Certifiering och vår rätt till vår skog
av rejser tor 27 feb 2020, 10:40
Det var en intressant tråd häromdagen att FSC vill att man ska avsätta 10% till hyggesfritt. https://skogsforum.se/viewtopic.php?f=1&t=36460
Kommentarerna haglade, majoriteten var upprörda.
"Ingen ska säga hur jag ska sköta min skog"
"Jag kan sköta min skog bättre än dom, dom kan hålla sig till fåglar"
osv osv.
Personligen så lever jag och sambon på skogen, vi har även vanliga jobb för att det är roligt. Dock kopplade till lantbruk på något sätt.
Däremot så har vi nog lite annorlunda tankar kring det här med skogsbruk, kanske är vi en annan generation då vi är i 30-årsåldern.
För att använda en klysha, vi förvaltar bara jorden åt våra barn.
Skogen är väl en del av jorden? Har vi rätt att "äga" något som påverkar världen, eller ska vi se det som att vi får en avkastning på rätten att få förvalta den?
Skogen är en enormt viktig del av vår värld, för miljön, för historien, för rekreation.
Många här kanske är duktiga på att sköta en produktions-skog, men hur många här är inriktade och kunniga inom dom områdena?
Det kanske krävs några utifrån som fokuserar på dom bitarna och hjälper oss med dessa bitarna?
Jag välkomnar certifieringarna, kanske inte alltid jag tycker sakerna är rätt, men någonstans tror jag att det finns människor som kan mer om det än jag kan. Jag har koll på min skog och kan möta certifieringen och anpassa den till hur min skog ser ut.
Nu har jag gått kurser i certifiering och den hänsyn man ska ta vilket är ganska enkelt att anpassa sig till när man fortsätter förvalta sin skog.
Något som jag däremot eller lite skeptisk till att det ofta är dom som ger oss vår certifiering som är beroende av certifieringen för att kunna sälja sina produkter.
Och flera av dessa har inte system som underlättar för oss vilket lämnar oss i deras våld. Alla leverantörer och utförare, alla traktdirektiv måste skickas till vår certifierare, vilket innebär att den som "äger" vår gröna skogsbruksplan får information om vilka konkurrenter vi använder.
Vi har gått över till att sköta vår egen skogsbruksplan via opartisk 3:e part mjukvara. Vi uppdaterar och justerar beståndsdata, markeringar och åtgärder löpande, något som vi inte hade möjligt till innan utan att förvara det i pärmar.
Vi noterar alla certid på våra utförare, vi försöker så gott vi kan sköta oss. Men att hitta hur vi som slår oss fria ska hålla vår certifiering är inte lätt. Vem ska kolla över och godkänna vår skog? Vad händer när vår gröna skogsbruksplan som är statisk går ut i datum?
Enligt certifiering ska man ha sin skogsbruksplan kontinuerligt uppdaterad, sedan om det sker på handtecknade lappar i pärmar eller i en digital skogsbruksplan spelar egentligen ingen roll.
Vi är ju självklart inte några underbarn, vi svär, vi ser där vi gjort saker själva i skogen som vi tycker är bra så har vi sabbat vår certifiering, så då är det ju tur att det inte är någon ute och kollar
Vi blir frustrerade, vi blir trötta. Vi vill experimentera lite med olika områden, trädslag, test av olika typer av föryngring osv.
Spännande framtid med frustration och nyfikenhet!
Kommentarerna haglade, majoriteten var upprörda.
"Ingen ska säga hur jag ska sköta min skog"
"Jag kan sköta min skog bättre än dom, dom kan hålla sig till fåglar"
osv osv.
Personligen så lever jag och sambon på skogen, vi har även vanliga jobb för att det är roligt. Dock kopplade till lantbruk på något sätt.
Däremot så har vi nog lite annorlunda tankar kring det här med skogsbruk, kanske är vi en annan generation då vi är i 30-årsåldern.
För att använda en klysha, vi förvaltar bara jorden åt våra barn.
Skogen är väl en del av jorden? Har vi rätt att "äga" något som påverkar världen, eller ska vi se det som att vi får en avkastning på rätten att få förvalta den?
Skogen är en enormt viktig del av vår värld, för miljön, för historien, för rekreation.
Många här kanske är duktiga på att sköta en produktions-skog, men hur många här är inriktade och kunniga inom dom områdena?
Det kanske krävs några utifrån som fokuserar på dom bitarna och hjälper oss med dessa bitarna?
Jag välkomnar certifieringarna, kanske inte alltid jag tycker sakerna är rätt, men någonstans tror jag att det finns människor som kan mer om det än jag kan. Jag har koll på min skog och kan möta certifieringen och anpassa den till hur min skog ser ut.
Nu har jag gått kurser i certifiering och den hänsyn man ska ta vilket är ganska enkelt att anpassa sig till när man fortsätter förvalta sin skog.
Något som jag däremot eller lite skeptisk till att det ofta är dom som ger oss vår certifiering som är beroende av certifieringen för att kunna sälja sina produkter.
Och flera av dessa har inte system som underlättar för oss vilket lämnar oss i deras våld. Alla leverantörer och utförare, alla traktdirektiv måste skickas till vår certifierare, vilket innebär att den som "äger" vår gröna skogsbruksplan får information om vilka konkurrenter vi använder.
Vi har gått över till att sköta vår egen skogsbruksplan via opartisk 3:e part mjukvara. Vi uppdaterar och justerar beståndsdata, markeringar och åtgärder löpande, något som vi inte hade möjligt till innan utan att förvara det i pärmar.
Vi noterar alla certid på våra utförare, vi försöker så gott vi kan sköta oss. Men att hitta hur vi som slår oss fria ska hålla vår certifiering är inte lätt. Vem ska kolla över och godkänna vår skog? Vad händer när vår gröna skogsbruksplan som är statisk går ut i datum?
Enligt certifiering ska man ha sin skogsbruksplan kontinuerligt uppdaterad, sedan om det sker på handtecknade lappar i pärmar eller i en digital skogsbruksplan spelar egentligen ingen roll.
Vi är ju självklart inte några underbarn, vi svär, vi ser där vi gjort saker själva i skogen som vi tycker är bra så har vi sabbat vår certifiering, så då är det ju tur att det inte är någon ute och kollar
Vi blir frustrerade, vi blir trötta. Vi vill experimentera lite med olika områden, trädslag, test av olika typer av föryngring osv.
Spännande framtid med frustration och nyfikenhet!
0 kommentarer | Läst 565 ggr
