Inte hänt mycket, lite bilrep
av totte ons 17 okt 2018, 22:09
Var ett tag sen jag skrev. Just nu är det jämn lunk, inget särskilt inträffar, inga projekt, varken små eller stora, bara sedvanligt donande i trädgården, en och annan cykeltur och promenad. Efter målarjobbet i augusti - september så har lusten för några mer omfattande jobb gått på sparlåga. Putsat ett och annat fönster i huset har jag gjort, de blev ganska randiga utvändigt när jag tvättade för målning.
Första veckan i oktober blev än mer stillsam, drogs med nåt förkylningsvirus som inte ville bryta ut, men som fick mig att känna mig som en urvriden trasa. Nå det gick ju över i alla fall. Mycket trevligt väder har det varit, som gjort för cykelturer och promenader.
En ny rad jordgubbsplantor blev satt. Efter tre år är jordgubbsplantorna på nedgång, så skall man ha gott om dom så måste det till lite framförhållning. De förra plantorna kulminerar nästa år och då kommer den här raden att vara på topp året därefter.
Svampmarkerna ger väldigt lite i år, det är fortfarande för dåligt med vatten i marken. Nån halvliter kantareller var allt det blev i de här markerna. Blev i alla fall en fin skogspromenad i trevlig terräng med en del riktigt rejäla tallar. Tror dock inte där är nån som hotar Halvproffs stortall.
Hundpromenad en av de finaste dagarna.
Här avverkades det för ett par år sen och det är björk planterat.
Bäcken är snustorr, ingen anledning att gå på plankorna.
Den lilla fårskocken som går bakom vårat. Har sen dess utökats med en ny bagge. Det var dags för byte för att undvika inavel.
Bilreparation var det ja. På en enskild grusväg i trakten lägger de varje år upp rejäla farthinder av grus. Det brukar vara ganska många. Det hände sig tidigare i år att jag trodde jag hade passerat alla och gasade på och där var förstås nästa gupp och det var ett dubbelhinder. Inte ens den gashydrauliska fjädringen i C5:an klarade det utan det dängde i ordentligt. Nå det verkade först inte som något hade hänt. Men sen har det då och då på grusvägar hörts att det är något som skrapar i. Tänkt länge att jag borde krypa under och kolla.
Idag blev det av, åkte in till Vä till vännen Olle, som har ett par ordentliga ramper att köra upp på. Inte fel med asfalterad gata heller när man skall krypa under med en s k montörsvagn.
Vad som avslöjade sig var först att plastskölden under motorn hängde lite lös i bakkanten. Men så fann jag att en tvärgående järnprofil hade blivit rejält nedböjd och var uppenbarligen förklaringen till vad som tar i backen. Glömde förstås att ta en före-bild. Den var lätt att få loss, två skruv i var ände, och lätt att bocka till rätta, rena blötjärnet. Verkar som om dess enda uppgift skulle vara att stödja upp bakre delen av plastskölden. Men en bra bit av plasten saknas i vilket fall. Den sprack och försvann troligen när skadan skedde. Kan nog leva utan biten som saknas, den främre delen är skruvad i kanterna och håller sig uppe utan problem
Efter att ha rätat ut och återmonterat.
Den avbrutna plasten syns i bildens högerkant. Hursomhelst så fick jag i alla fall järnprofilen upprätad, den sköt ner fyra fem cm och tjänstgjorde alltså som väghyvelskär när vägen var lite hög i mittsträngen.
Första veckan i oktober blev än mer stillsam, drogs med nåt förkylningsvirus som inte ville bryta ut, men som fick mig att känna mig som en urvriden trasa. Nå det gick ju över i alla fall. Mycket trevligt väder har det varit, som gjort för cykelturer och promenader.
En ny rad jordgubbsplantor blev satt. Efter tre år är jordgubbsplantorna på nedgång, så skall man ha gott om dom så måste det till lite framförhållning. De förra plantorna kulminerar nästa år och då kommer den här raden att vara på topp året därefter.
Svampmarkerna ger väldigt lite i år, det är fortfarande för dåligt med vatten i marken. Nån halvliter kantareller var allt det blev i de här markerna. Blev i alla fall en fin skogspromenad i trevlig terräng med en del riktigt rejäla tallar. Tror dock inte där är nån som hotar Halvproffs stortall.
Hundpromenad en av de finaste dagarna.
Här avverkades det för ett par år sen och det är björk planterat.
Bäcken är snustorr, ingen anledning att gå på plankorna.
Den lilla fårskocken som går bakom vårat. Har sen dess utökats med en ny bagge. Det var dags för byte för att undvika inavel.
Bilreparation var det ja. På en enskild grusväg i trakten lägger de varje år upp rejäla farthinder av grus. Det brukar vara ganska många. Det hände sig tidigare i år att jag trodde jag hade passerat alla och gasade på och där var förstås nästa gupp och det var ett dubbelhinder. Inte ens den gashydrauliska fjädringen i C5:an klarade det utan det dängde i ordentligt. Nå det verkade först inte som något hade hänt. Men sen har det då och då på grusvägar hörts att det är något som skrapar i. Tänkt länge att jag borde krypa under och kolla.
Idag blev det av, åkte in till Vä till vännen Olle, som har ett par ordentliga ramper att köra upp på. Inte fel med asfalterad gata heller när man skall krypa under med en s k montörsvagn.
Vad som avslöjade sig var först att plastskölden under motorn hängde lite lös i bakkanten. Men så fann jag att en tvärgående järnprofil hade blivit rejält nedböjd och var uppenbarligen förklaringen till vad som tar i backen. Glömde förstås att ta en före-bild. Den var lätt att få loss, två skruv i var ände, och lätt att bocka till rätta, rena blötjärnet. Verkar som om dess enda uppgift skulle vara att stödja upp bakre delen av plastskölden. Men en bra bit av plasten saknas i vilket fall. Den sprack och försvann troligen när skadan skedde. Kan nog leva utan biten som saknas, den främre delen är skruvad i kanterna och håller sig uppe utan problem
Efter att ha rätat ut och återmonterat.
Den avbrutna plasten syns i bildens högerkant. Hursomhelst så fick jag i alla fall järnprofilen upprätad, den sköt ner fyra fem cm och tjänstgjorde alltså som väghyvelskär när vägen var lite hög i mittsträngen.
6 kommentarer | Läst 1951 ggr
