogsindustrilobbyn tycks mena att vi kan fortsätta leva ungefär som förut, och med ökad tillväxt, om vi bara byter plast mot papper och bensin och diesel mot biodrivmedel. Vi menar att vi har belägg för att detta inte håller, och att det inte är så enkelt.

Återigen: Våra slutsatser efter studier av massor av vetenskaplig litteratur och efter att ha lyssnat på många forskare är att vi välbärgade i världen måste dra ner på vår konsumtion i stort. Vi måste fasa bort allt som inte är nödvändig konsumtion. Vi måste använda alternativa energislag, energieffektivisering och förändrade vanor och mönster som faktiskt innebär minskade utsläpp och minskat tryck på världens ekosystem. Vi måste skydda våra naturskogar, restaurera nog stora arealer, och bruka skogar hållbart. Sist men inte minst, vi måste se över vilka skogsprodukter som är viktiga och vilka som går att ta bort, och vilka förändringar som går att göra via innovation, anpassning och återanvändning, som sparar både råvara och energi. Det går att göra enormt mycket inom dessa områden.

Det finns många tänkvärda och spännande förslag på hur man kan ställa om och reformera jord- och skogsbruket.

Lars, det verkar som du försöker förminska problemen genom det märkliga påståendet att vi i filmen skulle fokusera på enskilda skogsområden eller ett enskilt hygge. Detta är både långsökt och helt missvisande eftersom produktionsbestånd och kalhyggen finns spritt över hela landskapet utanför fjällnaturskogarna. Några exempel: Rödlistan som lyfts i filmen handlar inte om hur det går för arter på ett enskilt hygge, utan den är nationell. Analysen över hur mycket skogsmark som skyddats och hur mycket som behöver skyddas och restaureras för att nå internationella och nationella miljömål, även dessa analyser är heltäckande. Beräkningarna över hur mycket växthusgaser skogsbruket och skogssektorn i stort släpper ut beskriver totalen. Den skogshistoriska genomgång som görs i filmen beskriver inte utvecklingen för ett enskilt skogsbestånd, utan för stora områden och landskap, och har i filmen sitt huvudfokus på hela den väldiga del av Sveriges skogar som finns i vad som kallas Norrland.

Här nedan ett litet urval av de många artiklar vi rekommenderar som läsning

Hälsningar/Viktor

EASAC (2017). Multi-functionality and sustainability in the European Union’s forests. EASAC policy report 32: http://www.easac.eu/fileadmin/PDF_s/rep ... mplete.pdf

Referenser om biologisk mångfald i skogen
Angelstam, P. et al. (2020). Sweden does not meet agreed national and international forest biodiversity targets: A call for adaptive landscape planning. Landscape and Urban Planning 202; https://www.sciencedirect.com/science/a ... 4620303935
Angelstam, P. (2018). Från skydd av skog till grön infrastruktur - om funktionalitet och procenträkning i det svenska skogslandskapet. Länsstyrelsen i Örebro län; http://www.lansstyrelsen.se/download/18 ... 294843757/
Hanski, I. 2016. Messages from Island: A Global Biodiversity Tour. The University of Chicago, 272 p.
Larsson, A. (red) (2011), Tillståndet i skogen – rödlistade arter i ett nordiskt perspektiv. ArtDatabanken Rapporterar 9. ArtDatabanken SLU, Uppsala; https://www.artdatabanken.se/globalasse ... skogen.pdf
Naturvårdsverket (2020-09-15). Världens länder har misslyckats i uppdraget att uppnå målen för biologisk mångfald; https://www.naturvardsverket.se/Nyheter ... -mangfald/
Naturvårdsverket (2020-10-19). Förlusten av biologisk mångfald har inte hejdats i EU eller i Sverige; https://www.naturvardsverket.se/Nyheter ... i-Sverige/
Naturvårdsverket (2020). Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv – resultat från från rapportering 2019 till EU av bevarandestatus 2013-2018; https://www.naturvardsverket.se/Documen ... ?pid=27007

Referenser om utsläpp av växthusgaser från skogsbruk/skogsmark
Amiro et al. (2010). Ecosystem carbon dioxide fluxes after disturbance in forests of North America. Journal of Geophysical Research 115; https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com ... 10JG001390
Buchholz, T., Friedland, A., Hornig, C. E., Keeton, W. S., Zanchi, G. & Nunery, J. (2014). Mineral soil carbon fluxes in forests and implications for carbon balance assessments. GCB Bioenergy 6, 305–311; https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf ... gcbb.12044
Dean, C., Kirkpatrick, J. B., & Friedland, A. J. (2016). Conventional intensive logging promotes loss of organic carbon from the mineral soil. Global change biology 23 (1): 1–11, doi: 10.1111/gcb.13387. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1 ... 7/abstract
He, H., Jansson, P.-E., Svensson, M., Björklund, J., Tarvainen, L., Klemedtsson, L. & Kasimir, Å. (2016). Forests on drained agricultural peatland are potentially large sources of greenhouse gases – insights from a full rotation period simulation, Biogeosciences 13, 2305-2318; http://www.biogeosciences.net/13/2305/2016/
Jandl, R. et al. (2007). How strongly can forest management influence soil carbon sequestration? Geoderma 137: 253–268; https://www.sciencedirect.com/science/a ... 6106002734
Naudts, K., Chen, Y., McGrath, M. J., Ryder, J., Valade, A., Otto, J. & Luyssaert, S. (2016). Europe’s forest management did not mitigate climate warming. Science 351 (6273): 597-600; https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26912701
Liao C, Luo Y & Fang C, Li B (2010). Ecosystem Carbon Stock Influenced by Plantation Practice: Implications for Planting Forests as a Measure of Climate Change Mitigation. PLoS ONE 5(5): e10867; http://www.plosone.org/article/info%3Ad ... ne.0010867
Vestin et al. (2020). Impacts of Clear-Cutting of a Boreal Forest on Carbon Dioxide, Methane and Nitrous Oxide Fluxes. Forests 2020, 11, 961; doi:10.3390/f11090961; https://www.mdpi.com/1999-4907/11/9/961

Referenser om klimatanpassning/ekosystemtjänster
Gamfeldt, L. et al. (2013). Higher levels of multiple ecosystem services are found in forests with more tree species. Nature Commun. 4:1340. doi:10.1038/ncomms2328; http://www.nature.com/articles/ncomms2328
Holm, S. O. (2015). A Management Strategy for Multiple Ecosystem Services in Boreal Forests. Journal of Sustainable Forestry 34, 358-379; https://www.tandfonline.com/doi/abs/10. ... ode=wjsf20
Nelson, E. A., Sherman, G. G., Malcolm, J. R. & Thomas, S. C. (2007). Combating Climate Change Through Boreal Forest Conservation: Resistance, Adaptation, and Mitigation. University of Toronto/Greenpeace Canada;https://www.researchgate.net/publication/238723256_Combating_Climate_Change_Through_Boreal_Forest_Conservation_Resistance_Adaptation_and_Mitigation

Referenser om skogen som kollager
Luyssaert, S. et al. (2008). Old-growth forests as global carbon sinks. Nature 455, 213-215; https://www.nature.com/articles/nature07276
Berg, B. et al. (2001). Humus buildup in boreal forests: effects of litter fall and its N concentration. Canadian Journal of Forest Research 31(6): 988-998; https://www.researchgate.net/profile/Ch ... ll_and_its _N_concentration/links/02e7e51c88a8c48e2d000000.pdf
Mackey, B. et al. (2013). Untangling the confusion around land carbon science and climate change mitigation policy. Nature Climate Change 3, 552-557; https://www.nature.com/articles/nclimate1804
Malcolm, J. R. et al. (2020). Forest harvesting and the carbon debt in boreal east-central Canada. Climatic Change; https://doi.org/10.1007/s10584-020-02711-8
Wardle, D. A. et al. (2012). Linking vegetation change, carbon sequestration and biodiversity: insights from island ecosystems in a long-term natural experiment. Journal of Ecology 100, 16–30; https://besjournals.onlinelibrary.wiley ... 11.01907.x

Referenser om substitutionseffekten
Harmon (2019). Have product substitution carbon benefits been overestimated? A sensitivity analysis of key assumptions; https://iopscience.iop.org/article/10.1 ... 326/ab1e95
Leturcq, P, (2020). GHG displacement factors of harvested wood products: the myth of substitution. Scientific Reports 10, 20752; https://www.nature.com/articles/s41598-020-77527-8
Moomow, W. R. et al. (2019). Intact Forests in the United States: Proforestation Mitigates Climate Change and Serves the Greatest Good. Front. For. Glob. Change, 11 June 2019; https://www.frontiersin.org/articles/10 ... 00027/full
Nassen, J., Hedenus, F., Karlsson, S. & Holmberg, J. (2012). Concrete vs. wood in buildings - An energy system approach. Building and Environment 51, 361-369; https://www.sciencedirect.com/science/a ... 2311003957

Referenser om biobränslens klimatpåverkan
Beddington, J. et al (2018-01-09). Letter from scientists to the EU Parliament regarding forest biomass; https://empowerplants.files.wordpress.c ... 6-2018.pdf
Bentsen, N. S. (2017). Carbon debt and payback time – Lost in the forest? Renewable and Sustainable Energy Reviews 73 (2017) 1211–1217; https://www.sciencedirect.com/science/a ... via%3Dihub
Berglund, E. (2017-03-24). Public statement (on climate and biodiversity impacts of Finland's forest utilisations plans); http://www.bios.fi/publicstatement/publ ... 240317.pdf
Booth, M. S. (2018). Not carbon neutral: Assessing the net emissions impact of residues burned for bioenergy. Environmental Research Letters 13 (3): http://iopscience.iop.org/article/10.10 ... 326/aaac88
De Wever, A. et al. (2017-09-25). Need for a scientific basis of EU climate policy on forests. Euractiv; https://www.euractiv.com/section/energy ... n-forests/
EASAC (2017). Multi-functionality and sustainability in the European Union’s forests. EASAC policy report 32: http://www.easac.eu/fileadmin/PDF_s/rep ... mplete.pdf
Holtsmark, B. (2015). Quantifying the global warming potential of CO2 emissions from wood fuels. GCB Bioenergy 7(2), 195-206; https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf ... gcbb.12110
Holtsmark, B. (2012). Harvesting in boreal forests and the biofuel carbon debt. Climatic Change (2012) 112:415–428; https://link.springer.com/article/10.10 ... 011-0222-6
Norton M., Baldi A., Buda V., et al. (2019). Serious mismatches continue between science and policy in forest bioenergy. GCB Bioenergy. 2019;11:1256–1263; https://doi.org/10.1111/gcbb.12643
Ter-Mikaelian, M. T., Colombo, S. J. & Chen, J. (2015). The Burning Question: Does Forest Bioenergy Reduce Carbon Emissions? A Review of Common Misconceptions about Forest Carbon Accounting. Journal of Forestry 113 (1), 57-68; http://www.ingentaconnect.com/contenton ... 1/art00009
Johnston, C. M. T. & van Kooten, G. C. (2015). Back to the past: Burning wood to save the globe. Ecological Economics 120, 185-193; https://www.sciencedirect.com/science/a ... 0915004164
Hartmut, M. (2012). The Nonsense of Biofuels. Angewandte Chemie 51 (11): 2516-2518; https://onlinelibrary.wiley.com/doi/ful ... .201200218

Senast redigerad av Viktor Säfve tor 04 feb 2021, 00:59, redigerad totalt 1 gång.