Spårträning, nyklippta får och årets första snö

Jag har börjat lite smått att träna Scilla på spårning. Inte för att hon skall bli nån proffsig spårhund utan mest som ett sätt att stimulera och få henne att jobba med nosen. Hon behöver allt hon kan få nu för att få utlopp för verksamhetslust och energi. En enkel början är att jag själv går upp ett spår och de första tio meterna lägger jag en hundgodis i varje spår, sen lite glesare och till slut inte alls. Sen väntar nån trevlig belöning där spåret tar slut. Första gångerna var det kanske knappt hundra meter. Det har gått hyggligt, hon är fortfarande för ivrig och tappar koncentrationen rätt vad det är, men i slutändan har hon hittat fram till belöningen, en liten hög med Frolic.

På väg hem från en spårträning. En spårsele hade jag liggande, vill minnas att jag köpte den till Dalmatinern vi hade för en hel del år sen.


Idag har vi spårat prinskorv. Jag drog en prinskorv på marken i ett snöre lite lagom vindlande spår på ett fält, kanske också runt hundra meter. Fortfarande är hon lite för ivrig och rusar på istället för att ta det lugnt och söka när det blir en vinkel, men till slut så lyckades hon nosa sig hela vägen fram till den hägrande korven.

I förrgår när jag tittade ut upptäckte jag att det var väldigt vad fåren ser magra ut. Kom ju strax underfund med att det berodde på att de är nyklippta.


I går kväll kom den första snön för säsongen. Skulle släppa ut jycken framåt midnatt och möttes av att det såg lite vitt ut här och där. Här en usel nattbild på snön som låg på toppen av grillen, som förstås stått ute i hopp om att sommarn inte är riktigt slut än.


På morgonen var allt borta utom en liten rand längst ned på bilrutan. Men så fram på förmiddagen så kom det plötsligt en by av stora flingor. Tur nog varade det inte länge.