En helg på Zackows gård
av totte mån 23 sep 2019, 14:01
Det heter alltså korrekt "Kullabygdens lantbruksmuseum" som då är beläget på en gård i Jonstorp, Höganäs. Fram till 2016 låg det lite längre ut mot Nyhamnsläge på den gård som Zackows hade arrenderat under hundratals år. Det blev sedan tvist om arrendet för gården och Fredrik Zackow, som nu äger det hela, bestämde sig för att köpa en gård och flytta alltihop och det blev då till denna plats i Jonstorp.
Startade med mitt kärrelass efter "Hotell Citroën", Xantian alltså, på fredagen och kom fram på eftermiddagen. Resten av såggänget hade inte anlänt då. Jag lastade av mina sågar vid vår plats och rullade sen ut traktorn, startade den, körde ett litet varv och hittade sen en lämplig parkeringsplats för den inte långt från sågplatsen.
Mange och Anette och Jocke anlände sen och så kom Johan och Karolina. Vår gode vän Jan från Tyskland och Ola från Halland kom först på lördagförmiddagen.
Jan hade kört från Tyskland i sitt senaste förvärv, den Volvo PV 544 som ni ser på bilden här. Framför står en ovanlig fin Citroën-padda och bakom skymtar en Opel Kapitän om jag inte minns fel. Det brukar vara en hel del fina gamla bilar parkerade på det här lilla fältet som är avsett för sådana.
På fredagen är det ingen organiserad fest utan då blir det lite mer spontana partyn. Men arrangörerna fixar beställning av pizza från någon närbelägen pizzeria. Det ropas först ut att alla som är intresserade skall samlas och så räknas huvudena för beställningen. Sen levereras pizzorna och var och en får köpa, så länge lagret räcker. Praktiskt och obyråkratiskt, som det mesta är på det här stället. Frukost och lunch lördag och söndag blir alla utställarna bjudna på. Tillsammans med den vänliga stämningen och frånvaron av byråkrati så känner man sig alltid lika välkommen här.
Det blev sen lite sittningar här och där i husvagnar, med en och annan öl och kanske en liten skvätt whisky också. Rätt måttliga mängder dock och inte alltför sen kväll, för då blir utställningen dan därpå inte riktigt lika skoj. Den viktigaste är att man får gott om tid att träffa och prata med de goda vänner man samlat på sig under olika träffar genom åren.
Många utställare är det som kommer på fredagen, en hel del ganska sent.
På lördagen var det dags för showen att öppna. Förnuftigt nog startar det vid klockan 11 båda dagarna, det är ändå inte så mycket folk tidigar förmiddagar och så får ju utställarna tid att sova ut efter kvällens övningar, liksom tid att se över grejorna, motorer skall startas, ångpannor skall eldas, traktorer provköras och så är det de utställare som anländer först på morgonen och behöver hinna lasta av och ställa upp.
En nyhet i sågavdelningen var att lantbruksmuseet skaffat en s k dragsåg, en motoriserad timmersvans kan man säga. Det tog lite tid att först få igång den och sen att få sågen att ta i stocken. Bladet som sitter där är inte korrekt, en såg med denna konstruktion, utan styrningar för bladet, skall vara tandad så den enbart sågar med dragande rörelse. Det utlovades från såggänget att ett korrekt blad skall fixas fram. Här är det Fredrik Zackow och Magnus som försöker få bladet att börja såga. Det gick så småningom med mycket lirande och slirande.
Här kan vi också se hur man behandlar en rymningsbenägen SOLO Rex.
För min del så sågade jag lite då och då och så växlade jag med att köra runt några varv med traktorn. Det är den allmänna uppmaningen på stället, att det skall köras och röra sig. I år behagade lille 2CVtrac att uppföra sig. Förra året stannade den och ville inte igång mer. Väl hemkommen startade den efter att fått batteriet laddat, men laddningen försvann nästan genast. Batteriet var alltså helt slut, troligen flera celler som kortslutit sig. Nytt batteri har den fått och nu gick den riktigt bra.
Trevligt var det också att kunna delta i traktorparaden båda dagarna, där varje traktor kör fram och blir kortfattat presenterad av Fredrik Z. Här i väntan på tur.
Vädret på lördagen var lite svalt och mest molnigt. En liten solglimt blev det fram på eftermiddagen. Men det var inget regn och så blåste det bara svaga vindar, så det var riktigt fint utställningsväder. På lördagskvällen är det dags för den gemensamma grisfesten, den betalas med 200 kr, ett mycket måttligt pris. Många var överens om att årets helstekta gris vara av mycket fin kvalitet. Det serveras potatisgratäng, sallad och äppelmos till. Dryck medföres, för min del hade jag investerat i en liten flaska rödvin.
Så blev det förstås lite efterfester frampå kvällen, men även denna kväll lyckades jag hålla ett måttligt tempo och kunde stiga upp i relativt br skick på söndagförmiddagen.
Söndagen inleddes med en sån där våtdrypande dimma. Man ser bara nätt och jämnt bort till änden på parkeringsfältet. Mitt hotell står där borta bakom den där jättestora husbilen.
Framåt middagstid så bröt dimman upp och på eftermiddagen blev det torrt och soligt och temperaturen kröp nog upp över 20 grader. På det hela taget hade vi alltså vädret med oss, ett fint septemberväder är ju bland det bästa man kan ha för en utställning på ett stort öppet fält.
Några Sfo:are träffade jag också, förutom de i såggänget. Källshult dök upp på lördagen och vi snackade en stund. På söndagen träffade jag Åke i Kärrabol och så dök th upp med sedvanlig entusiasm framåt eftermiddagen. Mycket trevligt att träffas.
Ett par bilder till utan något speciellt sammanhang.
Så blev det söndag eftermiddag och klockan fyra tar det slut och då återstår bara att packa och lasta, säga hej då till vänner och bekanta och så försöka hålla sig någorlunda pigg och alert medan man kör hem. Väl hemkommen, när man slappnar av, så känns det att man är ganska mör efter helgens nöjen.
Startade med mitt kärrelass efter "Hotell Citroën", Xantian alltså, på fredagen och kom fram på eftermiddagen. Resten av såggänget hade inte anlänt då. Jag lastade av mina sågar vid vår plats och rullade sen ut traktorn, startade den, körde ett litet varv och hittade sen en lämplig parkeringsplats för den inte långt från sågplatsen.
Mange och Anette och Jocke anlände sen och så kom Johan och Karolina. Vår gode vän Jan från Tyskland och Ola från Halland kom först på lördagförmiddagen.
Jan hade kört från Tyskland i sitt senaste förvärv, den Volvo PV 544 som ni ser på bilden här. Framför står en ovanlig fin Citroën-padda och bakom skymtar en Opel Kapitän om jag inte minns fel. Det brukar vara en hel del fina gamla bilar parkerade på det här lilla fältet som är avsett för sådana.
På fredagen är det ingen organiserad fest utan då blir det lite mer spontana partyn. Men arrangörerna fixar beställning av pizza från någon närbelägen pizzeria. Det ropas först ut att alla som är intresserade skall samlas och så räknas huvudena för beställningen. Sen levereras pizzorna och var och en får köpa, så länge lagret räcker. Praktiskt och obyråkratiskt, som det mesta är på det här stället. Frukost och lunch lördag och söndag blir alla utställarna bjudna på. Tillsammans med den vänliga stämningen och frånvaron av byråkrati så känner man sig alltid lika välkommen här.
Det blev sen lite sittningar här och där i husvagnar, med en och annan öl och kanske en liten skvätt whisky också. Rätt måttliga mängder dock och inte alltför sen kväll, för då blir utställningen dan därpå inte riktigt lika skoj. Den viktigaste är att man får gott om tid att träffa och prata med de goda vänner man samlat på sig under olika träffar genom åren.
Många utställare är det som kommer på fredagen, en hel del ganska sent.
På lördagen var det dags för showen att öppna. Förnuftigt nog startar det vid klockan 11 båda dagarna, det är ändå inte så mycket folk tidigar förmiddagar och så får ju utställarna tid att sova ut efter kvällens övningar, liksom tid att se över grejorna, motorer skall startas, ångpannor skall eldas, traktorer provköras och så är det de utställare som anländer först på morgonen och behöver hinna lasta av och ställa upp.
En nyhet i sågavdelningen var att lantbruksmuseet skaffat en s k dragsåg, en motoriserad timmersvans kan man säga. Det tog lite tid att först få igång den och sen att få sågen att ta i stocken. Bladet som sitter där är inte korrekt, en såg med denna konstruktion, utan styrningar för bladet, skall vara tandad så den enbart sågar med dragande rörelse. Det utlovades från såggänget att ett korrekt blad skall fixas fram. Här är det Fredrik Zackow och Magnus som försöker få bladet att börja såga. Det gick så småningom med mycket lirande och slirande.
Här kan vi också se hur man behandlar en rymningsbenägen SOLO Rex.
För min del så sågade jag lite då och då och så växlade jag med att köra runt några varv med traktorn. Det är den allmänna uppmaningen på stället, att det skall köras och röra sig. I år behagade lille 2CVtrac att uppföra sig. Förra året stannade den och ville inte igång mer. Väl hemkommen startade den efter att fått batteriet laddat, men laddningen försvann nästan genast. Batteriet var alltså helt slut, troligen flera celler som kortslutit sig. Nytt batteri har den fått och nu gick den riktigt bra.
Trevligt var det också att kunna delta i traktorparaden båda dagarna, där varje traktor kör fram och blir kortfattat presenterad av Fredrik Z. Här i väntan på tur.
Vädret på lördagen var lite svalt och mest molnigt. En liten solglimt blev det fram på eftermiddagen. Men det var inget regn och så blåste det bara svaga vindar, så det var riktigt fint utställningsväder. På lördagskvällen är det dags för den gemensamma grisfesten, den betalas med 200 kr, ett mycket måttligt pris. Många var överens om att årets helstekta gris vara av mycket fin kvalitet. Det serveras potatisgratäng, sallad och äppelmos till. Dryck medföres, för min del hade jag investerat i en liten flaska rödvin.
Så blev det förstås lite efterfester frampå kvällen, men även denna kväll lyckades jag hålla ett måttligt tempo och kunde stiga upp i relativt br skick på söndagförmiddagen.
Söndagen inleddes med en sån där våtdrypande dimma. Man ser bara nätt och jämnt bort till änden på parkeringsfältet. Mitt hotell står där borta bakom den där jättestora husbilen.
Framåt middagstid så bröt dimman upp och på eftermiddagen blev det torrt och soligt och temperaturen kröp nog upp över 20 grader. På det hela taget hade vi alltså vädret med oss, ett fint septemberväder är ju bland det bästa man kan ha för en utställning på ett stort öppet fält.
Några Sfo:are träffade jag också, förutom de i såggänget. Källshult dök upp på lördagen och vi snackade en stund. På söndagen träffade jag Åke i Kärrabol och så dök th upp med sedvanlig entusiasm framåt eftermiddagen. Mycket trevligt att träffas.
Ett par bilder till utan något speciellt sammanhang.
Så blev det söndag eftermiddag och klockan fyra tar det slut och då återstår bara att packa och lasta, säga hej då till vänner och bekanta och så försöka hålla sig någorlunda pigg och alert medan man kör hem. Väl hemkommen, när man slappnar av, så känns det att man är ganska mör efter helgens nöjen.
6 kommentarer | Läst 1628 ggr
