Näva R.I.P

Nu är det slut. Näva gick till sina förfäder idag. Igår kväll upptäckte jag att hon var totalt blind även på det öga hon hade kvar. Hon hittade inte ut ur rummet till köket, gick bara runt i alla riktningar och gick emot. Märkligt snabbt gick det, på dagen när vi var ute på promenad så såg hon som vanligt med det enda ögat och på fredagen när hon fick sin ögondroppe syntes inga onormala tecken. Men nu hade det tydligen slagit till akut, pupillen var helt uppspärrad och hon reagerade inte om man förde handen nära ögat.

Ja, vi vet att det finns hundar som klarar sig helt blinda, men oftast är det mindre hundar som rör sig i ett begränsat område och det kändes inte som det är rätt mot hunden. Hon skulle inte kunna följa och springa fritt i skogen, inte leka och rusa, inte så mycket kvar av det som gör livet värt att leva för en stor levnadsglad hund.

Dessutom skulle det blivit den tredje stora operationen på ett halvår, att ta bort det sjuka ögat, ytterligare lidande och elände.

Så jag ringde jourveterinären på lördagskvällen och klockan 10 idag var jag där och hon fick somna in för gott. Tack Näva för de åren vi fick med dig