Blir Tyskland skogsteknikens utvecklingsmotor?
av Torbjörn Johnsen ons 27 jan 2016, 01:35
När den skogstekniska utvecklingen startade på allvar i Sverige var tre starka parter involverade: skogsbolagen, skogsforskningen och skogsmaskintillverkarna. Nya idéer kunde snabbt omsättas i praktisk tillämpning då det fanns en villig köpare även till oprövad teknik. Bland de många maskintillverkarna fanns det gott om ”uppfinnarjockar” och innovationskraft. Maskinföretagen hade ofta sitt ursprung i verksamhet som låg nära det vardagliga arbetets behov av problemlösning. Bysmedjorna växte upp till fullfjädrade exportförtag.
Idag ser det helt annorlunda ut. Skogsbolagen som utöver att de förr garanterade avsättning för ny teknik också hade egna betydande skogstekniska avdelningar, har idag med något undantag inget skogstekniskt engagemang alls. Maskintillverkarna ägnar främst sin utvecklingskraft åt att säkra upp driftsäkerhet, prestanda och bränsleförbrukning i nuvarande teknik och det är inget arbetet att förakta för det är livsviktigt för deras hårt utsatta kunder att grejerna håller och producerar varje dag och varje timme.
En och annan kreativ innovatör bidrar fortfarande med nya idéer. Ofta är det entreprenörer med en förmåga som oftast är betydligt större på den innovativa sidan än på den finansiella eller marknadsmässiga.
Skogsteknisk utarmning
En utblick mot omvärlden ger anledning till eftertanke för det svenska skogsbruket. Den nordiska CTL-tekniken (CTL= Cut-to-length, d v s att man ändamålskapar träden redan vid stubben) har fram till nu vunnit stora exportframgångar. Kanske motsvarar den här tekniken bortemot 50% av det samlade försäljningsvärdet för skogsmaskiner i Världen? Några större maskintillverkare och många fler tillbehörs- & utrustningstillverkare har kunnat etablerat sig på en världsmarknad tack vare att man utvecklat den bästa och mest avancerade tekniken till en stor men krävande hemmamarknad i Sverige och Finland. Tyvärr är det här med skogsmaskiner och skogsteknik ett område där det satsas väldigt lite idag inom utbildning och forskning. Jägmästarstudenternas studietimmar som ägnas åt moderna skogsmaskiner är lätträknade och forskningspengarna som satsas på utveckling av ny skogsteknik är försvinnande små. När ministern (oavsett om han heter Erlandsson eller Bucht) pratar om att öka skogens värden så handlar det om cellulosaprodukter eller trävaror, möjligen naturvård eller turism. Aldrig om skogsmaskinexport. Frågan är vad den här skogstekniska “utarmningen” får för långsiktiga konsekvenser för skogslandet Sverige?
Tyskland driver utveckling
Tittar man däremot på det skogliga grannlandet Tyskland så ser det helt annorlunda ut. Här finns flera skogs- och teknikuniversitet som får betydande resurser till forskning och utveckling av nya skogstekniska lösningar. Tyskland ligger också bra till med många växande marknader inom bekvämt exportavstånd. Det tyska skogsbruket har ett stor behov av mycket varierande tekniska lösningar då man har alpina områden med mycket brant terräng men också stora områden med lövskog i grova dimensioner samt områden med dåliga markförhållanden.
De nordiska CTL-tillverkarna har fyllt marknadsbehovet för avverkning av barrskog i bra terräng. Däremot har de tyska tillverkarna byggt winschar, linbanor, lunnare, band- och kombimaskiner (skotare/lunnare) för att mekanisera det som inte CTL-maskinerna klarar av att hantera. Parallellt med att de även erbjuder mer renodlade CTL-maskiner. Ett exempel på en sådan tysk tillverkare är HSM som bygger skotare, skördare, lunnare och kombimaskiner för centraleuropeiska förhållanden.
Ett annat exempel är Konrad från Österrike. De är ursprungligen specialister på linbaneteknik men har idag även specialskördaren Highlander bland produkterna, samt den fjärrstyrda lilla maskinen Pully.
De tyska universiteten har ekonomi och förmåga att ta sina idéer från ritbordet till fungerande (nåja) labbmaskiner. Se bl a det här exemplet från Tekniska Universitetet i Dresden där man tagit fram en Portalharvester för användning på marker med dålig bärighet.
Ett annat exempel är linbaneteknik för flack terräng (med dålig bärighet), s k Flachlandsseilkran
Mättad marknad för CTL
Nu börjar marknadstillväxten i Europa att mättas av för CTL-tekniken. Lämpliga marknader har uppnått hög mekaniseringsgrad och maskinerna är allt mer högproduktiva. På de här mogna marknaderna säljs det enbart maskiner som ersätter uttjänta trotjänare. För tio skotare som byts ut går det bara åt nio nya.
Se exempel från skotarkartan.se
Idag finns marknadstillväxten i sydöstra Europa i länderna runt Balkan, Rumänien, Bulgarien & Ukraina. Där kör man fortfarande ut betydande volymer med häst och mycket enkla traktorer så här är mekaniseringsbehovet stort. Frågan är bara hur de nordiska skogsmaskintillverkarna förmår att ta vara på denna marknadstillväxt? Eller blir det tyska företag som lyckas bäst och vad kommer det i så fall att innebära för den nordiska hemmamarknaden? Ett positivt exempel som jag sett är ändå EcoLogs utveckling av Steephunter som ju inte precis är en maskin för den svenska marknaden utan för den centraleuropeiska. De här frågorna skulle vara intressant att diskutera med er här på Skogsforum./Tbj
Idag ser det helt annorlunda ut. Skogsbolagen som utöver att de förr garanterade avsättning för ny teknik också hade egna betydande skogstekniska avdelningar, har idag med något undantag inget skogstekniskt engagemang alls. Maskintillverkarna ägnar främst sin utvecklingskraft åt att säkra upp driftsäkerhet, prestanda och bränsleförbrukning i nuvarande teknik och det är inget arbetet att förakta för det är livsviktigt för deras hårt utsatta kunder att grejerna håller och producerar varje dag och varje timme.
En och annan kreativ innovatör bidrar fortfarande med nya idéer. Ofta är det entreprenörer med en förmåga som oftast är betydligt större på den innovativa sidan än på den finansiella eller marknadsmässiga.
Skogsteknisk utarmning
En utblick mot omvärlden ger anledning till eftertanke för det svenska skogsbruket. Den nordiska CTL-tekniken (CTL= Cut-to-length, d v s att man ändamålskapar träden redan vid stubben) har fram till nu vunnit stora exportframgångar. Kanske motsvarar den här tekniken bortemot 50% av det samlade försäljningsvärdet för skogsmaskiner i Världen? Några större maskintillverkare och många fler tillbehörs- & utrustningstillverkare har kunnat etablerat sig på en världsmarknad tack vare att man utvecklat den bästa och mest avancerade tekniken till en stor men krävande hemmamarknad i Sverige och Finland. Tyvärr är det här med skogsmaskiner och skogsteknik ett område där det satsas väldigt lite idag inom utbildning och forskning. Jägmästarstudenternas studietimmar som ägnas åt moderna skogsmaskiner är lätträknade och forskningspengarna som satsas på utveckling av ny skogsteknik är försvinnande små. När ministern (oavsett om han heter Erlandsson eller Bucht) pratar om att öka skogens värden så handlar det om cellulosaprodukter eller trävaror, möjligen naturvård eller turism. Aldrig om skogsmaskinexport. Frågan är vad den här skogstekniska “utarmningen” får för långsiktiga konsekvenser för skogslandet Sverige?
Tyskland driver utveckling
Tittar man däremot på det skogliga grannlandet Tyskland så ser det helt annorlunda ut. Här finns flera skogs- och teknikuniversitet som får betydande resurser till forskning och utveckling av nya skogstekniska lösningar. Tyskland ligger också bra till med många växande marknader inom bekvämt exportavstånd. Det tyska skogsbruket har ett stor behov av mycket varierande tekniska lösningar då man har alpina områden med mycket brant terräng men också stora områden med lövskog i grova dimensioner samt områden med dåliga markförhållanden.
De nordiska CTL-tillverkarna har fyllt marknadsbehovet för avverkning av barrskog i bra terräng. Däremot har de tyska tillverkarna byggt winschar, linbanor, lunnare, band- och kombimaskiner (skotare/lunnare) för att mekanisera det som inte CTL-maskinerna klarar av att hantera. Parallellt med att de även erbjuder mer renodlade CTL-maskiner. Ett exempel på en sådan tysk tillverkare är HSM som bygger skotare, skördare, lunnare och kombimaskiner för centraleuropeiska förhållanden.
Ett annat exempel är Konrad från Österrike. De är ursprungligen specialister på linbaneteknik men har idag även specialskördaren Highlander bland produkterna, samt den fjärrstyrda lilla maskinen Pully.
De tyska universiteten har ekonomi och förmåga att ta sina idéer från ritbordet till fungerande (nåja) labbmaskiner. Se bl a det här exemplet från Tekniska Universitetet i Dresden där man tagit fram en Portalharvester för användning på marker med dålig bärighet.
Ett annat exempel är linbaneteknik för flack terräng (med dålig bärighet), s k Flachlandsseilkran
Mättad marknad för CTL
Nu börjar marknadstillväxten i Europa att mättas av för CTL-tekniken. Lämpliga marknader har uppnått hög mekaniseringsgrad och maskinerna är allt mer högproduktiva. På de här mogna marknaderna säljs det enbart maskiner som ersätter uttjänta trotjänare. För tio skotare som byts ut går det bara åt nio nya.
Se exempel från skotarkartan.se
Idag finns marknadstillväxten i sydöstra Europa i länderna runt Balkan, Rumänien, Bulgarien & Ukraina. Där kör man fortfarande ut betydande volymer med häst och mycket enkla traktorer så här är mekaniseringsbehovet stort. Frågan är bara hur de nordiska skogsmaskintillverkarna förmår att ta vara på denna marknadstillväxt? Eller blir det tyska företag som lyckas bäst och vad kommer det i så fall att innebära för den nordiska hemmamarknaden? Ett positivt exempel som jag sett är ändå EcoLogs utveckling av Steephunter som ju inte precis är en maskin för den svenska marknaden utan för den centraleuropeiska. De här frågorna skulle vara intressant att diskutera med er här på Skogsforum./Tbj
3 kommentarer | Läst 5019 ggr
